Finanspolitiska rådet har lämnnat sitt förslag på reform av skattesystemet, vilket enligt JÖK;en ska ske. Bland annat sänks den statliga marginalskatten kraftigt, alla jobbskatteavdrag och grundavdrag slopas och istället införs ett höjt skatteavdrag för alla. Företagare får höjd skatt på utdelningar och full fastighetsskatt utan tak återinförs, samt reavinstskatten på bostadsdförsäljning höjs. En enhetlig momssats införs på alla varor och tjänster, vilket innebär kraftiga höjningar för bland annat kultur och besöksnäringen. Förslagen ska tillsammans vara kostnadsneutrala, dvs staten får lika mycket i skatt, men vem som betalar och hur den kommer in ändras. Tillägg: Några förenklade räkneexempel hittas här.
 |
| Riksdagen sedd från Norstedts. |
Som en del av JÖK:en ska en total skattereform införas, och Finanspolitiska rådet har nu presenterat sitt förslag på detta (PDF). Totala skatteuttaget ska förbli det samma, men det kommer finnas tydliga vinnare och förlorare på det hela.
Reformen förenklar också skattesystemets allt fler undantag och specialfall.
Utredningen presenterar två alternativ A och B. Tituleras bara som A och B nedan.
Sänkt statlig skatt – enormt grundavdrag
Den statliga marginalskatten är idag något förenklat 20% på högre inkomster. Här blir det kraftiga sänkningar till 10% i marginalskatt i A och 5% i B. Detta gynnar kraftigt höginkomsttagare med inkomst av tjänst vilket man ser i grafen nedan.
Jobbskatteavdrag, grundavdrag och förhöjt grundavdrag slopas och istället införs ett enhetligt skatteavdrag på 35 745:- SEK i A eller 37 367:- i B.
 |
| Marginalskatter idag och enligt A och B. Källa: Finanspolitiska rådet |
Skatten vid 120 000:- SEK blir noll kronor ser det ut som och vid 1 000 000:- SEK ca 33% i A och 29% i B. Detta i genomsnitt, då kommunalskatten varierar i landet.
 |
| Genomsnittlig skatt idag och enligt A respektive B. Källa: Finanspolitiska rådet |
Detta är extrema skattesänkningar för låginkomsttagare och höginkomsttagare, men obefintliga förändringar runt medianlönen. Just 120 000:- SEK skattefritt matchar i princip exakt mitt blogg från den 10:e juni. För många fattigpensionärer innebär detta en rejäl ökning i plånboken.
Kapitalskatt och skatt på företagares utdelningar
I A stannars kapitalinkomstskatten på 30% och i B höjs den till 35%. Skatten på företagares utdelningar höjs från 20% till 30% i A och från dagens 20% till 35% i B, genom att hela utdelningen tas upp till skatt mot två tredjedelar idag. Tillsammans med arbetsgivaravgifterna och bolagsskatten innebär det att det kommer i princip innebära (ungefär) samma skatt på utdelning och lön. Detta kompenseras av de höga skattesänkningarna i högre inkomster, där man inte sällan hittar just företagare. Det kommer inte längre finnas någon större vits att ta ut lön som utdelning, men man kan behöva göra det för att visa att bolaget går med vinst och på så sätt få viss kreditvärdighet. I praktiken avskaffas de sk 3:12-reglerna, så man kan misstänka att de som sparat utdelningsutrymme kommer ta ut enorma extrautdelningar sista året innan reformen införs. Beroende på kommunalskatten kan det fortfarande finnas någon enstaka procent hit och dit att vinna på att välja lön eller utdelning – ju högre kommunalskatt, desto bättre ta utdelning istället för lön.
Fastighetsskatt
Full fastighetsskatt utan tak återinförs, där man betalar kapitalskatt på tioåriga medelvärdet av statslåneräntan på taxeringsvärdet. Det blir just nu i A 0.97% och B 1.13%. Reavinst höjs till full kapitalskatt, dvs 30% eller 35%. Dock tänker man på inflationen och man får avdragsrätt om vinsten understiger 2% per år. Begränsningsregel för pensionärer och förtidspensionerade om högst 4% av disponibel inkomst i fastighetsskkatt ska fortsätta gälla. Fastighetsskatt på bostadsrättsföreningar och hyreshus tas bort.
Enhetlig moms
Momsen höjs respektive sänks till 21%. Framför allt blir det mat, hotell- och restaurang, kollektivtrafik och kultur som får kraftiga momshöjningar, medan resten får sänkningar.
Diskussion
Fördelningspolitiskt uppnår man många effekter – särskilt det kraftigt höjda avdraget som gör att man inte betalar skatt på inkomster under 120 000:- SEK är utmärkt och stärker de svagaste i samhället – varför ska vi betala skatt på inkomster under existensminimum och istället få bidrag för att överleva? Samtidigt försvinner många anledningar till skatteplanering för höginkomsttagare med de kraftiga skattesänkningarna och de höjda skatterna för företagare drabbar bara de som har höga inkomster därav – tog du enbart ut utdelning förr kan du nu ta ut lön istället utan skatt upp till 120 000:- SEK. Fastighetsskatten slår stenhårt mot välbeställda i dyra villor, men gynnar de som bor i hyreslägenhet (om man får sänkt hyra) eller bostadsrätt, samtidigt som begränsningsregeln gör att inga pensionärer ska tvingas från hus och hem.
Personligen skulle jag drabbas rätt hårt, särskilt med en kulturmoms (på böcker och ljudböcker) som går från 6% till 21%, men jag tror att förslaget skulle vara mycket bra för Sverige. Få saker har större påverkan på samhället än skattesystemet, och detta kapar jobbhindrande marginaleffekter rejält och ger ett enormt incitament för att minska bidragsbereonde med skattefrihet under 120 000:- SEK om året. Jag hoppas att förslag A eller B går igenom, men härnäst kommer enorm kohandel och partsinlagor från alla enskilda drabbade sektorer (som bokbranschen) att följa. Man får hoppas att politikerna håller för öronen och låter en omfattande reform utan sjuttioelva specialfall gå igenom.
Toppförloraren sitter som egen företagare i en villa i Djursholm och tar enbart ut utdelningar via sparat löneutrymme tack vare de anställdas löner, och driver företag inom besöksnäringarna eller kultur.
98 kommentarer
Ett utmärkt förslag, men får se om skattereformen ens hinner börja utredas innan mandatperioden är slut.
Taktiskt vore väl att ta det efter valet tänker jag. Då slipper man ge besked innan valet (typiskt önskvärt tänker jag, hela sosse-vänster-blocket, i den mån den finns, brukar jag annars ha som huvudspår att anklaga alliansen för att sänka skatter i synnerhet för rikare). Genomförs den efter valet kan man i ena fallet skylla på att "Men ni röstade ju fram detta, ni röstade ju fortsatt på oss. Nu tar vi gemensamt ansvar för Sverige!" och i andra fallet "Nu ser ni direkt hur det går när högerblocket får regera. Nu blir det mindre välfärd"
Enligt JÖK:en ska den genomföras (underförstått i mandatperioden):
"Enomfattandeskattereformgenomförs.Reformenskaökasysselsättningenochantalet arbetande timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, bidra till att klimat- och miljömål nås, stärka Sveriges konkurrenskraft, utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt, förenkla genom att begränsa undantag, minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden."
Ja, det är inte en chans att man hinner exekvera innan valet. Det har Maggan och Per Bolund varit ute och hintat om också (även saker som LAS-utredningen följer inte tidplan).
Precis som att man med LAS fastnar på formuleringen "[…] grundläggande balans mellan parterna" kommer man här att fastna på formuleringen "utjämna dagens växande ekonomiska klyftor", som C/L kommer hävda kan lösas genom ex höjt grundavdrag (FPRs rapport visar bra exempel) som gör att sysselsättning ökar (arbetslös -> arbetande = mindre klyftor), men S/MP kommer givetvis rikta in sig på att höginkomsttagarna får lägre skatt. Det kan låsa hela alltet.
Men man kan väl hoppas att åtminstone principerna i FPRs genomgång kan få leva kvar. Lägre skatt på arbete, högre skatt på fastigheter och enhetlig moms är alla mycket bra och effektiva förslag som det tjatats om länge nu. Blir det nån ändring tror jag det blir först säg 2023/2024.
I slutändan blir det väl sämre allt. Höjd skatt på företagande, men inga sänkta skatter på höga inkomster, och höjd fastighetsskatt…
Det här är ett paket, det fungerar som en komplett enhet.
Jag håller med i analysen att paketet kommer urvattnas när det gäller skattelättnader för höginkomsttagare.
Men jag antar att det är ett hundben som slängs in enbart för att fokusera debatten och förhandling i detta område för att ta bort fokus från höjningen av fastighetsskatten.
Är i alla fall ett bra första steg. De flesta kodorden har checkats av i FRPs rapport.
"Öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar med sänkt skatt på jobb och företagande" -> funkar bra med förslagets sänkningar på förvärvsinkomst, lägre marginalskatter, etc.
"Stärka Sveriges konkurrenskraft" -> samma med marginalskatterna.
"Utjämna dagens växande ekonomiska klyftor" -> höjning av skatt på utdelning för fåmansföretag + högre grundavdrag.
"Sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt" -> säger sig självt enl ovan
"Förenkla genom att begränsa undantag" -> enhetlig kapitalinkomstskatt, enhetlig moms
"Minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt" -> fastighetsskatt
"Öka finanssektorns skatteandel" -> här är det tomt i rapporten, men det kommer väl nån höjning där oavsett, räcker t ex att höja avgifterna för resolution.
"Långsiktigt trygga välfärden" -> kodord för "sänk inte skattetrycket", rapporten går ungefär +/- 0.
Finns väl stor risk att man från sossehåll kommer att hänvisa till force majeure pga pandemin och att coronautredningen måste bli klar först (alltså 2026, efter valet) så att man har "fakta" på beräknade samhälleliga kostnadsökningar i efterförloppet till detta. Och sådana har man ju redan börjat skylla på borgerligt styrda landsting.
Med andra ord, det kommer att bli ett "sorry alla väljare, men det är pga att C och L samarbetar med fel partier på regional nivå som vi i S inte kan genomföra alla de skattesänkningar som vi skulle vilja göra".
Så kan det bli Peter. Hur som helst vill S säkert skjuta det framför sig och hoppas man får stöd av L/C ändå. Men januariavtalet gäller budgetår för budgetår, så man kommer ändå behöva släppa till lite saker. T ex nu då skarpa besked om LAS och nya skattesänkningar inför 2021 (som C har som utgångsbud i budgetförhandlingarna, kan enkelt motiveras som konjunkturstimulans om inte annat).
Varför vill man ta bort fastighetskatten på HR och BR ?
Samtidigt som man höjer den för småhus ?
Fördelningspolitik? Miljöskäl – energieffektivare bo i flerfamiljshus? Ett sätt att få med MP i uppgörelsen, pss som sänkningarna av skatten för låginomsttagare får med vänstern, och höginkomsttagarna får med högern. Enda som kan bli missnöjda är vissa företagare.
Är det något jag inte ser?
Borde inte de flesta villaägare bli missnöjda ?
Nä, för de flesta blir skatten som idag. Villaägare i Nacka lär väl bli lite ledsna dock.
Eller ja, för min del höjs skatten med typ 1000:- SEK i månaden. Å andra sidan får jag flerfaldigt större sänkningar av skatten på lönen.
Ok.
Det skulle vara intressant att se hur det påverkar knegarsvennson med 400k/år i villa för 4-5 mille.
Beror på var knegarsvensson bor. Danderyd har i snitt 9 414 000 i taxeringsvärde. Hagfors 332 000:- SEK.
Jag skrev "villa 4-5 milj"
Så det är väll i Mälardalen och storgöteborg gissar att även öresundsregionen kvalar in där.
Ganska folkrika regioner
Jag skriver om taxeringsvärdena. Dessa är inte över 4 MSEK i mer än i de finare kommunerna i Stockholm. Inte ens Vellinge eller Kungsbacka når dit. Taxeringsvärde är inte lika med marknadsvärde.
Jag avser här värden i snitt.
Sitter med 2019 års taxeringsvärden i snitt här på skärmen om du undrar.
Skönt att bostadsrättsägarna med värde på 15-25 miljoner bor skattefritt på Östermalm, låter som en bra investering som kommer öka i värdet.
Det är rätt låg fastighetsavgift redan idag på bostadsrätter, så den effekten blir inte jättestor. Det handlar om en fastighetsavgift på 1 429 kr/år, dvs du kan få sänkt månadsavgift med en dryg hundralapp.
Så man skattar 30% på statens upplåningsränta(10årsmedel) * taxeringsvärdet?
Snabböverslag, får en tusenlapp extra i fastighetsskatt. Tax värde ca 3 Mulle, marknadsvärde mer men inte tokmycket mer.
Då slår nog höjd matmoms mer. Det blir nog en 6-7000 mer i matkostnad pga matmoms en höjs från 12 till 25%.
Fan att de skall sparka på den som redan ligger 🙂
Vi har skyhöga fastighetespriser i och runt Jönköping, gårdarna är jämförbar med de runt Stockholm, men vi har inte de lönerna.
Hur kan man göra så här stora förändringar utan ett val emellan?
Innan borgarnas förändringar i fastighetsskatten så var min går inte värd 1 miljon, jag fick ändå en betydande sänkning på skatten. I dag är värdet över 5 miljoner, vågar inte tänka på hur skatten kommer bli då. Har samlat på mig en del fastigheter men har inte i dagsläget möjlighet att plocka ut nån särskild lön, har allt mitt kapital låst i fasta tillgångar men kommer taxeras som en riking, hur "rättvist" är det i sann socialistiska anda?
Cornu:
Jag gjorde en tankevurpa ang taxvärde.
Ot. vilken trevlig bostadsmarknad ni verkar ha på andra sidan.
Gargamel, en hel del av din ökade förmögenhet beror på låga räntor och borgarnas förändring av fastighetsskatten. Att du får betala några tusen mer om året samtidigt som din förmögenhet ökat från 1 till 5 miljoner känns inte så blodigt…
Fast är ett nödvändigt boende att likställa med förmögenhet?
Jag vet att det finns de som tycker förmögenhet enbart är sådant man inte bor i. Men nu finns det ändå olika sätt att lösgöra pengar även ur fasta tillgångar. Enklast belåning.
Du menar väl inte allvar med att man ska låna till skatten?
Låna, sälja, eller varför inte göra som nån annan föreslag — lova att sälja den till ursprungspriset mot att få betala den lägre skatten!
Jag har mycket hellre en bostad värd 10 miljoner som kostar mig 2 000 i månaden i skatt än en bostad värd 1 miljon som kostar mig 200.
Fast 10 miljoner är ca 8 miljoner i taxeringsvärde d.v.s 80.000 kr i skatt/året eller 800.000 i skatt på 10 år. Sedan 35 % på reavinsten.
Är det en bra "investering" jämfört andra tillgångslag eller ska vi enas om att boende är till för att bo i och inte ett sätt att tjäna pengar?
Visst är det så, men någonting ska man ta ut skatt på. Fastigheter är mycket bättre skatteobjekt än arbete. Det får ner priserna en aning också, mycket bra för den som ska köpa bostad.
Joakim du har fel, hög fastighetsskatt kommer inte påverka försäljningsvärdet nämnvärt då priset på fastigheter idag är så högt att ingen tänker sig betala till baka alla pengar på sin livstid alltså finns inget incitament att lägga lägre bud än vad man har råd med inkl alla avgifter skatter.
Jag har absolut noll nytta av att min fastighet har ett högt värde varken under tiden jag bor i den eller när jag flytta till en annan fastighet då den andra fastigheten också kommer kosta mycket så vidare jag inte lurar någon gammal dam/gubbe. Att stycka av eller låna för att ha råd med skatt på det man äger är orimligt och orätt. Att väsentligt ändra spelregler mitt i någons liv när man satsat på planerat ett halvt liv är ren ondska och jag likställer det med kommunisters expropriering. Socialismens dårskap och orättvisor måste få ett slut och förpassas till historiens avarter.Att utsätta hårt arbetande människor med ambitioner som blir snuvade på sitt arbetes slit är inte rätt, frukten av en människas arbete tillhör denne inte andra.
Jag har heller inte lånat ett öre till min gård utan arbetat ihop allt först så den låga räntan har icke kommit mig till del
Hur skall man tolka slopade 3:12 regler? Skattas all utdelning 30-35% oavsett belopp?
Ja. Efter bolagsskatt (vilket motsvarar arbetsgivaravgifterna, ungefär).
Finns ingen anledning ta utdelning på belopp under 120 000 då det är skattefri lön där.
… om man inte redan tar ut lön alltså.
Om man har ett sen tidigare ackumulerat kapital i företaget som man vill "få ut" borde det rimligtvis tas ut som utdelning även i framtiden?
Hittade inget om hur detta ska påverka fördelningen kommunalt-statligt. I dagsläget känns det som att staten lägger pengar på hög men fördelar ut de tunga utgifterna till kommunerna, som konkurrerar inbördes med skattesatser. Ett moment 22 för många kommuner. Skulle denna reform påverka detta?
Blir väl som idag – statliga bidrag till kommunerna blir allt större, eftersom den statliga skatten via moms, kapitalskatt och företagsbeskattning blir allt större.
Jo, delvis förvånad över att man vill ha det så, ett smygförstatligande av kommunerna, delvis förvånad över att rapporten inte nämner något om det.
De flesta justeringarna avser statliga skatter, utom just grundavdraget som lär vara den största reformen i paketet. Den drar mattan rejält under fötterna på kommunernas skattebas.
Ett förslag är att kommunerna får dela på x% av momsintäkterna (fördelat baserat på antal invånare) och att alla statliga bidrag till kommunerna tas bort och likaledes det kommunala utjämningssystemet.
Rimligtvis så får man ta fram ett nytt utjämningssystem för kommunerna när man tar bort inkomstskatten för så många låginkomsttagare.
Kommunernas skatteinkomster styrs till stor del av demografin i respektive kommun snarare än hur välskött kommunen är, detta borde man försöka ändra på. Likaså problemet med att kommuner försöker flytta kostsamma invånare till andra kommuner. Ett annat problem som också behöver hanteras är hur staten vältrar över kostnaderna för migrationspolitiken på kommunerna, en politik kommunerna har svårt att påverka.
Medelpriset villa stockholm är 7,2 mkr vilket innebär en snitt skatt ca på 72 000 per år vid 1% fastighetsskatt. Skatten blir oöverblickbar och risken med husköp ökar då din skatt baseras på det sista marginalköpet av grannen. Över längre perioder riskerar detta tvinga bort människor från områden om löneutvecklingen inte hänger med husutvecklingen. Detta ökar segregationen i samhället och skapar större trösklar till villaområden.
Förslaget är företagarfientligt och riskerar skapa osund konkurrens pga av skatteplanering. Den omfattande tävlingen i skatteplanering med vinster försvann när skatten sänktes med riskerar nu återkomma.
Varför fokuserar man inte på statens ursprungssyfte och kraftigt skär ner i statens budget utanför kärnverksamhet (vård, skola, omsorg, rättsväsende och försvar?)
Nej, taxeringsvärde är inte medelpriset. Medeltaxeringsvärde 2019 var t ex 5 628 000:- SEK i Stockholm.
Framför allt blir det mindre renoveringar, tillbyggnader och fastighetsutveckling om förslaget slår igenom. Skatteffekten av att förbättra ditt hus gör att många avstår. Se boomen på hem renovering när skatten avskaffades. Vi hade en omfattande underhållsskuld som inte genomfördes av taxeringsskäl. Du fick betala din renovering fler ggr om…
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Utan att ha räknat noga på det så tillhör jag en av förlorarna, men tanken verkar i grunden god. Hårt arbete ger mer pengar och jag kan flytta pengarna från utdelning till lön, inga problem i sig… Däremot kommer mina lilla villa på 97 kvm att kosta oss en hel del med ett taxeringsvärde på närmare 6 miljoner (och är ett av de "billigaste" i området, som inte alls är Djursholm utan en kommun med hög skatt utanför Stockholm). Kan inte se rättvisan i det om man dessutom ökar beskattningen vid försäljning. Huset jag bor i är ingen direkt lyxfastighet och borde rimligen inte skattas hårdare än andra boenden, men det kommer det att göra (och dessutom kan man nog tänka sig att så är fallet för ALLA som bor i villa i Stockholm t.ex.). Att hyres- och bostadsrätter ska slippa skatt känns märkligt.
Utan att ha tittat på detaljerna låter ju detta alldeles för sunt och bra för att det ska kunna bli något av det, helt diametralt mot hur svensk skattepolitik brukar föras, eller?
Utmärkt sammanfattning av Finanspolitiska Rådets förslag… Och så skall det utredas … och så skall det gapas och skrikas … och sedan får vi se om det blir en tummetott!
Högst personlig reflektion då att marginalskatten för höginkomsttagare snarare bör höjas än sänkas med tanke på det uppgivna syftet att motverka de stigande inkomstklyftorna samt att det synes totalt hål i huvudet med en målsättning om bibehållet totalt skatteuttag när detta skatteuttag behöver väsentligen höjas i akt och mening att värna det betitlat omhuldade Välfärdssamhället.
Istället för att höja skatter så kan skattebasen vidgas t.ex. genom att fler arbetar och färre får bidrag t.ex. genom att stimulera företagande.
Sjunkbomben: Också den får plats i verktygslådan. Allt enligt devisen att skatteintäkterna måste ökas rejält för att täcka de offentliga utgifterna.
Skulle detta gå igenom oförändrat blir det faan fest! Totala bruttoinkomster på 135' i hushållet, låg skatt i kommunen, bostadsrätt i stan och fritidshus med lågt taxeringsvärde.
Från 1500 i månaden i fastighetsavgift till 4500 per månad i fastighetsskatt. Samtidigt sänkt skatt som ger c:a 2500 mer på månad. Nej tack. Då blir det pension och flytta delägandet från fastgiheterna på fastigheterna från hustrun till mig själv så man hamnar på begränsningsregeln och betalar mindre i fastighetsskatt an vad fastighetsavgiften är idag. Samtidigt som det kommer in mindre skatt från min pension än lönen idag. Blir lagom att sluta jobba om 2 år om det här går igenom.
Något om avdragen för räntor?
Jobbskatteavdrag är mycket bättre. Höjt grundavdrag leder bara till ökade statliga utgifter pga alla bidrag.
Nationalekonomer fokuserar för mycket på konkurrensneutralitet. Det man istället borde rikta in sig på är att få ner skattetrycket.
Mycket som människor idag får via det offentliga skulle de kunna betala för själva. Lägre skattetryck leder till en effektivare ekonomi, mycket mer så än om man har lite olika momssatser, som dessutom finns till för man vill sänka levnadskostnader för fattiga, inte för det är effektivt.
Socialbidraget är hyfsat bra konstruktion. De kostar ca 0,5% av BNP och "garanterar" att alla har rätt att få mat, kläder och hygienprodukter via staten. Jämför det med alternativet, dvs att staten driver mat och klädbutiker för alla som finansieras via skattsedeln.
Lägg skola, sjukvård, äldreomsorg mm. till socialbidraget. Sänk skatterna kraftigt och låt 95% betala direkt privat. Det skapar konkurrens, pressar priserna, tar bort skattekilar och ökar drivkrafter för arbete.
Om du tar bort massa transfereringar, hur ska då (S) betala för alla röster som ska köpas?
Dessutom skulle det bli pinsamt uppenbart hur många som skulle vara officiellt socialbidragsberoende, sånt är stigmatiserande (primärt för politiker).
I en ekonomi som vår är de flesta som vi defacto har inte produktiva totalt.
Att diskutera mat och klädbutiker som ska drivas av staten är för det mesta bara underligt ungefär som att mena att en modern dator som fungerar är en lyx.
Dina ideer har genomförts i ca trettio år i en allt snabbare takt. Och varje privatisering har misslyckats. vad är det du inte förstår?
Kul, jag som "sparat till pensionen" i mitt gamla konsult-AB blir nu tvunget att göra en extrautdelning (skatt 20%) i förtid för att inte åka på 30-35% skatt sedan. Därefter avvecklar jag bolaget och lägger den lilla verksamheten i ett Estniskt AB.
Ska alla kapitalinkomster (aktievinster etc) skattas 35% i framtiden i fall B, lär ju bli en kapitalflykt utomlands i så fall.
Skattevinsten med estniskt AB funkar väl bara on du bor i Estland? Eller är jag felunderättad?
Eller oärlig
När det gäller kapitalinkomstskatter håller jag inte med. Avskaffa och ta även bort bolagsskatt. Finansiering, se ovan.
Sverige är ett litet land och om vi kan ha mycket bättre villkor än 95% av andra länder så kommer sådant som är rörligt (huvudkontor och rika personer) söka sig hit. Det skapar mer välbetalda jobb och högre levnadsstandard.
Det finns också ett långsiktigt strategiskt intresse att sänka kapitalskatter. Stora delar av världen är fortfarande fattig, men Asien kommer starkt. Det är bara en tidsfråga innan hela världen är industraliserad. Som ett rikt land sitter vi nu i en unik position att köpa på oss egendom (mark, fastigheter och aktier) som kan ge avkastning för all framtid. När alla länder är lika rika som oss, så kommer konkurrensen vara stenhård att komma över egendom.
Målet måste vara att försöka bli ett tiomiljoners Monaco, med världens högsta medellivslängd, 2% arbetslöshet och pengar i överflöd.
Producerar Monaco något alls?
Finns säkert en hel del företag som har huvudkontor där. Sen kan man argumentera att det inte är där det produceras, men det är där inkomsterna landar.
Hade Sverige spelat sina kort rätt sedan 70 talet hade vi varit Nordens Schweiz. Men det gjorde vi inte.
Surt för mig som sitter med stora
halvbra hus och renoverar dem till högre värde.
Vad är poängen med att en villaägare på landsbygden med blygsam lön ska bli skattad på sitt boende men att inte en höginkomsttagare i en flashig lägenhet i Stockholm blir det. Boende som boende.
Vad tror du de beslutande riksdagsmännen bor i?
Enligt synsättet så ska då du flytta till en lägenhet för att göra bostadeb tillgänglig för en barnfamilj, s.k ökad rörlighet. Rösta rätt så löser det sig.
På tal om skatter: Nu sänker man temporärt momsen rejält i Tyskland för att stimulera inhemsk. Kan tänkas att detta är negativt för grannländer som tex Sverige med hög momssats då det blir ännu billigare att köpa varor därifrån. https://taxfoundation.org/germany-temporary-vat-rates-cut/
Intressant att en så pass kraftig sänkning av marginalskatten ger en så pass låg effekt på genomsnittliga skatten kring medianlönen, i princip omärkbart, stämmer grafen för genomsnittlig skatt verkligen? Känns intuitivt inte helt rätt.
Ska inte de som bor i underprissatta hyreslägenheter skatta för förmånen? Säg marknadshyra är 20.000 och de betalar 7.000. Således 156.000 om året som skall skattas som inkomst.
Ja det låter bra, är man konstant socialbidragstagare med ökad skatteskuld som sakta avskrivs?
Nu kan man lätt förledas och tro att detta förslag är den enda lösningen. Det här är som ett svårt fall i Lyxfällan där de inblandade bara tittar på hur de kan öka intäkterna men det är utgifterna som är det egentliga problemet. Bara på den offentliga marknaden slösas det bort uppskattningsvis 135 miljarder årligen.
Jag hittade inget om begränsningar hos pensionärer. Så länge det bara är den ena pensionärer som står på bostaden så kan det väl knappast vara hushållets totala inkomst som räknas?
Det är väl bostadsrättsföreningens fastighetsavgift som tas bort och istället ersätts av fastighetsbeskattning på individnivå av bostadsrättsinnehavaren utifrån aktuellt marknadsvärde. "Bostadsrätter beskattas enligt samma princip som småhus och ägarlägenheter".
Lämpligt nog äger staten numera Booli via SBAB, där aktuella marknadsvärden månadsvis bedöms. Nyligen har även D Waldenström (professor inom ekonomisk ojämlikhet) och S. Bastani (forskare med fokus på statens roll i ekonomin och hur skatter ska utformas för att uppnå en effektiv resursallokering och en önskvärd fördelning av inkomster), två forskare som ligger bakom i princip hela iden till ny skatteomläggning, nyligen utrett svenskarnas inställning till (högre) skatter. För det är det som det hela handlar om, högre skatter ska bidra till att minska den ekonomiska ojämlikheten. Bor du i ett boende som du (eller banken) äger eller har sparat ihop ett kapital, då är du privilegierad och därmed ska du betala mer.
https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/47-4-sbdw.pdf
Just D Waldenström belönades förra veckan av Magdalena Andersson genom att få vara med i hennes referensgrupp som "utifrån forskning och utredningsarbete följa och ge råd om den ekonomiska politikens utformning".
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/06/ny-referensgrupp-med-forskare-inom-nationalekonomi/
Bra spanat! Referensgrupp där alla tycker lika ska ha ett annat namn.
Försökte kontrollera vad de menar med beräknade taxeringsvärden som man anser att fastighetsskatt på bostadsrätter ska utgå ifrån. De hänvisar till "Finanspolitiska rådet (2019)" i sidfot, sid 12.
Tyckte mig ha hittat rätt dokument men inget stod i det dokumentet om beräknat taxeringsvärde. Om någon annan finner svaret så är jag tacksam.
Ja fastighetskatten måste ju ligga på tomten som en förmögenhetskatt som systemet ser ut,tyvärr men saker är som de är.
Rimligen kommer också marknadsvärdet för bostadsrätter inkluderas i framtida fastighetstaxering. Dvs din bostadsrätt kommer åsättas ett taxeringsvärde på samma sätt som man redan nu gör för småhus, som underlag för fastighetsskatt.
Nej de tär inte alls nödvändigtvis rimligt då man genom en bostadsrätt endast äger en nyttjanderätt. Fastighetens taxeringsvärde är sannolikt lägre än 75% av marknadsvärdet av samtliga lägenheter i fastigheten.
Ett rimligt sätt att beskatta bostadsrätter kanske kan vara att ta fastighetens taxeringsvärde och ge innehavarna andel av fastighetens taxeringsvärde i enlighet med andelstalen och sen beskatta det?
Det var därför jag letade efter och sedermera frågade efter vad dokumentet faktiskt säger istället för att spekulera.
Gjorde en liten jämförelse för att se om fastighetens taxeringsvärde motsvarar marknadsvärdet för lägenheternas enskilda taxeringsvärde och svaret var nej.
En lägenhet som säljs för 7 495 000 kr får ett taxeringsvärde baserat på andelstalet multiplicerat med fastighetens taxeringsvärde om 2 377 321 kr så det är en väsentlig skillnad.
Det känns faktiskt inte rimligt alls att beskatta värdet av en bostadsrätt som att bostadsrätten i sig var en fastighet man äger där dessutom summan av bostadsrätternas värde vida överstiger fastighetens värde.
Det här var intressant. Nu måste jag ju hitta rätt dokument för att kontrollera vad de menar med beräknat taxeringsvärde.
D.L.: Svarar här också utifall att du inte hittat dokumentet.
Friare hyressättning och likformig
bostadsbeskattning
Kapitel 6.2.1. Det blir rejäl skattehöjning för BF-ägare.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Tycker detta med fastighetsskatten verkar mycket intressant för prisnivån på småhus framöver!
Vi har tittat på hus ett tag och tyckt det vart ok med med 8 000:- år men många av husen vi har tittat på har legat på taxeringsvärde på 5 000 000 – 6 000 000! Alltså upp till 60 000:- om året det blir en REJÄL kostnadshöjning som måste synas på priserna…
Tar det nog lite lugnt med hus för detta ändrar förutsättningarna totalt!
(detta gäller hus i kanske finare områden av Stockholm)
Påverkar det så mycket då? Vid en förta anblick ja men med lite eftertanke så får du dra av skatten vid en framtida försäljning, förvisso från en skattesats om 30% till skillnad från dagens 22% men du får också tillgodoräkna dig en inflation om 2% årligen som dras av från vinsten.
Sett till likviditet här och nu påverkar det men ur ett lite längre perspektiv kanske det inte är så dumt.
Sammantaget med amorteringskrav är det dock dumt då det riskerar att leda till skyhöga boendeutgifter vilket så klart kommer pressa vad folk kan betala för en bostad vilket i sin tur leder till att ingen säljer och så blir bostadsmarknaden än mer sinnessjuk än vad den är idag.
Väldigt bra att se detta förslaget.
Det är väldigt etablerat att fastighetsskatt är en av de bästa sätten att beskatta kapital. Jag gillar även att man får en kapitalskatt som mer likställer inkomst av kapital med inkomst av arbete. Det är få som kan förstå det men i Sverige är inkomst av kapital extremt lågt beskattat. Antagligen i paritet med lägsta beskattningen i OECD.
Att sätta en mer "rak" skatt för att hantera inkomst av tjänst är väldigt glädjande. Likaså det kraftiga grundavdraget som förslaget innehåller. Det finns inget som är så positivt för ett land som att människor arbetar. Och det finns inget som påverkar arbete så mycket som att få behålla en större del av sin inkomst.
Jag bor i hus. Kommer få höjd fastighetsskatt med 25.000. Är relativt högavlönad så inkomstskatten kommer att väga upp det. Skulle tänka mig 1000 kr i månaden mer. Den stora skillnaden är dock att det ger incitament till att jobba mer då jag får behålla mer av lönen. I dagsläget ger karriärsträvande/hets för lite för att vändas mot den lilla effekt det monetärt ger på fritiden.
Många "högerväljare" kommer kräkas på detta. Men det är det bästa förslaget kring skatter och inkomster jag sett i Sverige. Någonsin. Otroligt glädjande. De som kommer vara mest kränkta är de som är högerkommunister. Dvs de som röstar höger så länge de slipper betala men som gillar en stark stat när de sen ska använda förmånerna.
Ja. Det är ett utmärkt förslag, bland annat för att det ger större incitament till arbete. Mycket bra.
Du började bra med saklig argumentation men avslutar med att håna och smeta alla som tycker annorlunda. Du stirrar dig blind på att skatterna måste öka för att ha en viss nivå av välfärd.
Det finns andra sätt som att rationalisera, effektivisera och renodla för att sänka kostnader (det betyder inte sämre välfärd, bara att resurserna används på rätt sätt), det andra är att öka skattebasen, underlätta för företagande på alla nivåer, få fler i arbete och på så sätt minska också de som behöver stöd från samhället.
Nu vet jag att det är olika ideologier som står emot varandra så det handlar inte om att övertyga varandra utan att ge en bild av det finns fler än ett sätt att skära korven annars behövs inte demokrati överhuvudtaget om man anser att ens egen ideologi står över alla andra.
Fastighetskatt är fel. Om den ändå skall finnas borde den räknas på skillnaden mellan taxeringsvärde och huslån.
En princip borde vara att skatt tas ut EN gång.
Ta bort ränteavdragen.
Höj kapitalbeskattningen rejält.
Att tjäna pengar på pengar är orättvist.
Reglera aktiehandeln. Straffa korta innehav. Att handla aktier på nano-sekunder är sjukt likaså daytrading.
/Chris
Vet någon ifall detta skulle komma att påverka beskattningen av investeringssparkonton och/eller kapitalförsäkringar?
Om inte så lär ju befintligt kapital som sparats till utdelning(ar) förflyttas dit.
Nej alla bör betala skatt, annars kan man mena att du inte alls bidrar till det offentliga, du jobbar men ingen landstingsskatt…
I teorin ser jag hur dom tänker.
För mig personligen kommer det slå relativt hårt.
Bostadsrätten komer troligen inte påverkas nedåt mer än marginellt, men jag har ett fritidshus som är värt ca 300kkr men taxerat för dryga 750kkr (beror på att området slås ihop med närliggande stad pga för få objekt) – så där åker man på en merkostnad.
Lön vs utdelning ger ju också negativ effekt. Även om man skattas ngt lägre på lönen så hamnar jag i mellanklassen, medans utdelningarna hitills kunnat tas ut till ca 20 + 21,4% (tot ca 45% skatt jmf med lönen på 75% beskattning)…
En fråga bli hur detta slår mot företagande ?
Minskar incitamenten för att starta företag om ägarna inte kan få utdelningar på samma sätt ?
Lägre löneskatt kan ju motivera lite mer arbete, men någon måste ju tillhandahålal detta och ta risken att starta och driva företagen också?
Vad händer med pensionerna ? Fonder och aktieinvesteringar är det som de flestas pension betalas ifrån: Skattas detta högre så blir rimligen pensionen lägre – särskilt för dom som har längre kvar och återinvesterar dessa pengar ?
Höjs skatt för företagare låter inte som en särskilt smart idé när vi står inför den största arbetslösheten på länge. Se till att sänka statens utgifter i stället, så att skatteintäktsbehovet inte blir så stort. Enda sättet att göra detta är att bedriva en realistisk asyl och migrationspolitik.
Bästa som kan hända. Bra med höjd matmoms eftersom vi äter oss sjuka, 120 000 skattefritt om året perfekt för den som vill bli företagare. Enhetlig moms är bra men varför just 21%?