En ovanlig frihet i Sverige är möjligheten att uppföra mindre komplementbyggnader utan bygglov. De har fått sina namn efter de drivande politikerna genom åren och från den första juli uppnås nya friheter med den moderata Bohlinaren.
 |
| 15 m2-stommen från Byggmax rest 2009. |
Allt i detta inlägg är fritt ur huvudet, kontrollera själva exakt vad som gäller. Min enda kompetens förutom att ha byggt en del åt mig själv genom åren är en 30 år gammal byggnadsingenjörsexamen, ett yrke jag aldrig arbetat inom efter examen.
Friggeboden är döpt efter politikern Birgit “We Shall Overcome” Friggebo, som låg bakom den ursprungliga 10 m2 stora komplementbyggnaden. Ytan avser byggnadsyta, dvs byggnadens yta på mark, dvs ytterväggarna, med viss tillåtet utskjutande tak utöver detta. Höjden är också begränsad till någonstans runt 2.5 meter om jag minns rätt. På sin tid på 80-talet var detta en ganska unik och ovanlig frihet i dåvarande DDR-Sverige. Byggnadstypen får uppföras helt utan något pappersarbeete, men om den är inom 4.5 meter från fastighetsgränsen måste man ha (helst skriftligt) tillåtelse från grannen, och den måste oavsett av brandtekniska skäl ligga 4.5 m från närmaste byggnad hos grannen. På 2000-talet utökades friggeboden till 15 m2 byggnadsyta.
 |
| Tak på plats, liksom det mesta av panelen. Dörr och fönster, samt lite av panelen på framsidan saknas fortfarande. Notera de diagonala brädorna invändigt, som jag har satt upp för stabilitet tills väggskivor kommer på invändigt. Man vill inte att det hela viker ihop sig som ett korthus. |
Jag har själv uppfört två friggebodar. Dels en på 10 m2-tiden till min första villa, där jag gjorde markarbetetet, grunden, och sedan målning och ytskikten i den vinterbonade gäststugan. Själva byggnaden restes dock av säljaren i det fallet.
 |
| Nästan klart utvändigt. Foder saknas runt dörr och fönster, samt täcklister. |
Den andra 15 m2 stora friggeboden uppförde jag helt själv här på gården, och är baserad på Byggmax 15 m2 byggsats, där man fritt kan flytta runt dörrar och fönster. Totalkostnad landade på cirka 60 000 kronor, även om detta var 2009 – 2010 och antagligen skulle bli dyrare idag. Då jag ville ha en hel fasad med fullhöjds fönster med utsikt mot sjön, så var alternativet dyra designhusbyggsatser, som skulle kosta runt 150 000:- SEK utan isolering. Byggmax stommebyggsats var därmed mycket prisvärd, även om väggar och tak (samt förstås isolering, skivor med mera invändigt) fick köpas till manuellt. Stombyggsatsen var (är?) dessutom utmärkt industridesign, då den precis fick plats att ställas med gaffeltruck på en personbilssläpkärra, och sedan låg alla brädor i den ordning de skulle byggas, dvs man plockade uppifrån och ner. Extremt bra byggsats. Dock bör man ha sin egen kärra, för utan truck kan du inte lyfta av byggsatsen pga vikten, så den får stanna under presenning på kärran tills den är färdigbyggd. Man sätter dock enkelt ihop byggsatsen för stommen på en dag, givet att grunden var klar innan.
Fotona är på det bygget med gamla lågupplösta bilder från min första iPhone 3G 2009 – 2010. Hänt en del med mobilkamerorna sedan dess om man säger så. Obskyr information kan vara att jag byggde denna gäststuga samtidigt som jag skrev min första roman Midvintermörker.
 |
| Isolering invändigt. Totalt 165 mm, dels ursprungliga 95 mm från stommen, och innanför det 70 mm med reglarna förskjutna för att bryta köldbryggorna. Eller så var det 70-95 och inte 95-70, minns ej. |
Attefallshusen får ha 25 m2 byggnadsyta och vara 4 m höga till nocken, vilket möjliggjorde ett isolerat sovloft. De kräver dock lite pappersarbete i form av en bygganmälan till kommunen, men annars är det fritt fram med ungefär samma regler som friggebod.
Att slippa bygglov är en stor kostnadsbesparing, då man både slipper bygglovsavgifter och att betala för kvalitetsansvarig och slutbesiktning. Samt förstås ritningar och annat som krävs för bygglov. Vi kan prata om 10 000-tals kronor om man ska ha bygglov även för en liten byggnad.
 |
| Ytskiktsarbete invändigt. |
Attefallshusen infördes 2014 och kunde vara lite vad som helst, t ex växthus, förråd, eller vinterbonade bostäder.
Bolundaren infördes av nuvarande regering och får ha 30 m2 byggnadsyta. Bolundaren får dock bara byggas som vinterbonad handikappbostad, och i praktiken följa diverse byggnormer och byggregler. Isoleringen måste vara rejält tjock och badrummet handikappanpassat, vilket gör att i princip hela skillnaden mellan Attefallshusets 25 m2 och Bolundarens 30 m2 äts upp. Ett Attefallshus kunde isoleras efter eget huvud och hade inte så höga krav på sig. Ett problem med Bolundaren är att kraven på tjockleken hos takisoleringen gör att det där sovloftet börjar bli ohanterligt trångt. Kostnaderna skjuter också i höjden.
Den första juli 2020 börjar dock Bohlinaren vara tillåten och kommer i praktiken ersätta Bolundaren. Döpt efter moderaten Carl-Oskar Bohlin har riskdagen kört över Miljöpartiet i regeringen och reglerna för Attefallshusen gäller nu 30 m2 byggnadsyta. Bohlinaren behöver inte vara en handikappanpassad vinterbostad, utan kan som bostad ha mindre badrum och klenare isolering med hanterbar lofthöjt invändigt. Den kan också vara ett förråd, växthus eller rent av ett garage, även om 30 m2 garage är på gränsen till hur litet man kan ha det. Själv hade jag 32 m2 garage vid mitt förra hus, vilket dög till bil, cyklar och lite förvaring och verkstadsbänkar, med klen 95 mm isolering. Men det var trångt för en Honda CR-V, fast fungerade bättre för den Saab 900 årsmodell 89 jag hade innan.
Så om du börjat titta på en Bolundare, är nu beskedet att Bohlinaren gäller med större frihetsgrader.
Man får ha både en Bohlinare och en friggebod om jag tolkar reglerna rätt, dvs 15+30=45 m2 bygglovsfria komplementbyggnader, fördelat på två eller fler byggnader. Dessutom innebär Attefallshusreglerna att man får bygga ut huvudbyggnaden med 15 m2 utan bygglov, vilket kan vara en enorm kostnadsbesparing på äldre hus där det sedan tidigare saknas digitala ritningar eller ritningar alls. Att ta fram sk relationsritningar på ett äldre hus är inte gratis om man inte har kompetensen och programvarorna att göra det själv. Upprättade själv relationsritningar i 3D på mitt förra hus, men behövde dem aldrig utan flyttade istället.
Till detta kommer vissa regler om skärmtak på vad jag tror är 12 m2 bygglovsfritt. Men kontrollera reglerna innan ni sätter igång. Din kommun brukar ha all information du behöver.
På 80-talet var bygglovsfriheten för friggeboden smått unik internationellt, eller åtminstone i Norden, men om inte andra länder är helt korkade har de tagit efter Sverige här. Vi kan anta att Bohlinaren bara är ett steg i en fortsatt evolution och vi väntar alla nu på att politikerna inom tio år drar upp ytan till 40-45 m2, så man kan bygga fullstora garage utan bygglov. Ju större yta desto högre pris, samt mer komplicerade konstruktionskrav med hårdare krav på korrekt dimensionering, så intresset kommer antagligen avta samtidigt som priset skjuter iväg. För den ursprungliga 10 m2 friggeboden var det svårt att underdimensionera konstruktionen, åtminstone om man skulle isolera byggnaden. Färdiga byggsatser innebär dock att någon ingenjör räknat på det och man kan vara trygg i korrekt dimensionering för att klara vind-, snö- och inredningslaster.
För övrigt kan den uppmärksamme konstatera att ingen av Friggebo, Attefall, Bolund eller Bohlin är en sosse…
Och kom ihåg att grundarbetet är det viktigaste. Bygget och huset blir aldrig bättre än grunden. För friggebodar är dock min anekdotiska erfarenhet att kraven på denna kan vara överdrivna av entreprenörer som vill dia din kreditvärdighet. I alla fall om du vet vad du gör.
 |
| Utseende idag. |
36 kommentarer
Byggloven och allt utom säkerhetsföreskrifter bör självklart tas bort helt. Följ detaljplanen helt enkelt och klara en säkerhetsbesiktning så är det klart. Kan inte se någon nackdel.
Men det är hela poängen med alla undantag. Detaljplanerna begränsar vad du kan göra och då många inte är uppdaterade enligt dagens behov leder det till en massa problem. Exempelvis begränsningar i garagestorlek.
Därför måste undantagen finnas så länge kommunen begränsar genom planmonopolet.
Helt sjukt hur reglerat Sverige är.
Det borde vara fritt att bygga hur man vill på sin egen tomt. I de fall man bygger så närliggande tomter störs, så borde det räcka med en allmän skrivning om när man måste ha godkännande (tänk x meter från tomgräns etc) och sen underskrifter från grannar, tänk bank-id på Lantmäteriets hemsida, och där man även kan lägga till reservationer. Blir det en tvist i framtiden så kan man plocka fram kontrakten. Ska man köpa en tomt så kan man kolla upp vad angränsande tomter har för reservationer. Det kan fungera ungefär som avtalsservitut gör idag.
All kommunal byråkrati kan skrotas och folk kan göra de mesta av sina tomter.
Flytta inte till ett annat land om du tycker att Sverige är reglerat. Prova att åka utomlands lite, så kanske du lär dig något.
Sverige är i själva verket väldigt liberalt på detta.
Och det finns ännu fler frihetsgrader utanför detaljplan ("landet") där du t ex kan ta upp dörrar och fönster, byta färg på huset etc fritt, plus en del andra friheter.
Och har du jordbruksfastighet utanför detaljplan får du göra (förenklat) vad f-n du vill, så länge ingen människa ska bo i byggnaden ("för jordens och skogens behov").
Bara för att det är sämre i andra länder så är det bra i Sverige?
Som Corny säger. Sverige är mycket friare än man tror på denna fråga.
Lät bloggar om folk som bygger stugor "mitt ute i ingenstanns" i delstater som Montana med flera i USA där det är betydligt hårade krav än på icke detaljplanerat område.
Här ute på landet i Roslagen är det i princip fritt att bygga. OM man följer kraven på brndskydd, VA och tillgänglighet. Gäller bara hålla sig lite vän med grannarna 🙂
Eller ok. Det är i princip totalstopp för att bygga på åkermark. Vilket jag tycker är helt rätt då vi har sannslöst med skog men ängarna är landskapsbild och kulturarv.
Här är det generellt "Svärjevännerna" som har stora oskötta tomter med skrotbilar som hamnar i bråk med kommunen. Vi övriga är glada att kommunen bråkar med dem.
Du låter som det polska byggföretaget som vi brukar anlita. Vi är tvungna att vakta dem, så att de inte hittar på att bygga en massa svarta utbyggnader, som vi inte har bygglov till. De säger: "Ni svenskar är tokiga, du bygger så mycket du vill" (i Polen).
Brandskyddsreglerna enligt BBR 5:61 är sådana att givet väggarna uppfyller viss brandspridningsklass kan vara betydligt mindre än 4,5 m. Saknas det fönster och klass EI30 (stående panel+gullfiber på reglad stomme) kan avståndet vara noll meter, hur det nu skall gå till.
Över 8 meter är det fritt fram.
Lovfritt skärmtak är upp till 15 kvm, i direkt anslutning till huset. Gäller även komplementbyggnad.
Oavsett vad man gör har man dock ett ansvar att tillbyggnader uppfyller gällande normer, och man har fulla ansvaret. I 99,9% av fallen är det ens eget problem ifall något händer men det har ju hänt att tredje person skadas av rena skitbyggen, och då inte bara sk "ful-el".
Generellt är det intressant att kommunernas planmonopol, läs tjänstehjonens godtycke begränsas mer och mer av alla möjliga undantag där byggnader får avvika mot detaljplaner.
Att inte gårdar och trädgårdar förvandlas till rena kaoset tyder ändå på att medel Svensson har vett nog att sköta det snyggt utan inblandning av o vettiga Stadsbyggnadsförvaltningsbyråkrater.
Ett lusthus, ett växthus extra kan försköna fastigheten eller en tillbyggnad för tredje barnet så inte hela familjen måste upprotas för att detaljplanen är lagd för 60 år sedan och inte uppdaterats.
Men jag vet en detaljplan där det föreskrivs att häck mot gatan skall vara av en eller ett par bokvarianter eller liknande. Stataarkitekten har fått på sig kommunistglasögonen, lika utfall för alla.(marken klarar inte av bokhäcken, det blev taniga plantor pga för dränerande)
4.5 m är ju en bra tumregel ändå eftersom oisolerade hus saknar brandklass. Och friggebodar och bohlinare kan vara oisolerade.
Eller saknar, de har väl gamla B15-B30 kanske, vad det nu heter idag.
Min egen, förvisso högst anekdotiska, erfarenhet är att Svenssons i 99.9% bygger väldigt traditionellt, medans arkitekter och dylikt folk tyvärr ofta låter bygga riktiga monstrositeter.
dvs, det är inte Svenssons vi behöver skyddas från…
Klarar man 4,5 m är det fritt fram, bara om försvaret eller Länsstyrelsen har synpunkter (strandnära, kulturskyddat osv)
Så på det sättet är det bra.
Det heter IE15/30/60 idag.
Jag har "gömt" alla svartbyggen till baksidan mot skogen, där avundsjuka grannar eller några älgar kan möjligen ha synpunkter på mina svartbyggen. Problemet är de nya, högupplösta satellit-bilderna, som visar ALLT och man kan t o m tilta vyn och cirkla runt byggnaderna och titta på fasaderna.
Generellt pratar väl folk bara om attefallaren eftersom det bara är ursprungskonceptet som ändras.
Vad gäller Bohlin så finns det bara en Bohlin. Tommy Bohlin
https://www.youtube.com/watch?v=_o92Oq6SyDA
Det där åldras aldrig.
Se där.
Mina svartbyggen blir lovliga om två dagar. 12m2 förråd och 10m2 växthus samt 6m2 vedbod.
Krävs bygganmälan.
Preskriptionstiden kanske har gått ut?
Bygganmälan kostar. För Attefallshus och -rum betalade jag 3 150 kr/styck i bygganmälan för några år sedan. Men det räckte med en ganska enkel ritning och beskedet kom efter bara två veckor. Ingen grundavgift på 10.000 kr som till vanligt bygglov. Borde inte Attefallshus heta "Atta" enligt samma princip som Frigga? Det fanns visst en känd terrorist med det namnet (Atta)?
Preskriptionstiden är 10 år, men om svartbygget brinner ner till marken, får man inte bygga upp det igen utan bygglov. Min ena grannes tomt är nedlusat med svartbyggen. Min andra granne har också svartbyggen, men sökte ändå nya bygglov. "Ni har byggt färdigt", sa bygglovshandläggaren som ringde från Byggkontoret. Svartbygget blockerar nya bygglov.
Jag har en 10 kvm frigga, 8 kvm bastu, 4 kvm trädgårds-redskapsbod och 3 kvm vedbod. Inget Attefallshus just nu (jag ändrade rubriceringen från Komplementbyggnad 20 kvm -> Attefallshus 25 kvm -> Komplementbyggnad 38 kvm), förhoppningsvis tjänade jag några kronor på det men det kom lite pengar som möjliggjorde den andra utbyggnaden).
De små byggnaderna är antagligen ännu större, om man räknar in skärmtaken över 0.5 m på friggan och bastun och "utkragningen" på bastun i form av dekorspjälor, så att man kan lugnt sitta bredbent på ljugarbänken under skärmtaket och svalka sig mellan bastubaden.
Om man är snabb, kan man lämna in sina bygganmälningar till Byggkontoret blixtsnabbt, så kan man klara sig utan böter, om Byggnadsnämnden inte har hunnit ha sitt nästa möte. Pröjsa måste man ändå, men det blir mycket billigare nu, jämfört med några tkr för varje kvadrat för stor friggebods yta förut.
Mitt 10-åriga jag tänker på hur det skulle blivit om politikern John Runk (Whig Party) hade emigrerat till Sverige och tagit fram undantag för en mindre bod utan krav på bygglov. 🙂
Mitt 10åriga jag skrattar högt.
Du pratar ju om verktygsförrådet i radhusghetton för överambitiös medelklass?
"Höjden är också begränsad till någonstans runt 2.5 meter om jag minns rätt. "
Du får utan bygglov uppföra en eller flera friggebodar i närheten av bostadshuset. Den sammanlagda byggnadsarean av alla friggebodar på tomten får inte vara större än 15,0 kvadratmeter. Högsta höjd från mark till taknock får inte överstiga 3,0 meter. Höjden beräknas från markens medelnivå invid byggnaden.
Jag hade velat ha lite högre i tak för Attefallshuset och dess efterföljare. En halvmeter hade gjort mycket för bra golv- och takisolering samt mindre klaustrofobisk sovplats på loftet. Fast grannens utsikt hade kanske sabbats. Det är synd om de grannarna, som hoppade på Attefalls-tåget och byggde efter de gamla måtten. Det är kanske krångligt att bygga till Attefallshusen efteråt.
Började på friggetiden bygga ett friggeskjul för gräsklippare, spadar och sånt. Under det improviserade arbetets gång av lösvirke blev den vinterisolerad med riktig dörr, 3-glasfönster, takpannor som matchar husets, samt el. Används som varmförråd för sånt som inte bör frysa sönder. Brukar ha ca 10C där på vintern. Även praktiskt att ha som öl och vinförråd.
Jag gjorde alla bygglovshandlingar med programmet Paint och Word. De blev godkända.
Lars, tror du kan selje detta for 1 miljon, bra arbetat o bra investering!
Vänta nu, om jag med en frigga (9kvm) och ett avlångt skjul (17kvm) ”bara” får ihop 26kvm totalt, får jag då bygga ytterligare ett enklare hus på 19kvm? Har redan fristående garage men det räknas väl inte in.
Jag tycker dina beskrivningar av Attefallare/Bolundare/Bohlinare är missvisande. Det låter som att det skett en regellättnad, men det är ju bara byggytan som har utökats.
Citat från Cornus text om Bohlinare:
"Bohlinaren behöver inte vara en handikappanpassad vinterbostad, utan kan som bostad ha mindre badrum och klenare isolering med hanterbar lofthöjt invändigt."
Första satsen är korrekt och är det som skiljer den från Bolundaren, att man nu inte behöver utforma den som ett komplementBOSTADShus för att få lov att bygga upp till 30 kvm, utan att det är fritt fram att låta den ha vilken funktion som helst. I övrigt är kraven exakt de samma. Dvs, vill man inreda Bohlinaren som en självständig bostad (för uthyrning) behöver man ha exakt samma tjocklek på väggar och storlekar på badrum som tidigare. Men nu får man utforma den som en gäststuga istället (dvs ej hyra ut den) och då kan det vara lägre krav på de punkter du listade.
Jag tycker att det är förvirrande öht att marknadsföra det här som nya hustyper. Det är bara tillåten area som har ökat i två parallella steg för attefallshuset. Först från 25 till 30 under förutsättningen att man gjorde det till en bostad (Bolund) men nu även för alla andra funktioner (Bohlin).
I många kommuner är det inte så mycket som skiljt en bygganmälan från bygglov. Ungefär samma ritningar som ska in och även om kostnaden har varit lägre så är det långt ifrån gratis. Det som skiljt i processen är väl framförallt att granskningen inte är lika omfattande och går snabbare och smidigare (det har inte gått att överklaga), så länge man uppfyller kraven i lagstiftningen och kommer in med kompletta handlingar.
Jag ser personligen fram emot att nån lyckas ändra så att kommunen kan ge grannemedgivande, så att man får bygga attefallare och friggebodar närmre tomtgräns än 4,5 meter även om det skulle råka vara så att man har kommunen som granne.
Något som jag tycker är väldigt synd med dessa regler är att man begränsar totalhöjden istället för byggnadshöjden. Detta har inneburit att folk tvingas bygga "skolådor" för att få maximal invändig rymd i huset. Förutom att dom blir fula så passar takkonstruktionen väldigt dåligt i vårt svenska klimat.
Hade begränsningen legat i byggnadshöjd istället, med en maximal takvinkel, så hade man fått maximal byggvolym (även) med sadeltak.
Mitt förslag till nästa "uppdatering": 35 kvm BYA med en maximal byggnadshöjd på 3,2 meter vid en taklutning på 27 grader. Sen får man komplettera detta med en totalhöjd för att förhindra att folk bygger långa gavlar, tex. max 4,5 meter (5,4/4 + 3,2 = 4,55 m).
Bra att dessa lovbefriade komplementbyggnader finns.
Jag skulle önska att just Bohlundaren/Bohlinaren kunde fått vara ytterligare några kvadrat större (2 till 5) och 20 centimeter högre just med tanke på isolering och badrum/toalett som klarar normen för funktionshindrade.
Jag tycker inte man ska vara alltför negativ till handikappskravet. Helt plötsligt finns det behovet hos någon anhörig, dig själv eller någon god vän, eller för den delen för nästa ägare av huset, eller för den du ska hyra ut till.
Ur kommunernas och grannarnas synvinkel så kan en mängd små komplementbostadshus ändå ställa till problem.
1) Kommunalt VA kanske är nära kapacitetstaket för området. Det är faktiskt lite vanligare än man kan tro.
2) Trafikbelastningen, särskilt i äldre områden med små smala gator. Enstaka hus gör ingen skillnad, men om det blir 30-50% fler bostäder och bilar så märks det.
3) Parkering… förhoppningsvis så sker den alltid på den egna fastigheten men så är ju inte alltid fallet ens utan komplementhus.
Som sagt tycker jag att det är bra med lite mer frihet från kommunens planmonopol. Däremot borde det finnas någon regel om minsta areal för bostadsfastighet (alltså tomtstorlek) när detta inte regleras särskilt i detaljplan.
Visst kan det funka med väldigt små tomter, men då får man definitivt inte plats med Bohlinare eller friggebodar och knappt med parkering på tomten.
Det går att ha friliggande bebyggelse på små tomter, men då bör man planera för det från början för att få till det, samma sak med parhus, radhus eller kedjehus som kan ligga på mindre tomter.
Det borde även finnas en skarpare reglering som gör att det inte ska gå att stycka av Bohlundare, för då kan man ju bygga en till Bohlundare till sin avstyckade Bohlundare och en till Bohlundare på stammen.
Jag skulle gärna se en uppluckring av anpassningskravet i PBL 2 kap 6§ till omgivande bebyggelse så det blir lättare att få till små flerbostadshus i t.ex. villaområden.
Finns mängder med både äldre och yngre villaområden runt om i hela landet där man lätt skulle kunna bygga några 2-3-våningshus med 3 till 14 lägenheter på en lite större villatomt (1500-2000 kvm) eller där man skulle kunna tillåta fler radhus eller parhus.
Det tror jag skulle möjliggöra flera bostäder. Dessutom så behöver pensionärer och ungdomar inte flytta ifrån villaområdet med fler mindre bostäder.
Man borde även förändra skatteregler och byggregler så det blir mer lönsamt och möjligt att hyra ut några lägenheter i privatbostäder. I både Polen och Norge är det mycket vanligare att det finns en uthyrningsbar lägenhet eller två i en större villa.