“Det finns de som tror att världens första 200-åring redan är född” – Marcus Priftis, Superseniorer
Marcus Priftis populärvetenskapliga bok Superseniorer (recensionsex Southside Stories, 2020; Adlibris e-bok 149:- inbunden 252:-) är en underhållande och balanserad introduktion och översikt till den allt friskare ålderdomen för allt fler i västvärldens välbeställda medelklass. Det är en bok med föredömligt hög bandbredd, som utgår från tesen att medellivslängden framöver kommer vara 120 år – eller mer – och diskuterar rönen bakom och konsekvenserna av detta. Rekommenderad läsning för varje åldersnojande 40+ bland bloggläsarna.
 |
| Superseniorer av Marucs Priftis. |
Kort innan min 50-årsdag i början av sommaren nådde jag tre träningsmål jag hade satt upp under coronapnademin.
Jag skulle enbart springa milen, och använda detta som coronajoggen för att kontinuerligt stämma av att jag hade full lungkapacitet. Sträckningen skulle bli min vanliga backrunda runt byn, med höjskillnader på uppåt 100 mellan start- och stoppunkten här uppe på berget och lägsta punkt nere vid stranden i byn; en sträcka som jag aldrig lycakts springa på under timmen på grund av backigheten. Jag satte upp som mål att klå mitt personbästa på 62 minuter, och i andra hand klara av att springa sträckan under milen. Därtill hade jag målet att klara 40 kg i militärpress på gymmet – kanske ingen märkvärdig vikt för de flesta, men träning handlar inte om att klå andra, utan om att klå sig själv.
Till min förvåning slog jag både gamla personbästa på sträckningen om 62 minuter, jag slog även timmen med två minuter och klockade in backmilen på 58 minuter, strax innan 50-årsdagen. Och militärpressen – ja det blev 42.5 kg visade det sig.
Så där skulle jag fylla 50 och var mer vältränad än jag någonsin varit förr – bättre kondition och starkare (ok, mindre svag) än någonsin. Skrev några rader på min privata Facebook, varpå jag blev kontaktad om jag ville ha ett recensionsex av Marcus Priftis bok Superseniorer. Vilket jag tackade ja till och nu läst.
 |
| 50-åriga bloggarjäveln. |
Den välmående medelklassen blir allt äldre, men det är inte bara medellivslängden som stiger, utan också livskvalitet och hälsan fram till slutet. Vi lever helt enkelt inte bara längre, vi är också friskare än någonsin.
Vi som alltså inte sliter ut våra kroppar innan 55 års ålder i sjukvården eller hemtjänsten, eller med andra tunga jobb. Den friska ålderdomen är i allra högsta grad en fråga om klass – både i slitsamt jobb, men också alkohol-, rök- och matvanor.
Priftis går igenom siffrorna, och orsaker bakom, samt kända och spekulativa sätt att avsiktligt förlänga sitt liv, samt framtida möjligheter. Samtidigt sker det med en föredömlig balans – även om detta i grunden är en positiv bok, så har författaren förmågan att balansera för och emot och att ifrågasätta särskilt mer kontroversiella hypoteser och teorier. Han ifrågasätter till och med blue zones, som jag bloggat om flera gånger, och konstaterar att livsstilsmarkörerna för dessa platser med hög medellivslängd kanske är genetiska och inte en fråga om livsstil, då många är relativt isolerade historiskt, som öar eller bergskedjor.
Etablerade bekräftade metoder för ett längre liv som kaloriunderskott får också sig en känga. Priftis – som gillar mat och vin – frågar sig varför han ska svälta sig i 60 år, för att få leva i svält i ytterligare 20 år. Kanske är det bättre att äta gott och bra, och skippa de där sista 20 åren istället? Livet måste ändå vara värt att leva. Annars kan man alltid ta till biohackning, likt futuristen Raymond Kurzweil påstår sig lyckats med. Fast en snabb bildgoogling på Kurzweil och olika årtal verkar ge facit att han ser ut att åldras trots allt.
Boken har föredömligt hög bandbredd, inte alls som en amerikansk populärvetenskaplig boks pladdrighet, och du får snabbt summeringar av alla teoretiker från Kurzweil till dominerande Aubrey de Grey, om du sedan vill gräva dig ner djupare i dessas separata verk.
Det finns de som menar att tekniken och vetenskapen kommer kunna ge oss en livslängd på i snitt 1000 år, vilket är den snittid det idag tar att omkomma i en olycka. Det betyder i sin tur att en del skulle leva till 2000 års ålder, eftersom en del råkar ut för dödsolyckor rätt tidigt i livet.
Bland de bästa delarna handlar om hur en allt längre livslängd kommer påverka våra relationer och familjekluster. Bildar man par i 30-årsåldern så är knappast kärnfamiljen realistisk när man har 90 år till att leva. Snittäktenskapet varar i 25 år. Många konservativa trögtänkare kommer gå i taket över boken, men om vi lyckas fortsätta förlänga medellivslängd och fortsätter vara allt friskare som gamla, så kommer det bli förändringar i normerna. Kärnfamiljen var ändå bara en parentes uppfunnen för att hantera industrisamhället, och har aldrig varit en norm tidigare när kvinnor dog i barnsäng innan 30 års ålder, eller männen blev ihjälslagna i senaste bondeupproret.
För att inte tala om konsekvenserna på samhället och ekonomin. Man ska komma ihåg att de friska äldre inte kostar annat än pensionen, men naturligtvis blir det helt ohållbart med en pensionsålder på 65. När den sattes ursprungligen låg Sveriges medellivslängd på 55 år. Ska vi leva till 120 fungerar det förstås inte att avsluta arbetslivet vid 65. För medelklassen. Den som slitit ut sig i sjukvården, ironiskt nog med att vårda de äldre som under något sista år inte längre har hälsan, kan man knappast vänta sig ska kunna jobba till de är 85.
Tyvärr tappar boken i bandbredd mot slutet, när den blir mer filosofisk i sin diskussion om konsekvenserna för samhället.
Tydligt är att det friska åldrandet och en allt högre medellivslängd kommer bli en klassfråga och segregera och polarisera samhället allt mer. En dag kommer 65+ dessutom bli i majoritet ibland valboskapen…
Lärsvärd och intressant introduktion till de allt friskare ålderdomen, som säkert kan glädja medelklassen bland de bloggläsande tjänstemännen i åldern 40+. Hittas på Adlibris.
2019 dog det 88766 personer i Sverige. Befolkningen var 10 327 589. Bara där får man en framtida svensk medellivslängd på 116 år, om vi inte hade flödet av minskat och ökat barnafödande i babyboomerna, som stör statistiken och denna förenklade uträkning. Inte långt från Priftis gubbgissning på 120. Och medellivslängden kommer fortsätta stiga, om inget radikalt sker.
 |
| Marcus Priftis till höger, som inte alls skrivit boken av åldersnoja på 40-årsdagen intygas det. Den andre gubben är Leffe Grimwalker, fd Delo. |
Nej, nu ska jag iväg till gymmet och köra ett styrketräningspass enligt ett nytt Berkhan-inspirerat program som min fru Lena tagit fram åt mig i egenskap av PT.
21 kommentarer
Få upp medellivslängden handlar väl främst att få unga att sluta dö. Gamlingar har alltid blivit gamla genom alla tider.
Ett ökat stillasittande och övervikt talar mot att medellivslängden kommer öka pga hälsofaktorer. Frågan är vilka framsteg som kan få medellivslängden bland hälsosamma äldre att öka. Det handlar väl snarare om sjukvårdsframsteg som får ohälsosamma personer att dra ut på sitt lidande.
Faktiskt inte. Låter som myter och att du inte läst på. Men bilden är som sagt dubbel, klassbaserad.
Tillslut fallerar cellreproduktionen och då kommer cancern. Då stryker jag hellre med innan som Faron Young sjunger om.
Folk lever inte bara längre, de är också friskare som gamla. Så det handlar inte om att dra ut på sitt lidande.
Från scb.se
"Historiskt har medellivslängden i Sverige ökat mycket. Det beror i stor utsträckning på att spädbarnsdödligheten har minskat. Till exempel var medellivslängden på 1950-talet, räknat från födseln, omkring 74 år för kvinnor och 71 år för män.
Numera är spädbarnsdödligheten lägre och livslängdsökningen beror främst på minskad dödlighet i högre åldrar."
Människor blir äldre ja, men blir de friskare är frågan. Det är kanske en fråga som besvaras av boken. Jag har inte läst på särskilt noga nej.
Hoppas iaf du får leva fullt frisk tills dagen du lämnar in. När det än blir.
Träning föryngrar cellerna genom att teomeras bildas vilket förlänger telomererna och därmed hur många gånger en cell kan dela sig. Men det finns förstås andra mekanismer som också inverkar på åldrandet. Men det man påverka själv är kost och träning, ev också fasta och besöka nya platser för att trigga nybuldning av hjärnceller.
Autophagy / autofagi sägs ju läka kroppen, inte för att gå in på kost här men sägs ju att längre intervaller utan mat, både dagliga (typ inte äta 18 timmar om dagen) samt tillfälliga flerdagars vattenfastor ett par ggr per år, ökar denna rengöringsprocess enormt. Minns jag såg nån dokumentär för över 10 år sedan som lyfte fram att en snubbe som fastnat i en grotta i flera veckor helt utan mat, blev "föryngrad" när läkarna sen undersökte honom, dom förklarade att kroppen i första hand bryter ner fett, sen muskler, och sen börjar den "bryta ner" organen för att få energi. Tydligen så gjorde denna nedbrytning att hans celler på nåt sätt byts ut i organen (iaf till viss del, vet ej hur processen fungerar).
Ptja, man kan ju sitta i en grotta och inte äta, men om man tittar på en individs livslängd (nu alltså inte på en hel population) så är det nog tre saker som påverkar livslängden i så stor utsträckning att det mesta annat blir försumbart. I ordning är detta 1) Tur/otur 2) Gener 3) Rökning/Alkohol. Det stora problemet, om man tittar på en individ som inte får cancer och som inte får hjärt – kärlsjukdom är nog att stamcellerna får lägre kvalité med åren eftersom dom ansamlar mutationer, och på så sätt inte kan förnya kroppen på samma effektiva sätt som innan. Finns inte så mycket att göra för att fly från detta. Men lever längre och friskare, det gör vi ju såklart.
Själv kört intermittent fasta 16-8 eller 18-6 eller 14-10 eller vad det nu blir sedan fyra och ett halvt år (skippar frukost). Vet inte vad jag vill säga med det, men jag har iaf inte gått upp i vikt.
Fly kan man inte göra men just det där med stamceller ska tydligen autophagy förbättra. Under den processen sägs dom gamla stamcellerna brytas ner för att ersättas med nya.
Men självklart behöver man tur också.
Har kört samma som lars, lite random periodisk fasta i ca 4 år. För mig är det inte ens en ansträngning, jag är helt enkelt inte hungrig på morgon, oftast inte ens på lunch.
"50-åriga bloggarjäveln."
Oj, vad glad du är.
Jag är ju en kul prick, så är det bara.
Väldigt intressant.
Var det inte en nobelpristagare som sa att generna är avtryckaren och livsstilen fingret (?)
Jag har släktingar som är 80- 95 som "tränar" , Spelar bridge "online" pratar iaf tre språk flytande osv.
Andra i släkten har pliktat med livet innan 60 pga lömska sjukdomar.
50 är det nya 40. Eller 30, när man ser hur en del gubbjävlar klär sig 🙂
Forna tiders kavaj och slips på myndighetdagen 21 år är förbi.
Jag hoppas Neuralink (eller annan valfri spelare) tillåter mig att ladda upp mitt medvetande så jag kan leva för alltid. Helst i en simulering jag själv konfigurerat.
Skämt och sido så tror jag faktiskt vi människor snart står på randen till fatta pennan över vår egen evolution (kommer ej ske genom naturligt urval på samma sätt det gjort historiskt) – med lite vind i seglen är det något som vi får uppleva under vår livstid!
Utifrån vad en del futurister som refereras i boken menar så handlar det just nu om att överleva med hälsan i behåll till den punkten där det därefter är frivilligt att åldras (för de som har pengar, förstås).
Är själv glad om jag når pensionen och jag är ändå kärnfrisk. Man vet aldrig vad som händer. Träning är det som håller ihop kroppen som medelålders har jag märkt – styrketräning tar bort både ryggvärk och stelhet. Det är inte självklart att allt funkar längre som vid 30 och är det så här nu så lär man inte sluta träna om tio år vid 50 heller. Jag kommer inte hålla utan förebyggande träning. Det med en partner i 1 långt förhållande från 30 är ju väsentligen lättare om man gjort ett kap från början. Jag skulle inte byta ut min snygga, trygga, roliga man som tar hand om barnen och som är bra i sängen för nåt.
Är nog själv lite mer negativ.
När antibiotikan slutar verka går det fort.
Våra boomers är den första kullen som blir gamla och haft antibiotika som barn, dvs inte lika gallrade som barn, tack och lov.
Lägg pandemier och ökande cancer till det så tror jag det toppar om typ fem år, sen blir det nog stagnerande eller sjunkande medellivslängd.
En annan sak som jag antar kommer öka är hemtjänstbehovet. Boomers blev väl de första att skilja sig till höger och vänster med fler ensamma gamla som följd.
Träning?
Funkar det inte med arbete? Skulle man dö fortare av lite tyngre jobb?
Gallrar och röjer ganska mycket själv så jag känner att jag gör någon nytta när jag "tränar".