Uppgifter till bloggen gör gällande att återförsäljarna (zoobutiker och veterinärer) får kraftigt höjda priser på sällskapsdjurfoder, som slår igenom efter årsskiftet. Priserna från distributör uppges höjas 20-30%, sedan återstår att se hur mycket som kommer slå igenom på konsumentpriserna. Orsaken ska enligt distributörernas säljare vara den försvagade svenska valutan.
Royal Canin S33 byggde tillsammans med fångade möss, ödlor, ormar, harar och andra gnagare denna niomånaders niokilos jaktmaskin. |
Priserna på sällskapsdjursfoder har stigit kraftigt de senaste åren, under icke-inflationens tidevarv. Antagligen kan man enligt substitutionsmetoden byta ut prisökningarna på fodret mot priset för avlivning och slitaget på en spade vid grävandet av en grop och således har priserna egentligen sjunkit enligt KPI-beräkningarna.
En kontroll visar att identiskt kattfoder från Royal Canin redan har stigit 25% i pris hos samma onlinebutik, exakt samma vikt och förpackning, sedan hösten 2017. Detta för faktiskt genomförda köp enligt kvittona. Det är prisökningar på 11.8% om året de senaste två åren, i kontrast mot en KPI-inflation på 1-2% per år.
Uppgifter till bloggen från en uppgiftslämnare i branschen gör gällande att distributörer för märken som Royal Canin och Hills uppgett att de kommer höja priserna till återförsäljarna i storleksordningen 20 – 30%. Man uppger till inköparna att det beror på “den svaga svenska kronan”. Fodren tillverkas utomlands och importeras till Sverige.
Hur exakt “prisjusteringarna” slår i konsumentledet vet vi inte än. Prishöjningarna ska gälla från årsskiftet, och butikerna kan fortfarande ha kvar foder inköpt i år. Därmed kan man skjuta lite på prishöjningar mot konsument. Delar av prishöjningarna kan också absorberas i form av sämre marginaler för butikerna, och stora butikskedjor som Arken Zoo kan förstås ha volymrabatter. I så fall drabbas små fristående zoobutiker och mindre veterinärskliniker hårdast i konkurrensen mot de volymkonkurrerande jättarna och onlinebutikerna.
Om uppgifterna stämmer så kan den som har likviditet och utrymme passa på att köpa på sig hund- och kattmat för nästa år nu innan årsskiftet. Helfoder i sluten förpackning ska hålla ett år enligt bäst före, men i verkligheten åtminstone två år. Torrt helfoder går också att frysa om man har en enorm frys över. Preppern har oavsett alltid några månaders foder hemma åt sällskapsdjur och tamdjur, så det kan vara läge att fylla på.
Även om det stämmer behöver det a) inte slå igenom helt till konsument b) slå igenom med fördröjning.
42 kommentarer
Vilket litet lodjur. *klappar*
Tack för tipset om foder. Det blir att ta paketcykeln och bunkra några säckar.
En "härlig pälstrasa", jag hade en liknande lurvig kampkatt, en riktig "Thatcher", som ofta spöade upp andra katter och sin matte. Pälsvården var dock en svår pärs, men schamponering och balsam (anpassade till katter) underlättade. Med en sån som sängkamrat behöver man inget värme-element i rummet.
Inget sådant där kedjevikttäcke heller.
Har en precis likadan långpälsjaktmaskin, som dessvärre tycker att husse och matte ska ta hand om de levande jaktbytena, men vad gör man inte för att få bo med sin katt…?
Om man gräver ner hela ansiktet mitt i den lurviga kattmagen och tar ett djupt andetag, så doftar det alltid underbart gott, liksom kattvärldens motsvarighet till Chanel no 5 parfym.
Jag har tagit mig friheten att dela bild + bildtext med andra kattfanatiker i familjen. "En Maine coon", var identifieringen jag fick. Och den svärdottern kan inte ens se skillnaden mellan en J35F1 och en J35F2!
Niomånaders och niokilos katt, hur stor kan den bli? Ett magert författar-knä räcker knappast till denna pälsboll. Och vilken spinn-volym sedan, glasrutorna i huset lär skallra. För att inte tala om klona/akupunkturnålarna, som perforerar författarens bleka skinn i hög hastighet – ajajaj!
Bilden är overklig, författar-katten borde redan ha hunnit sparka ner på golvet alla grejer från skrivbordet. Min 6 kg katt gjorde alltid så, hon försökte t o m sparka ner min gamla symaskin av märket Bernina, som vägde 16 kg. Hon tog spjärn med alla tassar mot väggen och symaskinen och gjorde en kraftansträngning. En annan grej min "pälstrasa" alltid gjorde, var att lägga sig på alla ojämna underlag, t ex på en hög med klädgalgar eller knappnålar.
Mus år i år så katten får föda sig själv…
För ett par hundra år sedan fick både hundar och katter fixa sin egen mat, plus lite slamsor som slängdes ut från köket. Vi passade i somras en hund (en Staffe), som hade bestämt sig för att fixa sin egen lunch och det var det vidrigaste jag har någonsin upplevt. Vi har en stor inhägnad tomt och hundskrället gick precis ut med kompisen ner till gäststugan och jag följde med. På vägen dit avvek hundkräket några meter och började piska med svansen i luften. Oj då, tänkte jag, nu är det nåt lurt på gång, ropade på den och skyndade mig dit, eftersom jag tänkte att han nog hade hittat en orm och kunde bli biten. Men istället för en huggorm, fanns där en gammal benig katt och den satt stilla, utan att försöka att fly, fast det fanns träd omkring. Då tog jag ett stadigt grepp om hundkroppen och försökte hålla honom kvar genom att skrika "nej nej nej" till honom, men han lyckades sprattla sig loss efter några sekunder. Sedan tog han ett språng och det sa bara "smack" när hunden slukade kattstackarens huvud. Jag började skrika efter hjälp och försökte stötta katthuvudet, så att hunden inte skulle kunna knäcka kattens ryggrad med ett litet knyck. Då kommer kompisen till hjälp och vi försöker tillsammans rädda kattstackaren. Jag var jättechockad och vi drog och drog och bände och bände och tänkte att vi blir säkert själva hundbitna på kuppen. Till sist, efter några minuters kamp, kom kompisen på idén att dra i hundens baktassar, och då släppte den taget. Tyvärr var jamaren redan död och vi låste in vovinaren och började ringa runt till våra grannar, för att berätta den fruktansvärda nyheten. Sedan blev det en biltur till veterinären med den arga grannen och vi fick pröjsa kattstackarens kremering, för "Elvis var 16 år gammal, men fortfarande pigg" enligt henne. Som tröst köpte vi till grannen massor av blommor och chokladaskar för "bearbetning av sorgen". Hon polisanmälde hundägaren och krävde avlivning, men eftersom katter räknas som "saker utan värde", om de inte råkar vara dyrbara raskatter, så blev det inga konsekvenser för hunden. Förutom att vi vägrade passa honom mer efter denna tragedi, för det blev en dyr läxa och ett förfärligt obehagligt minne.
*tuggar på naglarna*
Eftersom katter ofta smyger i buskarna bredvid vägen, tar det bara någon sekund, innan katthuvet är djupt inne i hundens käft, efter att hunden har bestämt att just den där kattstackaren ska bli hans middag.
"Världens snällaste hund" hela vägen fram till bettet, brukar det heta. Både hundar och katter är vilddjur men konsekvenserna av stora hundar kan bli så mycket värre.
Det var en liten 20 kg-hund med korta ben, men hans matte hade bantat ner honom väldigt hårt och efter flytten från stan till landet hade hundens dagliga motion och därmed muskelmassa och förbränning ökat kraftigt. Hunden skrek i mitt kök flera gånger, men vi hade fått strikta order att inte ge honom någon mat, förutom hans lilla portion VOM-färskfoder, som han hade med sig. Jag undrar, om färskfodret i sig också ökar jaktinstinkten, om hunden tänker på "den där katten luktar precis som min VOM-hundmat" (VOM-serien är tillverkad av de delar av djuret som är kvar efter att filéer och kotletter skurits ut. Innanmäte som vom, lever, lungor och njurar tillsammans med kött och fett från nötkreatur, lamm och gris).
Hans svåra hunger väckte antagligen hans jaktinstinkt, som finns hos alla hundraser mer eller mindre, med stora individuella avvikelser. Hundar är ättlingar till vargen och de har inprogrammerat i hjärnan "amatörslakt-metoder", t ex att man tar bytesdjurets huvud i munnen och ruskar om, och då knäcks ryggraden och resten går som smort… Tur att kattstackaren var oblodig och såg nästan intakt ut, annars hade traumat varit svårare för alla iblandade.
Den vovven hade fått smaka bultpistolen. Lite skadegörelse har jag råd med.
Hundens matte och husse intygade, att deras hund var jättesnäll, och det var han – inomhus. Han brukade rusa fram och hoppa upp i knät och utdela en 20-pussars "puss-attack" i snabb takt. Bra knävärmare och väldigt förtjust i långa skogspromenader, trots de oerhört korta "Buttericks"-benen. Att en så liten hund, uppvuxen i en lägenhet i stan, kunde sluka ett katthuvud och bita hårt som en grävling så det knakade till och avliva kattstackaren, var en stor chock.
Varför inte istället köpa svensk-producerat djurfoder?
Redan nu mycket billigare än Royal Canin som för övrigt inte är så bra – innehåller lite kött och mycket spannmål.
Skulle tro att råvarorna gör att priserna går upp även där. Har inte någon bra erfarenhet av svenskt foder. Men det är bara min anekdotiska erfarenhet.
Lämnar man också Anekdot-bubblan och kollar på en prisjämförelse-site så ser man att priset legat ganska stabilt sedan 2010.
https://www.prisjakt.nu/produkt.php?pu=436356
Killgissar att det där är lägstapris och det således styrs av enskild butik som för tillfället kör en kampanj.
Oavsett så handlade mina uppgifter om fysiska svenska butiker och inte onlinepris. Möjligen kan konsekvensen i så fall vara att butiker lägger ner och man får köpa online istället.
Gratis hundmat för tjock hund mot avhämtning! Det blev över ca 10 kg av en 12 kg säck av Royal Canin Satiety, bantar-käk till överviktiga hundar. Bäst före datum passerad för två år sedan, men förvarad lufttätt med klämma samt kallt inne i ett uterum på husets nordöstra sida. Fodret ser bra ut och luktar gott. Dock är det inte någon gourmet-mat för hundar, eftersom det är "viktväktarmat". Vår hund-senior rynkade mycket på näsan åt "Satiety" och plundrade istället pedalhinken av stål varje natt, slet ut de tomma matförpackningarna och slickade insidan på dem. Men han gick ner i vikt rejält, så han kunde fortsätta gå långpromenader med oss in i det sista.
Vi har 1 miljon hundar i Sverige. Eftersom hunden är människans bästa vän så är det svårt för en hundägare att göra sig av med hunden.
Ja, folk gör rätt mycket med sin privatekonomi innan de ens tänker tanken på att dra ner på djuren. Värst är det nog för hästägare. Där kan vi prata om svart privatekonomiskt hål.
Hunden kan lära sig att "skatta" grannskapets kattbestånd nattetid och ge skulden till räven. Sedan kommer en förtvivlad granne och frågar, om någon har sett hennes lilla "Lurvi-Turvi". Då svarar du "nej, men det ser ut som räven har passerat här med de karakteristiska bajskorvarna med djurhår inuti och som luktar satan." Det försvinner massor av katter på mitt område och folk skyller alltid på räven, om det inte finns vittnen.
Kan bara instämma med Cornu. På anekdotisk nivå kan jag konstatera att det bland skuldsatta personer är mycket vanligt med hundar. Hur man överlever med de kostnader som följer djurinnehav kan man funderar på. Av fullt rationella skäl räknas inte kostnader för djur tillhöra livets nödvändigheter vilket jag har fått förklara många gånger genom åren utan att nå fram. Det är tragiskt att se hur människor väljer att rasera sin ekonomi totalt hellre än att göra sig av med djuret och få ordning ekonomin.
Istället för att göra sig av med djuret, kan man låta bli att skaffa sig nya, eller åtminstone inte skaffa sig flera stycken. Och teckna en sjukvårdsförsäkring för sina djur kan vara bra, våra hundar fick dyra sjukdomar på ålderns höst, med dyra djursjukhus-räkningar på 25.000 kr (hundens andning och blodets syresättning sjönk plötsligt pga okänd orsak, fick avliva) resp. 15.000 (tumör i röven som fick skäras bort+ballarna likaså), så vi behövde betala bara 10.000 resp. 5.000 kr per hund, men det var flera år mellan hundarna.
Kommer det innebära löneförhandling med redaktionsmedlemmarna där de kräver motsvarande i löneökning?
Priset på hundar och katter även veterinärer har väl också rakat i höjden de senaste åren. Bondkatt 10 år sen 200 kr. Idag 2000 kr. Och veterinärkostnaderna behöver man väl knappt nämna innan det svider i plånkan.
*beep* Du sade V-ordet. Här har du ett inbetalningskort på 1200 kronor.
Folk har lärt sig att en kattunga ska vara vaccinerad, avmaskad och veterinärbesiktigad (det senare för att försäkring ska gälla), och då drar det ju upp till 2000:-, oräknat mat och kattsand under de första tolv veckorna.
Plus att Blocket har regler och information kring annonsering av katter.
Ja, kartell-bildningen mellan Anicura (som vi har nära oss) och Evidensia märks tydligt här. Vår gamla Dalmatiner blev dyr för oss under de sista åren, pga höftledsartros, som ofta drabbar gamla, stora hundar. Han behövde mycket medicin och varma kläder. Vi hade t o m två värmedynor på hela tiden under hans Bia-bädd, pga kalla golv i huset. Veterinärkostnaderna gick på 5.000 kr under det sista året + försäkring ca 5.000 kr + avlivning 5.000 kr till. Hundens anskaffningskostnad var dock låg, bara 3.000 kr, eftersom vi köpte honom som vuxen omplaceringshund. Vi fick ändå 10 härliga år med honom. Han var en riktig "pussy licker" och inget hot mot grannens många katter som springer omkring på vår tomt.
OT: I släkten fanns det en gång en blandrashanhund, korsning mellan en Grand Danois och en schäfer. Man bodde på en lantgård med ett antal huskatter. När en katt kom fram med nya ungar föste hunden undan katten med ett svep av tassen och tog kattungarna, en efter en, i munnen. Nej, inte som en snack utan för att samla dem i hundens korg, där de trivdes mellan hundens långa ben och kattmamman strök runt väggarna och fräste.
Gulligt! Vår Dalmatiner, som älskade katter över allt annat, slickade dem helt och hållet, om han lyckades få tag på nån av grannskapets katter. Han stoppade in sin tunga in i kattens öra och sög på öronbladet. Sedan juckade han på kattstackaren, som viftade med sin tass som protest. Sedan började de om från början och "pervon" och katten kunde hålla på så i timmar i buskarna.
3 kilo Lidltvättmedel ökade nyss från 30 till 40 kr.
Sedan har exvis kungälvs sjukhus numera ingen tandborste att erbjuda,togs bort i år.
Lysande tider framöver.
Efter ett självpåkallat blodprov konstaterade veterinären att kissen var proteinintolerant. Han fick med sig varuprover från både Royal Canin och Hills men svalt hellre än åt Royals alternativ haha. Inga fler kräkningar sedan kostbytet, två mål om dagen med 16 timmars uppehåll.
Hills specialfoder brukar jag köpa hos Bitiba. Jag ser att priset hittills gått upp med 3,3 % sedan i augusti. Ingves får säga vad han vill men det där med spaden är inget alternativ, båda med och utan kvantitativa lättnader.
Tur att det upptäcktes i tid. Min kisses njurar hade hunnit bli helt förstörda. Hade man kunnat ta ett blodprov innan det var för sent och kunnat byta till njur-kost, hade kissen fått leva lite till. Många katter jag känner har fått slut på njurarna vid 15 års ålder.
Precis, två tredjedels njurfunktion var borta tror jag det var. Det som är borta kommer inte åter men kvarvarande verkar räcka vilket även veterinären sade.
Jag har hört rekommendationer om blodprov på katter från 10 års ålder, för att upptäcka njurproblem. Ett tips för att kolla kattens hälsa är att väga den regelbundet, när den blir äldre, viktraset kan komma fort. Min katt blev törstig på gamla dar, hon satt för jämnan på tvättmaskinen och drack vatten ur kranen ovanför handfatet. Golvvärmen i badrummet var en stor succé, efter renoveringen bodde hon hela den första vintern i badrummet, inlindad runt toastolen. Man fick placera sina fötter noga, när man skulle gå på muggen. Inglasningen av balkongen blev också en stor succé, katten låg där i solen hela sin sista sommar i livet och njöt.
Tittar man på FAOs prisindex och kombinera det med en svagare Svensk krona lär vi nog se ökade priser på flera livsmedel också framöver.
Julgransförsäljningen ökar med 5 %. De flesta granar importeras från Danmark så det finns säkert prishöjningar också. Sammantaget tyder det på att svensken i allmänhet har det gott ställt.
Jag brukar ge bort vanliga bondgranar gratis till alla som vill ha, de växer vilt på min tomt. Men de flesta svenskar vill ha en ädelgran, kungsgran eller blågran.