Försvarsmakten återinför värnpliktig plutonchefsutbildning och de första sk KB-eleverna har nu börjat på P 4 Skaraborgs regemente för att placeras i Skövde eller hos P 18 på Gotland. Utbildningen är 21 veckor längre än för soldater och gruppchefer, och målet är att utbilda för att leda samtliga sorters plutoner på markstridsförband. Samtidigt verkar Försvarsmakten ha infört anställningsstopp, så epoken med yrkesverksamma plutonchefer kan komma att avvecklas när pengarna inte längre räcker till.
Skaraborgs regemente. |
I en artikel hos Försvarsmakten framgår det att det igår på P 4 Skaraborgs regemente ryckte in 44 sk KB-elever – värnpliktiga som är befälsuttagna till att bli plutonchefer eller ställföreträdande plutonchefer.
Utbildningen blir 21 veckor längre än för ordinarie soldater och gruppchefer (GSS), och inleds med 13 extra veckor, varefter GSS rycker in. Efter GSS muckat tillkommer sedan 8 veckors kadettskola på regementet, varefter man är färdigutbildad till värnpliktig plutonchef. Detta i kontrast med de två år som officershögskolan har krävt för att bli officer, plus förstås år av hårt arbete på förband för att få upp erfarenhet.
Systemet känns igen av oss som ryckte in som KB/PB-elever under det gamla invasionsförsvarets köttberg, där dock bristen på utbildning kompenserades av enorma volymer och separata förband för garvtjänst. Idag har Sverige inte i närheten av den numerär i armén som krävs för att skicka ut snabbutbildade plutonchefer i de fåtal vapensystem vi har kvar i antal.
En del har ifrågasatt uppgifterna om att dessa KB-elever till att ta de tjänster som idag enbart bemannas av yrkes- eller reservofficersutbildade officerare, dvs som plutonchefer på krigsförband. P 4 bekräftar dock till bloggen att så är fallet:
“Kommer KB-eleverna att efter 8 veckors kadettskola bli stf plutonchefer eller plutonchefer, och i så fall på vilken sorts plutoner?
Ja det stämmer, det är målet när de har avslutat 8 veckors kadettskola och gjort klart sin värnplikt. Det kan vara inom alla plutoner på markstridsförband. Det är därför viktigt att de även övar i den rollen under sin värnplikt och utbildning hos oss.”
Samtidigt verkar Försvarsmakten infört totalt anställningsstopp över hela linjen, så hela argumentet att man behövde värnpliktsutbilda för att kunna rekrytera till yrkesförsvaret faller därmed. Man kan rent av se införandet av KB-utbildning som att man nu avskaffar proffsförsvaret med yrkesverksamma officerare på plutonerna. Värnplikten som gökunge fortsätter.
Försvarmakten har dock inte bekräftat att anställningsstopp gäller och i så fall vilka förband.
Tydligt är att allt mer talar för att värnpliktsutbildning blev den befarade gökunge, som i ett redan anemiskt försvar tränger ut faktisk kompetens till förmån för att politiken ska kunna visa upp siffror på pappret. Den som tror att 21 veckors utbildning kan kompensera för två år på OHS plus ett antal år i tjänst har en del att tänka igenom, men det är som bekant inte politikerna som kommer stå i fronten vända mot fienden när det smäller på riktigt.
21 kommentarer
"det är som bekant inte politikerna som kommer stå i fronten vända mot fienden när det smäller på riktigt" — Problemet är väl att våra politiker inte kan föreställa sig att det överhuvudtaget kan komma att smälla på riktigt. De ser väl på försvaret ungefär som vi vanliga dödliga ser på vår säkerhetskopiering av hårddisken; vistt är det bra att man gör det varje dag, men det gör nog inte så mycket om man hoppar över i bland …
Det var bättre förr…. Det kommer ta 10 år innan Värnplikten blir bra, om politikerna styr det dit, annars blir det en papperstiger för massorna, där befolkningen tror att de får Försvar av hela landet genom en bild av värnplikten baserad på gamla dagars värnplikt.
Den riktiga vinsten av värnpliktssystemet såg man inte innan de vpl kom in på repövning, innan den första RU-övningen jag deltog på så trodde jag på yrkesarme, efter första RU-övningen och utlandstjänsten så omvärderade jag kraftigt min åsikt. Under mina år i FM gjorde jag flertalet RU-övningar i befattning, varje övning visade mig i huvudsak en styrka med vplförsvaret som inte uppvisades av vad som fanns i de yrkesarmeer man stötte på utomlands. Så köttberget hade sin styrka, det gällde att ha koll på dessa och dess svagheter så löste man alltid uppgiften.
Skall hela Sverige försvaras behövs en ordentlig värnplikt, dimensionerad mot en ev fiendes gripbara numerär samt en beredskapsnivå som medger att den förstnämnda kan mobiliseras, om detta inte säkras så kommer vi ha enveckasförsvaret kvar. Återigen se och lär av Finland.
Värnpliktförsvaret måste stå för numerären och yrkesanställda för beredskapen, men då måste numerären få en ordentlig utbildning i förband, annars är de inte användbara, hur många på bloggen har deltagit i/sett pansarbataljons anfall, alla förberedelser och omfall som inträffar och löses under gång-det går inte att teoretisera om, det måste upplevas? Någonstans måste en numerär finnas som leds, men de är inte bättre än utbildningen de fått, förr i världen leddes plutoner av värnpliktiga, stf kompch var värnpliktiga i vissa fall osv. Det är klart att det fungerar, det har det gjort förut, men finns den politiska viljan att uppnå det och i så fall när?
+1 uppfriskande att läsa inlägg från folk som förstår…
Mycket bra kommentar av #47. Men, utbildningstiden en månad kortare än förr istf en månad längre. Att det saknas pengar för att anställa de som redan fått anställningsbesked är ju helt otroligt.
Köttberget var nog inte helt ofarliga för den lede fi. Gjorde själv 15 månader till plutonchef och så dåliga var vi inte. Och vi var ganska många och kunde finnas nästan överallt. Så helt fel var det inte.
Något förenklat kan man säga att med ett värnpliktsförsvar kan man handplocka de rekryter man vill ha m a p deras personliga och civila kompetenser men med ett yrkesförsvar får man ta dem som vill komma och som fyller vissa minimikrav. Frågeställningen värnplikts- kontra yrkesförsvar har många aspekter och Hr. Bloggaren har mycket bestämda åsikter i frågan, men den personella grundkvaliteten får inte glömmas bort.
Igenkänningsfaktor från ett annat försvar, brandförsvaret
Kompetens och dyrköpt erfarenhet är bara ord på ett papper…
Det är extremt dyrt och tidskrävande att bygga upp liknande organisationer efter nedläggning/nedskärning.
Äsch, du är bara bitter för att du gått på Statens brandskola i Rosersberg och nu har du en 25-årig kvinnlig civilingenjör från Luleå med konstig kompetens inom "riskhantering" och "extremvärdesanalys" ovanför dig.
Just Rosersberg ger väll substans till det jag skrev ?
… medan Ben Dover har henne ovanpå sig istället för ovanför…
Självklart inte, Revinge har alltid varit bättre på allt 🙂
Oj, mellanpost. Tja, män i uniform sägs ju vara hett men kvinnor i räddningsuniform vetifan alltså.
Många värdegrundsbrott här…
När jag var ny sa gubbarna att felen producerades i lund 😉
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Gss/t övningarna har helt upphört tyvärr. Har inte blivit inkallad på övning de senaste 3 åren, mycket kompetens som försvinner när man inte får öva. Men vi ser väl bra ut i statistiken.
Riktigt tråkigt då vi var en riktigt kompetent strf 90 pluton.
Samma här, inte varit inne på tre år. De flesta har slutat, alla heltidsanställda befäl har bytts ut mot nya. Jag skulle nog inte känna igen en själ om jag blev inkallad.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Som komplement till FransHerman kan jag tillägga att vi blev körda till i mitt fall Karlstad för mönstring, i flera dagar! Några fick åka hem efter första dagen i någon sorts utgallring vad jag minns. Så noggrant testad såväl fysiskt som psykiskt har jag aldrig mer blivit. Om det sen ledde till rätt man på rätt plats är en annan fråga.
anställningsstopp! samtidigt som rekryteringsbrist? förstår inte …
Under köttbergstiden var väl tanken (i armén) att plutonchef i krig skulle vara yrkes- eller reservofficer och stf en värnpliktig fänrik (KB-elev under vpl). Sen är väl frågan om det fanns tillräckligt många yoff och resoff för att fylla alla plutoner.
Det är anmärkningsvärt om FM nu tänker sig att värnpliktiga även ska placeras som plutonchef (och inte bara stf) men med kortare extra utbildning jmf med "F-skallarna" än förr samtidigt som kraven ökat. Men åren på officersutbildningen är kanske mest till för att lära sig PRIO och fylla i personalrapporter?
Efterstegsutbildning var redan i mitten av 90-talet avskaffat hos de flesta utom de tekniska truppslagen (främst luftvärn och ingenjör). Jag gissar att man hos övriga högre värdesatte att kunna vare föregångsman och övat ledarskap i mindre grupper före man skulle leda sin pluton över en extra sommar med taktiska kartstudier. Men hos de tekniska truppslagen såg man säkert eftersteget mer som en del av utb av blivande yrkesofficerare. Mindre numrär jämfört med infanteri och pansar borde göra att det i högre grad behövdes räknas med att KB förväntades söka officershögskolan istället för civil högskola. Men detta ska nu FM återinföra för alla i någon slags 80-talsvplkoncept?
Inget ont om de som fick gå i befattning och framgångsrikt leda plutons anfall under någon slutövning på köttbergstiden.
Men det finns nog en anledning till att i mer erfarna krigsmakter så är stf plutonchef en salt underofficer med ett par års tjänst under bältet.
Det är inte tanken att någon KB elev ska vara plutonchef. De skall främst vara Stf men även gruppchef på de platser extra kompetens kräver.
Anställningsstoppet gäller vad jag vet inte generellt men vissa enheter kan ha stopp på GSS om enheten ska läggas ner. Officerare anställs precis som vanligt och även många vpl fick anställning.