Med antagligen permanent högre elpriser i SE3 och SE4, dvs den lite folkrikare södra halvan av landet, så är frågan när detta kommer slå mot villapriserna. Bankerna kommer ta in de högre elpriserna i sina bolånekalkyler genom högre driftskostnad, och därmed tillåta lägre belåningsgrad, vilket kommer pressa priserna på villor i första hand. Även bostadsrätter kan falla i pris när föreningarna måste höja medlemsavgifterna på grund av höjda elpriser och höjda priser på fjärrvärme.
Ståndsmässiga villor i elhandelsområde SE4, med numera kontinentala uppvärmningskostnader |
För fjärrvärmen finns också hotet från EU att man inte längre ska få elda med trä, eftersom vi inte ska få avverka skogarna längre, och särskilt inte få ta ut biobränsle. Fossilgas- och biogasbaserad fjärrvärme kommer också drabbas via de högre gaspriserna – även biogasen höjs nu i pris då inget energiarbritrage existerar.
Biogasen mer än dubblas i pris för en läsare i Malmö |
Exempelvis har Göteborg två gasdrivna fjärrvärmeverk, och det är därmed i praktiken omöjligt att inte höja priserna på fjärrvärmen, vilket kommer drabba bostadsrättsföreningarna som därmed måste höja sina medlemsavgifter.
När bankerna ska göra sin bolånekalkyler för att bevilja lån till villaköpare kommer de förr eller senare behöva ta med att elpriserna i SE3 och SE4 permanent kommer ha dubblats på helåret. Kanske inte direkt, men efter ett tag när förnekelsefasen och förhandlingsfasen (“om vi bara bygger mer vindkraft så …”) är över och man accepterar det nya normalläget.
Med en förbrukning på 15 000 kWh och en prisökning på 50 öre per kWh så ökar driftskostnaden för villan med 7 500:- SEK om året. Till cirka 1% i ränta efter ränteavdrag motsvarar det ränta på ett lån om 7500/0.01=750 000:- SEK. Belåningsutrymmet och med det priset på villan bör alltså sänkas upp till detta belopp.
I övrigt ska med start nästa år 2022 svensk vattenkraft börja rivas, då samtliga befintliga kraftverk ska miljöprövas, och som LKAB och Cementa visar så räcker det med något som domstolen anser är en formalitet så kommer inte kraftverken få finnas kvar. Hobbyisterna inom sportfiskarna kommer överklaga varenda dom, och sannolikt kommer svensk vattenkraft rivas när man ska jämföra med nollalternativet, som likt i fallet Cementa är “om anläggningen aldrig någonsin existerat”. Bakom rivningarna är ett beslut från MP-regeringen, och syftet med att pröva all existerande vattenkraft måste vara att Miljöpartiet vill riva den. Annars kunde regeringen struntat i att ta ett sådant prövningsbeslut.
Skellefteå Kraft har redan beslutat att riva tre kraftverk i Rickelån för att de inte orkar med processen om miljöprövning. 2023 ska sedan bolagets kraftverk i Piteälven prövas, 2026 Vindelälven, 2027 Umeälven 2028 Skellefteälven och 2032 slutligen Indalsälven. Om nu någon naivt tror att Miljödomstolen kommer ge tillstånd för vidare drift av dessa. Kraftbolagen försöker nu göra olika åtgärder för att släppa förbi vatten (=mindre energi till elkraft) eller riva några kraftverk med hopp om att som tack få tillstånd för de man låter finnas kvar, men har likt LKAB och Cementa ingen aning om hur Miljödomstolen kommer döma. Varje kommer förstås prövas individuellt och MD kommer skita i att ägaren rivit några andra kraftverk med hopp om att få ha kvar resten. Om man inte kallat berörda fastighetsägare till samråd enligt MD korrekt eller för få kom på samrådet, får då kraftverket finnas kvar enligt Lex LKAB?
Hur priserna på befintliga sjötomter samt villor, lägenheter och fastigheter nedströms från de framöver frisläppta oreglerade åarna och älvarna kommer påverkas lämnas som en övning åt framtiden. Det kan vara en idé att sälja medan man antingen har sjötomten kvar eller fastigheten fortfarande är torr, lite beroende på läget.
De prishöjningar som sker på fjärrvärmen bör slå ganska omgående mot bostadspriserna på berörda platser, då särskilt bostadsrättsföreningarna faktiskt måste höja avgifter för att kunna betala värmen och varmvattnet. Till skillnad mot villaägaren blir det dokumenterat svart på vitt i form av månadsavgift direkt när lägenheter läggs ut till salu, och kan inte döljas. Elprishöjningarna kan antagligen bankerna ignorera ett litet tag till.
Den andra faktorn är att Riksbanken borde höja räntan när inflationen visar sig inte falla tillbaka igen, drivet av energipriserna. Med högre ränta kommer bolånen bli dyrare och priserna på alla bostäder (även i elhandelsområden SE1 och SE2) påverkas negativt. Dock kommer Riksbanken antagligen hävda att energipriserna är tillfälliga, alternativt externa och inte något som ska påverka deras beslut (för övrigt samma med skenande matpriser om nu jordbruket inte får konstgödsel) så räntehöjningar är mindre sannolika.
Nedanstående är reklam från bloggens samarbetspartner Compricer.
54 kommentarer
Höjda energipriser kan driva på ytterligare viljan för fastighetsägaren att genomföra energibesparande åtgärder. Åtgärder som man troligen behöver ta utökat bolån för att kunna genomföra då de kan vara ganska kostsamma. Kreditexpansionen fortsätter..
Jag har min villa i ett så kallat fjärrvärmeområde. Klippte dock fjärrvärmen och satte VP och solceller istället. Fjärrvärme må vara enkelt, men är dyrt man blir beroende av monopolets nycker.
Fråga: Kan det nedströms i STÄDER där älvarna löper igenom även bli kraftigt ökad risk för sådana där katastrofala översvämningar som man nyligen drabbades av i Tyskland och Belgien?
Om svaret är JA eller ens riskerar att vara JA så bör väl natura-återställningsbeslut i sin tur konsekvensutredas av räddningstjänst och andra samhällsskyddsmyndigheter innan de tillåtes att verkställas?
Liv står på spel – hundratals kan stryka med åt gången av obromsat vatten – det har hänt förr och det kan hända igen.
Varför hatar du miljön?
Jag skulle rekommendera en studie av Luleälv. Det finns åtminstone 2 städer (Boden och Luleå) 2 regementen (I19 och A9*1), 1 flygflottilj (F21). Som samtliga ligger mycket nära befintligt vattenstånd och byggts i sina modernare (nåja…) utföranden efter uppdämningarna uppströms.
Redan idag har dessa kommuner (även Jokkmokk till viss del) planer på hur städerna ska evakueras om (huvudsakligen) Suorvadammen brister. Dessa planer har kommunicerats till befolkningen tidigare.
Å andra sidan försvinner Sveriges enskilt största*2 och femte största*3 utsläppare av CO2 också. Å andra sidan försvinner också Sveriges enskilt största*4 elproducent också. Så MP är väl lyckliga. Hur de sedan ska värma sig på Södermalm lämnas som en övning åt Skägglössen, de kommer få jobba på rejält.
*1 – Vad A9 Boden kommer att få för namn har jag ingen aning om, det finns två kandidater A5 och A8 vilka båda funnits i Boden tidigare.
*2 – Lulekraft AB.
*3 – SSAB Luleå.
*4 – Luleälven står för drygt 4 GW elproduktion av Sveriges totala nästan 20 GW.
Vill ni ha specifika referenser – Googla. Inga länkar presenteras i enlighet med Bloggens modus operandi.
Resultatet måste väl bli att MMD inte ger tillstånd för kraftverksdrift, medan andra myndigheter belägger damägaren att fortsätta reglera vattenståndet? Samma kostnad för drift, men inget vatten får släppas genom turbinen!
Täbybo, nej det är dammen och vattenregleringen som sådan som är "problemet". Troligen kommer vi även se stora problem runt Vänern då man tvingas sluta reglera vänerns vattenstånd.
Täbybo, se pauls svar.
MMD ser ju som paul skriver uppdämningarna som Sveriges motsvarighet till Tjernobyl. Efter olyckan.
SGU har pekat ut Göta Älv-dalen som riskområde för skred och särskilt pekat på risken för högre vattenflöden i älven till följd av klimatförändringarna så låt oss riva kraftverket i Trollhättan och se vad som händer med GBG. Även slussarna borde väl prövas mot hur det såg ut före? Och före vad undrar man. Medeltiden?
Vet inte om det är så farligt i Luleälven, inte om man ser på kartorna i denna broschyr. https://www.msb.se/siteassets/dokument/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/oversvamning/oversvamningskartering-vattendrag—framstallda-fore-2013/lulealven-2006.pdf
Missar jag något när jag tycker att all skuld för situationen riktas mot MP?
Jag menar att Socialdemokraterna är väll lika medskyldiga till situationen?
Om MP åker ur riksdagen kommer sossarna återgå till klassisk sossepolitik, dvs bygga kärnkraftverk och vattenkraftverk.
Jag skulle nog nästan drista mig att påstå att politiker generellt kämpar på för att gömma sig för sanningen…
Jag tror att sannolikheten att ny vattenkraft byggs (iaf dammar) är nog nära noll oavsett regering.
S har ju visat med all önskvärd tydlighet på att de inte tar ansvar för annat än att just inneha regeringsmakten, sedan låter de vem som helst som MP, eller JÖK:en osv att diktera villkoren för regeringsmakten. Att saker går åt h-vete betyder ingenting för dem. Minns en granne när jag växte upp, han var S-riksdagsman och han vänder sig garanterat i sin grav över hur S skött sig de senaste 20 åren… Minns honom som en pragmatiker och helt orädd för att ta tag i saker som han ansåg vara fel.
Radioprogrammet P1 Sosse-Morgon nämnde de höga svenska elpriserna lite i förbigående när de höga europeiska diskuterades. Nämndes att de flesta har fasta elprisavtal i Sverige, men förstod inte om han med detta menar att det inte drabbar oss eller att fasta prisavdrag inte existerar i EU, där man nämnde elpriser på 3,50 SEK/kWh som ett problem.
En andel – minst var tredje då väldigt få har låst priset på längre än tre år – fastprisavtal löper ut det närmaste året.
Frågan är hur länge fasta priser kommer vara tillåtet. Om slutkunderna ska agera på marknaden och prissignalerna så vi inte får brist så behöver det kännas i plånboken.
Om två minuter löser Riksbanken denna genom att tillkännage att man hädanefter kommer använda KPIF-XE (rensat mått från energikostnader). Häpp – ingen inflation att se – cirkulera!
Ta-da!
”Inflationsmåttet skall spegla verkligheten och eftersom vi inte får se någon inflation då detta skulle innebära höjda räntor byter vi alltså inflationsmått”
Jamen så kan man väl inte göra? Vad händer då när den faktiska verkligheten kommer ikapp verkligheten?
Det kommer väl antagligen ett eget inlägg om inflationssiffrorna, men just denna gång var de iaf lägre än förväntat.
"PIF (KPI med fast ränta) steg 0,5 procent i september jämfört med föregående månad enligt SCB, och steg 2,8 procent jämfört med samma månad föregående år.
Väntat enligt Infronts prognosenkät var en uppgång om 0,7 procent jämfört med månaden före och en ökning med 3,0 procent jämfört med samma månad föregående år.
I augusti var KPIF-inflationen 2,4 procent."
[…]
"KPI steg 0,5 procent i september, jämfört med föregående månad, och steg 2,5 procent jämfört med samma månad 2020. Infront-enkäten pekade mot 0,6 respektive +2,7 procent.
KPIF-inflationen exklusive energi, KPIFXE, var 1,5 procent i september, jämfört med 1,4 procent i augusti. Enligt Infronts enkät väntades 1,7 procent.
Riksbankens prognos pekade mot en KPIF-inflation på 3,0 procent i september samt en KPIFXE-inflation på 1,7 procent."
Korrekt sätt att mäta inflation är att mäta hur mycket mer pengar du behöver varje år för att köpa något som ger säker avkastning som motsvarar en månadslön som du klarar dig på. Alla andra sätt är löjliga. För i verkligheten är det det man undrar, hur mycket pengar behöver jag för att köpa t.ex obligationer som tryggt avkastar tillräckligt för att jag skall klara mig om jag vill pensionera mig/blir sjuk eller motsvarande.
Frågan är alltså, vad är tillräckligt tryggt för dig. Och hur mycket mer pengar behöver du i år jämfört med förra året för att köpa tillräckligt mycket av denna tillgång för att få den månadsavkastning du behöver.
Siffran blir alltså inte exakt samma för alla. Men ingen kommer under 8% i inflation om man räknar så här. Så inflationen är nånstans där 8-20%.
@Observer, jag tror följande händer! Det kommer ett uttalande i still med "vi förkastar verkligheten och väljer att leva i vår egen skapade verklighet"…
Det blir extremt känsliga siffror om man tänker sig att knyta detta till _obligationer_ dock. Något med konsumentprisinflation har avkastningen på statsobligationer inte egentligen att göra.
Om man tänker sig att det är statslåneräntan du har som referens här så har vi ju haft deflation hittills i år, till exempel. Verkar vara ett värdelöst mått.
Rätt mått på inflation är att mäta hur många i kommentarsfältet som inte kan googla definitionen på "inflation".
Jag kan inte först mig på vindkraftförespråkare. Blåser det = överproduktion, blåser det inte = underproduktion. Kärnkraften matar ju på oavsätt väder och måste sälja el. De som äger vattenkraften vill ju också sälja el, varför dra ner och låta vindkraftägare ta din intäkt när det blåser. Förstår mig inte heller på älvräddare. Vattenkraften är en överlägsen elproducent med få och små nackdelar. Solceller kan jag förstå i småskalig produktion, synd att produktionen av billiga celler är beroende av miljö och arbetarvidrig produktion i Kina bara.
Ang vindkraft så så är CO2-utsläppen låga, kodtnaden har gått ned och antal döda (allt detta räknat per producerad mängd el). Vilket gör att bygga ut den är rimligt. Dock så är den ju inte så förutsägbar vilket gör att det borde vara ett rimligt krav på en vindkraftproducent att en viss mängd reserkraft/energilagring borde finnas antingen hos producenten eller via avtal med lämlig leverantör av reglerkraft. Ovanpå detta behövs ju en pålitlig baskraft.
Ang vattenkraft så även om den har väldigt låga CO2-utsläpp så kan den ha väldigt stor ekologisk påverkan, vilket gör att utbyggnad är osannolik.
VK förstör närmiljön, dödar fåglar, dödar insekter och går inte att återvinna när de tjänat ut. Dessutom levererar den bara ful-el (ej reglerbar eller stabil). Inte värdigt för ett modernt samhälle att hålla på med sådant.
Carmania sitter du i någon miljödomstol?
Min katt dödade mest möss men också fåglar när han var yngre, min bil (jag) dödar insekter och någon gång större djur, särskilt när jag kör fort. Det mest värdefulla återvinns när verken pensioneras.
Din estetiska uppfattning av olika elektroner verkar lite udda och påminner om andeskådande. El från ett vindkraftverk går att reglera ner vid behov. El från normala kraftverk av olika slag är stabil.
Föreslår att du kollar upp vilket samhälle som passar dig och funderar på att flytta dit. Sverige som alla moderna samhällen kommer att få mer vindel tills någon annan energikälla är mer lönsam.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Småskalig vindkraft hade fungerat bättre tror jag.
Jag hade kunnat tänka mig en lite gårdssnurra som producerar mellan 9-20KWh värme och hushållsel.
Tänk en liten snurra kopplad till ackumulatortank och träpellets som stödvärme.
En sådan anläggning hade inte kostat mer än en vedprocessor.
Anders du tänker då bara på din egen njutning. Min fru har också då och då talat om ett eget kraftverk på gården – orealistiskt.
Nej vi behöver stora vindkraftverk i gigantiska havsparker så elen blir riktigt lönsam och sedan tillverka vätgas som till del efter några små steg får bli drivmedel, plast och även kvävegödsel till världens bönder.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Alla har vi våra njutningar.
Själv njuter jag inte av att ha gigantiska vindkaftsanläggningar till havs eller i fjällvärldens natur.
Men som sagt var, du verkar njuta av sådant.
Men har du tur kan kanske även du få möjlighet av att njuta av vindkraftsparker vid din sommarstuga.
Sannolikheten är stor att så blir fallet om kyrkan eller ett större skogsbolag äger skog i närheten av din sommarstuga.
Men vi vet nu att solel blir den nya trenden eftersom elen är som dyrast när det är vackert väder.
Fram tills dina vätgasaläggningar har kommit igång ordentligt kan kanske jag smälla upp solceller på min jordbruksmark?
Utmärkt början Anders. Jag tror du har rätt med solceller i Sverige också. Kostnaden för nyare solceller faller snabbare än den också gör för vinden. Sedan ska du inte utesluta att ytterligare energikällor kommer. Jag bytte från vind till nyare mer omoget för några år sedan. Väte har jag än ganska lite i men det kommer.
Just nu verkar solceller lönsamt med gårdagens elpris och det dygnspriset kommer säkert i repris men omväxlande med betydligt lägre pris. Har du ingen mindre värdefull mark? Några tak som start?
Vänliga hälsningar
Nanotec
Men närmaste åren är det tydligt vind som gäller i Sverige.
Tja, solid state vind låter intressant men framtiden får se. För övrigt anser jag att du underskattar utmaningarna med reglerkraft och baskraft, men det är inget nytt där.
gbdcrvx du menar batteri? De tror jag får stor betydelse för transporter av många sorters fordon.
Ja vind kommer aldrig bli ensamt ens med ett globalt HVDC. Andra kraftkällor kommer växa upp.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Nek, solid state vind dvs vind utan rörliga delar. Finns en del intressanta koncept, sen får man väl se om de går att omvandla till praktisk teknik för energiproduktion
Med tanke på de nu höga priserna på gödningsmedel och diesel är mark som man odlar på värdelös nu, sett ur lantbrukarens perspektiv.
Men vi får se efter 2030 när det är dags för en ny jordbrukspolicy då kan det ändra sig.
Dessutom verkar det som naturgas än mer behövs till reglerkraft de närmsta åren.
Taken har kabske ett högre värde utan solceller på grund av att den skuggning solceller ger kan ge fuktskador på takkonstruktionen.
Men en dubbel carport med solceller på till husbehov blir det säkert för mig.
De närmst åren är det baskraft och solel som gäller.
Vi kan liksom inte blunda längre för svängningarna i elpriset som befintlig vindkraft orsakar när det är vackert väder.
I synnerhet nu när vattenkraft dessutom verkar vara nedläggningshotad på bred front här.
Jag räknade en gång i tiden på att en gårdssnurra hade varit det mest lönsamma för de som har möjlighet att ha det.
Det som är enklast att akumulera energin från vindkraft är varmvatten.
Du behöver inte ens en växelriktare för att värma vattnet.
Men helt klart är det kärnkraft som nu gäller efter 2030.
Vi har nu provat att avveckla den, med för de flesta nu känt resultat.
Åtminstone för oss som inte är alltför halsstarriga.
Det beror helt och hållet på vilka byar som kan gå i ödrift. De som kan kommer ju vara snorigt attraktiva att bo i, och ett 8 kW / 10 kWh system kostar idag under 100 000 kr inklusive arbetet och Solcellsbidrag + ROT.
Hold my beer! Länge leve statsnihilismen hög tid att riva vattenkraften!
Bra inlägg! +1
Det är endast en förskjutning i tid tills hyresgäster också kommer att få börja betala de dyrare elpriserna via sin hyra så på sikt så blir boendekostndaderna dyrare för alla oavsett bostadsform.
Beror på uppvärmning osv. Det kommer via fjärrvärmetaxorna framför allt. Lägenheters elförbrukning är överlag mycket lägre än villaägares, eftersom uppvärmningskostnaden normalt ligger på hyran.
Taxorna för 2022 är klara för min hyresvärds uppvärmning, och det verkar som om det blir en ökning på otroliga 1%. Kanske blir mer 2023, vem vet. Men jag ser inte att uppvärmningskostnaden lokalt år 2022 kommer driva nån hyreschock. Skulle bli förvånad om taxorna tex stiger med 25% 2023…
Hur tror du priset för fjärrvärmen blir om vi går över till ett hyggesfritt skogsbruk?
Jag tror priset kommer att stiga.
Går vi över till ett hyggesfritt skogsbruk 2022, tror du?
Enligt någon EU-person igår har energipriserna inget med omställningen att göra. Den beror i stället på efterfrågan på naturgas och att vi inte har tillräckligt med sol och vind ännu. Joråsåatt de vet vad de talar om iaf.
Tja, vi har kopplat ihop näten i EU och tyskarna avvecklar sin kärnkraft löpande utan någon säkrad plan för hur deras egen kraftproduktion skall lösas.
Istället slunkar de i sig grannstaternas produktion så de har ju på sätt och vis löst problemet genom att flytta det till grannarna. Grattis SE4 och SE3!
Det är avsaknaden av en plan som är så otroligt frustrerande, man börjar avveckla (vilket egentligen är bra) innan man har någon ersättare, vilket är en katastrof. Jag undrar hur det egentligen ens är möjligt att på statsnivå ta dessa beslut?
Kraftringen höjer fjärrvärmepriset med hela 8kr/MWh och årsavgiften med 40kr blir till att börja panta burkar! Huset är helt osäljbart med dessa hemska priser.
* Skogsavverkning får ej ske, absolut inte fjällnära skog
* Ingen baskraft ska finnas då kärnkraften ska läggas ned och vattenkraften omprövas
* Ingen effektkrävande industri kan etablera sig då kraft till detta saknas samt befintlig kommer få det svårt med ökade energipriser
* Brist på cement
Vad ska vi leva av??
Kärnkraft ÄR förenat med risker, går inte att komma undan. Vattenkraften förändrar närmiljön och Klimatet är påverkat, detta går inte heller att komma undan men jag undrar verkligen vad planen är här?
Att börja strula med vattenkraften kan inte ha något med miljön att göra då de utsläpp som är förenade med vattenkraftsbyggnation redan är gjorda och produktion idag måste vara så gott som utsläppsfri.
Jag förstår verkligen miljöaspekten i dessa beslut men någon måste ju ha en helhetsbild annars är det ju utförsbacke (och inte positivt som att det går lätt) härifrån..
Vi måste acceptera att miljön inte kan se ut som innan människan fanns eller var väldigt få och levde korta och hårda liv under förhållanden vi inte vågar drömma om. Det finnas dock allt för många som kan arbetar för att återställa miljön till den förhistoriska utan att bli konfronterade med besvärliga frågor om vad det skulle innebära i för antalet människor i landet men även hela jorden och vilka liv de skull erbjudas.
Plus det faktumet att det som jobbar för en förhistorisk miljö inte kan tänka i dimensionen att människan nog kommer ha sin tid på jorden, som alla dominerande raser, och sedan no mas!
Ekosystmet kommer rycka på axlarna och fortsätta utan oss…
@Carl-Fredrik.
Vad dessa naturåterställare verkar missat är att det går inte återställa som det var före människan med mindre än att vi får tillbaks mammut och mastodont.
I naturen finns så kallade nyckelarter som påverkar naturen väldigt mycket.
Stora landlevande flockdjur är typiskt sådarna nyckelarter som har en stor påverkan av övrig flora och fauna i landskapet.
Man kan få en liten inblick i hur landskapet i Sibirien och även Norrland borde ha sett ut i något som heter pleistocene park.
Googla gärna på namnet.
Jag håller med Cornu i hans analys ovan, men skulle vilja lägga till att det kan bli ännu större problem i samband med en skilsmässa, om man har en gemensamt ägd bostad och energi-priserna chock-höjs. Banken vill nämligen ha en KALP-kalkyl (Kvar Att Leva På) och en persons inkomst kanske inte räcker längre till villa-boende, när elpriserna har chockhöjts. Den kanske inte räcker ens till en liten bostadsrätt och i min kommun är kön till kommunala hyresrätter 10 år lång. KALP för en ensamstående vuxen är ca 9 300 kr, lite beroende av banken som gör kalkylen. KALP-kalkylen visar hur mycket pengar som en låntagare eller familj har kvar att leva på efter kostnader för ränta, boende och övriga levnadskostnader som är svåra att komma ifrån (mat, transport, hygien etc).
Jag gjorde en gång en KALP-kalkyl, när exet ville flytta tillbaka till stan (han mådde dåligt av mörkret), där han bodde tidigare ovanför tunnelbane-stationen på Fridhemsplan. Han ville att vi skulle tillsammans köpa en trerummare på Kungsholmen och att mina föräldrar skulle ge oss pengarna till handpenningen. Han flyttade ut men kom aldrig till Kungsholmen och bor idag i Värmland. Men jag lyckades precis ta över fastigheten själv och trivs enormt bra här fortfarande. Fastighetspriserna har sprungit iväg sedan dess, medan lönen och belåningsgraden har sjunkit.
Bra med höga priser. Det öppnar för ännu mer effektiviseringar. Bergvärmepump, ftx aggregat, duschväxlare och snålare elprylar samt solceller på taket. Då är man nästan nere på nettonoll över året.