I Bohuslän märks coronakrisen tydligt på den totala frånvaron av norrmän, köerna till de fullsatta krogarna på Smögenbryggan, och rean på upp 30 – 90% i alla butiker. Samtidigt verkar faktiskt social distansering skötas av krogarna och besökarna, åtminstone tills det blir tillräckligt sent på kvällen och desperationen stiger bland de frånskilda 40+ män som är ute och raggar på 20+ blonda kvinnor. Själv trivs man ju bäst i fred och frihet och spenderade solnedgången tillsammans egenkryddat johannesörtbrännevin, sill och hembakt vört inför studierna av etablissemangen i nattmörkret.
Med johannesört egenkryddat brännevin, sill och hembakt vört på klipporna i solnedgångens Smögen. |
Som tidigare rapporterat via källor till bloggen finns det både vinnare och förlorare på coronakrisen. Förlorarna är butikerna, då svenskar är mindre benägna att betala för märkeskläder till turistortspriser, medan de avsaknade norrmännen tycker sådant är billigt i Sverige.
Reorna, visserligen så här sent på säsongen, började på 30% och sträckte sig till 90% på enskilda plagg, oftast 50%, och ibland halva priset på alla reapriser, dvs 75% nedsatta priser på trendiga märkes- och seglarkläder av årets kollektion. Kanske inte total kris och panik, då de vanligaste storlekarna M+L ofta var utplockade, men enligt uppgifter från flera källor så går många butiker på knäna.
Jag såg inte en enda norsk bil, inte en enda norskflaggad båt och hörde inte ett enda ord norska under två dagar, två kvällar och två nätter i Smögen. Däremot fanns det danska och tyska båtar, och även bilar från andra länder, inklusive en Porsche från Tjeckien. Överlag verkar Porsche vara bilen som gäller i Smögen.
Avstånd hålls på bryggan, det är fullt med folk även om det är nedtunnat så här under slutet på säsongen. Skyltar uppmanar om social distansering, och överlag sköttes detta väl så länge det var dagsljus.
Polisens nya pälstorpedbil på plats på Smögenbryggan för att ta hand om en ordningsstörning. |
Mestadels god stämning, även om ordningsmakten behövde kallas in på fredagen.
Efter de tidigare två milen på kajak inleddes kvällen på Roys Delikatesser, där en tallrik Smögenräkor och Chablis avnjöts i väntan på huvudrätten.
Turistbåten Soten gick hela tiden i skytteltrafik upp till Hunnebo. |
Roys var mycket noga med den sociala distanseringen och att anvisa sittplatser, och vi valde en fransk sittning längst ut för att kunna studera folk.
Fyra primära grupper kunde identifieras. Barnfamiljer med barn på allt från två år till måttligt roade tonåringar; tjejgäng eller killgäng på väg för att värma upp inför nattens jakt – det var trots allt bockpremiär nu i helgen; generationsfamiljer med pensionärer, barn och eventuellt barnbarn, antagligen på besök i stugan, vilket förklarar den annars i Sverige rätt ovanliga generationsspridningen; slutligen par eller grupper av par. Tjejgängen och killgängen utmärkte sig med avvikande klädsel från de övriga grupperna, optimerade för kvällens jakt.
Moules frites som huvudrätt. |
Efter huvudrätten inventerades butikerna, som alltså alla hade rea. Mina storlekar saknades generellt. Jag tappade i ett läge mitt körkort visade det sig senare, men efter att ha gått runt i butikerna en gång till fick jag tillbaka det. Sådana är människor generellt, dvs ärliga och vill väl.
Smögen blev precis VERKLIGT! |
Norrmännens frånvaro syntes tydligt i gästhamnen, där det fanns platser lediga och det inte ens låg båtar i dubbla rader. Större yachter kunde rent av ligga långsides, även om dessa antagligen på grund av coronapandemin inte var så många, när det bara var svenska pengar som låg bakom.
På något mystiskt sett hade alla kill- och tjejgäng som passerat förbi Roys mystiskt försvunnit, utan att komma tillbaka från andra hållet på bryggan.
Det visade sig då att de alla gått till klipporna runt Smögenbadet för att förfesta på medhavd dryck.
God social distansering mellan Minecraftfigurerna på klipporna i solnedgången. |
Som av en slump hade vi själva som älskare av fred och frihet bunkrat upp med egenkryddat brännevin med johannesört, sill och för dagen hembakt vört. Samt lite finare cheddarost, öl, champagne och lime, vilket var perfekt att avnjuta i solnedgångens öppna landskap.
Mycket god social distansering gällde i solnedgången.
Solnedgången. |
Tystnaden i den borgerliga skymningen med endast havskajaker och kanoter. |
Plötsligt – blyatski! |
Tystnaden och friden stördes endast av blyatski och en och annan motorbåt, som alla hade väldigt bråttom.
Förfestarna droppade successivt av, och till slut började det bli lite krispigt så vi inventerade uteställena. Samtliga besökta inrättningar hade god social distansering och luftigt i lokalerna. Däremot var det omfattande köer utanför, just av denna anledning. Och framåt de små timmarna växte otåligheten i köerna
Men inne var det trubadurer som tjänade sina gage, händerna i luften och tak som lyftes. På lämpligt socialt avstånd. Det var t ex förbjudet att röra sig i lokalen med dryck i händerna, vilket innebär att när någon från ett tjejgäng (20+) ska samspråka med någon från ett killgäng (40+) så kan ingen dryck medhavas.
Rena rama Stureplan.
Nej, själva ställde vi oss aldrig i någon kö och riskerade smitta där, utan gick med VIP-assistans rakt in förbi köerna på samtliga uteställen. Man hade inte annars hunnit med att kontrollera särskilt många inrättningar.
Utefolket. |
Det är som Arne Anka vist konstaterade redan runt 80-talets slut – innefolket är de som är inne i lokalerna, utefolket är de som står ute i kön. Och riskerar smitta. Man bör alltså infinna sig tidigt på ett inneställe och stanna kvar där hela kvällen, för att undvika smittohärdarna köerna och förvandlas till innefolk.
I media rapporteras det nu om klustersmitta på turistorter som Grebbestad, Lysekil och just Smögen. Samtidigt hördes inga hostningar, ingen nös och alla verkade friska. Även om folk kanske kan smitta, så verkar man ta rekommendationen att stanna hemma om man har symptom på allvar. De enda hostningarna jag hörde var dagtid från småbarn, som satte i halsen när de åt.
Men som killgissat redan i juni – folk tröttnar och tänker inte sitta inne hela sommaren.
Antal noterade munskydd: Exakt ett på två dagar.
Minecraft, Smögenbryggad edition 2020. |
13 kommentarer
När jag började läsa, ditt inlägg. Och snabbt insåg, referenserna till U.L. Så drog jag genast igång, Öppna landskap. Och mysläste sedan, vidare! Du kan få till det ibland!
Fast den sången handlar ju om jag minns rätt om östra Skåne som på alla sätt är bättre än Smågen, Stockholms kärrgård eller för den delen valfri annan del av Sverige.
Tror i o f s att inspirationen till låten skall ha kommit vid besök i södra Halland.
Ja, det här var rent av riktigt mysigt att läsa. Fick smått ångest direkt efteråt när tanken på höst och en sketen november kom i tankarna. Tack!
Det blev ett trevligt Hunnebostrand för mig, hoppade Kosteröarna detta år dock.
Kryper lite i mig dock att se dig använda uttrycket ”killgissa” fortfarande. Anser att man aldrig ska blanda in kön i ett verb, ett ord som dessutom uppfattas generaliserande och negativt. Finns ju faktiskt folk som underbygger resonemang med skriven fakta.
Kajak är otroligt underskattat färdmedel! Även som motorbåtare kan man uppskatta det 🙂
Gällande kommentaren om att det fanns gott om plats, så beror ju det på att semestern för majoriteten av svenskarna är slut… I mitten av augusti finns det alltid gott om plats, med eller utan norrmän.
I år är det dock ovanligt mycket båt ute pga vädret såhär sent, men majoriteten är smarta nog att åka till naturhamnar för att njuta istället för att göra Smögen när det ändå är begränsningar på raggandet.
Jag upplevde kusten under industrisemestern i år som den brukar vara, dock hade 99,5% av båtarna svensk flagg (även de båtar som det stod Oslo på i aktern och besättningen pratade väldigt konstig svenska….)
För övrigt är det sill från Klädesholmen som är den bästa köpe-sillen även om Abba går ner och är den lokala produkten där du var.
Trevligt, just smögen gillar jag, visst det är ett reservat och helt annorlunda mot min hemvist Malmö. Men en öl och räkmacka och att titta på folk är minnesvärt.
Hirkum Pirkum är inte dumt. Och ser vackert ut i flaskan.
Min observation från den gångna segelveckan är att det finns några enstaka tyskar, några enstaka danskar och faktiskt en hel drös med norrmän, men som redan påtalats så vistas dem här under svensk flagg!! Svenska flaggor verkar vara hårdvaluta då norrmännen inte är dumma och köper en ny utan den skall gärna vara solblekt sedan några år 🙂 Så spanar man lite mer på djupet så skulle jag ändå säga att det varit fler norrmän här än man kunnat förvänta sig med tanke på hur inte-välkomna vi är dit.
Är det verkligen säkert att äta ute?
Det är ju rätt så vanligt att restauranganställda (eller för den delen folk som jobbar på restauranger) kommer från en av de stora riskgrupperna.
Just den restaurangen kanske är rätt säker, med tanke på meny och klientel.
Du menar diabetes eller 70+?
Nja, tänkte nog på trångbodda.
Korrelation mellan diabetes och restaurangjobb kanske iofs förekommer, vad vet jag? Men oavsett så är väl knappast diabetiker en riskgrupp; skulle inte tro att de är mer sannolika att bära på smitta än andra.
Du menar smittbärargrupp, inte riskgrupp.
Oj, måste nog erkänna att efter ett halvår+ av corona som ämne i media (och som hängiven spelare av Plague, Inc. dessutom), så har jag hela tiden tänkt på riskgrupp som personer som har hög sannolikhet att smitta MIG.
Kanske låter själviskt, men ur kollektivets perspektiv är det väl minst lika viktigt att hålla potentiella smittade på avstånd som att hålla icke-smittade sårbara grupper på avstånd? Tänk leprakolonier.
Älskar pizza, men har inte gått på en pizzeria sedan februari. Ugnen kanske tar kål på coronan, men sen så ska den bäras till bordet av nån med coronahänder. Och sen så går det ju inte att äta pizza utan pizzasallad, så det blir omöjligt i alla fall.