SCB rapporterade igår den officiella inflationen som numera är KPIF, för att anpassa sig till Riksbankens mått för penningpolitiken, som antogs för att man skulle slippa höja räntan. KPIF är nu på den högsta nivån sedan maj 2019.
 |
| Riksbanken tänker inte höja räntan |
Den minst sagt expansiva penningpolitiken och utösandet av lånade pengar världen över har alltså föga överraskande lett till inflationens återkomst, men Riksbanken uppger sig inte ha någon avsikt att höja räntan de kommande åren, trots att inflationen enligt KPIF nu är vid målet på 2.0%, eller närmare bestämt 1.9%.
 |
| KPIF Data: SCB |
Av årstaktens 1.9% stod kostnaden för boende för hela 0.8 procentenheter, följt av kostnaderna för transport på 0.6 procent. Det som blev billigare var posten audiovisuell och fotografisk utrustning samt datorutrustning, som sänkte KPIF med 0.3 procentenheter.
Detta betyder t ex att kostnaden för boende steg med +2.67% på ett år, medan transport steg med +4.94%.
Undergrupper som steg allra mest var drivmedel med en prisökning på +10.33%, följt av elen på +10.09%. Cyklar ökade med +9.48% i pris. Mest av allt föll teleutrustning i pris med -11.16%. Logi, dvs hotell och liknande föll med -8.07% i coronakrisens spår.
57 kommentarer
stefan ingves goes BRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRR
Är det så man onomatopoetiskt beskriver motorboating på Moder Svea?
En parafras på en populär så kallad mem.
https://knowyourmeme.com/memes/money-printer-go-brrr
Riskbanken borde ju vara jättenöjda. Det var ju den låga inflationen som "tvingade" RB att sänka räntan från början. Reaktionen på högre inflation borde vara "Nu kan vi äntligen höja igen".
Fram till nyligen hade jag aldrig sett surgubben med den knarrande rösten le eller skratta.
3 miljarder mer i hyresstöd i nya budgeten, det visar att det blivit för dyrt att bo eller verka för alltfler.
Vi får se om det blir en stor skit som träffar den berömda fläkten såsmåningom.
Ja enbart de med stöd kommer tycka det är värt att bo i de nya hyresrätterna. Samtidigt säljs nybyggda hyresfastigheter långt över produktionskostnad (total kostnad inkl allt) vilket visar att hyran kan sänkas. Pensionsbolagen som i slutändan köper många av de nybyggda hyresrätterna "nöjer" sig med kanske 3% avkastning på dessa fastigheter. Verklig kostnad mark+bygge överstiger med god marginal inte 30.000kr/kvm varför hyran i nyprod endast behöver vara max 1200kr/kvm eller 7500kr/mån för en trea om 75kvm istället för 11-14000kr.
Subventioner upprätthåller också hyresnivån.
Sitter och tittar på vad som ingår i KPI. Villor och bostadsrätter köps/säljs med viss genomsnittlig intensitet (villa ägde man tidigare i typ 28 år). Varför inte inte förvärvskostnaderna (periodiserade till genomsnittlig ägandetid och indexvikt) för dessa utan endast löpande kostnader?
… ingår inte …
@Col. Sanders: Det ingår visst. Det kallas för "kapitalstocksindex". Mer info: Dokumentation av KPIF. Se sidan fyra.
Inte konstigt att inflationen sticker iväg, kan bara prata för folk i min närhet och bransch men man har fått rejäla löneökningar samtidigt som folk spenderat mindre på resor, event osv.
Det var närmast slagsmål om sista "pallkrageväxhusen" på biltema häromveckan när dom för 1 dag kom in i lager igen.
Varför inte bygga ett Willab Garden (finns säkert andra fina också) istället om nu årets Thailands och skidresa till alperna inte blev av? Bättre och mera långsiktigt än Biltema och riktigt trevligt att sitta och dricka kaffe i tidig vår och sen höst när solen ligger på!
Det är också så att sparandet ökat massor under 2020, men visst är det vissa konsumtionsbranscher som är extra heta.
Precis vad jag varit inne på tidigare. Många får dubbla löneökningarna, många som suttit stilla under pesten passar även på att byta jobb för extra lön och utmaningar. Vissa jobb som tidigare inte passat livet p g a pendling etc, är nu med de nya förutsättningarna rimliga.
Inte konstigt att bostadspriserna nu rusar, nu blir det kanske inte en räntesänkning ifrån RB som det talades om av Danske. Men nån höjning verkar det inte heller blir. Relativt hög arbetslöshet begränsar inflationen.
Brasklapp, det är väl precis det som händer likt förra sommaren. Uterum, växthus, pool och terassvärmare är grymt hett nu.
Exakt så. Stora prisökningar på bostäder för de som har råd. Och det är som du säger, B2B, den som t ex jobbar som tjänsteman i industrin har ju fått löneökningar + mindre skatt + lägre kostnader senaste året. Flera har redan kommit överens om "permanent distansarbete" och därför kunnat flytta långt från kontoret -> billigare bostad och lägre lån -> ännu mer pengar över.
@Back2Black, ja det är min förståelse också.
Syns dessa "dubbla" löneökningar i statistiken? Om enstaka individer får 5 % eller mer har ingen samhällspåverkan. De officiella talen ligger på ca 2.4 % för 2021 än så länge.
I prognoserna (tex då i vårbudgeten) räknar man med ökande löneökningstakt.
"Löneökningstakten enligt konjunkturlönestatistiken var enligt preliminära siffror historiskt låg 2020. Det beror främst på att en senarelagd avtalsrörelse till följd av pandemin bidrog till flera månader utan avtalsmässiga löneökningar för många anställda. Parterna inom industrin enades under hösten 2020 om avtal som motsvarar en löneökningstakt på omkring 5,4 procent under en period om 29 månader. Avtalet fick ett brett genomslag och blev i huvudsak normerande på den övriga arbetsmarknaden.
Löneökningstakten bedöms öka 2021 för att sedan bli något svagare 2022 (se tabell 3.5). Den högre löneökningstakten 2021 förklaras till stor del av hur avtalen är utformade, där en större vikt har lagts på en högre löneökning i närtid. Reallöneökningarna, dvs. den nominella lönen enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för konsumentprisindex (KPI), väntas fortsatt vara under det historiska genomsnittet både 2021 och 2022. "
Kanske inte det som driver, men det finns ett stort sparande nu som kan leda till högre konsumtion 2021/2022, plus då att många hemmajobbare har haft lägre kostnader senaste året.
@B2B: Räntesänkning blev det fast på sparkontot via Avanza.
Goofy, har inte så mycket sparpengar att det är lönt. Försöker göra miningkarriär nu. Doge/USD + 29% idag, igår var det nog 70-80% upp. Man får väl tacka Elon. Blir den insläppt på coinbase så blir det åka av.
Vilket manöverutrymme har Ingves egentligen? Om Riksbanken höjer räntan blir väl följden att kronan stärks mot € och det strider mot grunderna för all svensk ekonomisk politik sedan 70-talet. Min förståelse av detta är att Ingves följer ECB oavsett vad han själv säger, men någon får gärna förklara varför det inte är så om jag har fel.
Så är det, vi vill inte avvika allt för mycket. Man är inte alls särskilt sugna på att strama åt penningpolitiken i varken USA eller EU, och då kommer inte vi vara det heller.
Man tänker i USA t ex i banorna att inflationen varit under målet ett tag, då kan den gott vara över målet ett tag innan vi stramar åt. Vi får se om det går vägen eller om pris- och löneökningar accelererar.
Ja, frågan är ifall lönerna i de branscherna som nu är heta hur pass stor inverkan det får på totalen. Inom IT, byts det nu flitigt jobb alternativt är det nu vanligt att bli promotad till finare titel och högre lön för att behålla den anställda som ställer krav.
Nice, enligt då antar jag att för behov av transport så köper jag framöver in audiovisuell utrustning till tanken istället för bensin.
Men det fortsätter alltså enligt modellen att vardagsnödvändigheter ökar i pris medan sällanköpsvaror håller nere inflationen.
Taskigt för de som har en knaper ekonomi kan man tycka.
Inflationsökningen är snarare 2% / månad ~ så 24%/år. Stämmer bra om man hade räknat med "ickeinflationen" på huspriserna.
Grafikkort är dubbelt så dyra nu som för ett år sen.
Ja, i fantasins värld kan man absolut tro att priserna nästan fördubblas var tredje år.
Hört talas om börsen?
Tillgångsinflation är säkerhetsventilen för den övriga ekonomin.
Precis, men när man talar om "inflationsökningen" talar man om konsumentprisinflation, inte tillgångsinflation. Vi har inte något mål för priserna på reala och finansiella tillgångar, men vi har ett mål på 2% på _konsumentprisinflation_. Viktigt att skilja på detta.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jorå När din kåk inte är "värd" 6 miljoner längre så lär det inte spela någon roll … du kommer inte ha råd med nya "audioprodukter"
Borde det ha dunnits ett fast mål med tillgångsinflationen också?
Det finns ingen riktig penningpolitisk anledning till det. Det är inget problem att företag värderas högre när de tjänar mer pengar, eller att bostäder blir dyrare när finansieringen blir billigare.
Förutsatt då att tillgångsinflationen hela tiden är positiv och inte blir negativ vilket borde vara en risk om den tillåts dra iväg för mycket. Inga träd växer till himlen brukar man säga.
"Grafikkort är dubbelt så dyra"
Fast 4 gånger så snabba så där kan ju RB räkna in deflation istället.
hakan_975: dessa priser beror på att du tjänar in priset på mellan 3-6 månader (om du inte betalar scalping priser) genom att omvandla elenergi till kryptovaluta, vilket gör att din elräkning blir noll….vilket förvisso påverkar inflationen negativt 😉
Spännande tider.
Rickard: Det är sant att monetarister menar att "inflation is always and everywhere a monetary phenomenon". Men det är inte riktigt konsensus. I praktiken har alla centralbanker definierat inflation just som "konsumentprisökning", så det är det man pratar om, men när det diskuteras på nätet så blandas alltid tillgångsprisökningar in också av nån anledning. Det är lite en annan fråga.
Trollkung: Tja, tillgångar kan utvecklas negativt också utan att det är något större problem, beroende på hur svängigt det är. Till exempel kan bostadspriser gå ner samtidigt som ekonomin går kanonbra, som i Sverige under 50-talet.
Men någon _direkt_ koppling till priserna på konsumentvaror är svår att knyta. Det finns förvisso en liten komponent där bostadspriser slår igenom i KPI, men räntedelen är viktigare.
"
Han tror att sjötransporter kommer att bli dyrare på grund av det här, och i slutändan blir det konsumenter som får betala. Kläder, skor och andra importprylar blir dyrare"
https://www.gp.se/ekonomi/f%C3%B6rseningar-till-i-sommar-efter-suezhaveriet-1.44952050
Fast det löser väl sig självt, då folk inte köper kläder och skor i samma utsträckning som tidigare i dessa tider
@Rickard: Det varierar en del över tid såklart, särskilt med hur man ska hantera teknisk förändring och liknande.
Inom EU har vi HIKP, ett harmoniserat prisindex som är till för att man ska kunna jämföra inflationen bland olika EU-länder på samma sätt. Så man kan använda det indexet över de senaste tjugo åren till exempel om man vill göra sådana jämförelser. En skillnad där mot KPI är att HIKP inte ändrar viktningen av varor efter att konsumenterna ändrar sitt beteende.
Skillnaden är dock ganska liten. HIKP och KPIF följs åt väldigt väl (räntor ingår inte i HIKP så det är lämpligt att jämföra med KPIF). Det är till och med så att HIKP visar marginellt _lägre_ inflation än KPIF…
Är det detta som kallas för stagflation?
Som jag förstått – hög eller ökande arbetslöshet kombinerat med inflation?
Det stämmer bra (se 70-talets ekonomiska utveckling). Men vi är verkligen inte där än. Inflationen ligger ju på målet.
Rickard L: ett litet steg
"Stagflation can only occur if government policies disrupt normal market functioning"
Räknas köp av företagsobligationer..?
https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/penningpolitiska-instrument/kop-av-foretagsobligationer/foretagsobligationer-som-riksbanken-kopt/
Jag är mycket osäker på om det verkligen räknas så särskilt mycket annorlunda idag jämfört med 70-talet. Men Riksbanken och SCB har säkert dokumentation och rapporter om det där. Vill man göra det lite lättare för sig kan man titta på lite snävare priser, till exempel mat och hyra.
Jag vet inte hur inflationen beräknades för 50 år sedan, men det går säkert att få data om detta från Riksbanken eller SCB. Metoderna ändras hela tiden, särskilt beroende på teknisk utveckling.
Till exempel den här texten från Riksbanken, se kapitel 8.7 för lite information.
Man kan också läsa om den senaste större uppdateringen i KPI från januari 2005 här, och även i övrigt gräva lite i SCBs dokumentation av KPI, och sedan fortsätta läsa materialet i källförteckningen.
Vad händer om Sverige byter valuta ~2025…
https://www.atl.nu/lantbruk/da-ska-sverige-senast-ha-infort-euro/
Det enkla svaret är "det gör vi inte". Vi undviker de facto att gå med i Eurosamarbetet genom att inte gå med i ERM2, och EU-kommissionen vet mycket väl vad Sveriges ståndpunkt är.
Vi kommer inte gå över till euron förrän en majoritet av svenska folket vill det.
Svenska folket kanske "tvingas" ändra sitt beslut, när falukorven kostar 200 kr /kg
Jag tvivlar starkt på det.
Lägg ett bokmärke på tråden, och besök igen den första januari 2025. Jag är beredd att slå vad om att vi då fortfarande använder svenska kronor att handla med.
Så här tror jag det kommer bli: Sverige med flera andra länder överger sina "fysiska" valutor som migrerar till "e"-versioner , i vårt fall eKrona. Dessa knyts sen ihop mot eEuro , som förmodligen kommer baseras på XRP.
Ripple (företaget bakom XRP) säljer konsulttjänster till många länders Centralbanker just nu….
https://medium.com/@X__Anderson/ripples-connection-with-the-imf-and-central-banks-7edc6f32a0a
Svenska kronan något bättre än turkiska liran sedan 1500-talet:
https://corporate.nordea.com/api/research/attachment/128935