Den officiella inflationen KPI används för att räkna upp olika brytpunkter och prisindex i svensk lagstiftning och även inom ersättningar som pensioner, sjukförsäkring och andra socialförsäkringar. Men KPI återspeglar en icke existerande KPI-Svenssons konsumtionsmönster, och kan ofta vara extra missvisande för samhällets mest utsatta – de som lever utan ekonomiska marginaler. Ett förslag är att införa ett inflationsindex för dessa, Konsumentöverlevnadsprisindex.
![]() |
Bröd. |
Konsumtionsprisindex KPI sägs återspegla den allmänna prisutvecklingen för hushållen, och påstås innehålla allt. Sverige och världen ändras dock hela tiden, vilket gör att man via SCB:s avsiktligt oklara redovisning av vad exakt man mäter kan vara starkt osäker på om KPI återspeglar dagens konsumtionsmönster. Är t ex strömmande musik- och videotjänster med?
Ett annat problem är att man kvalitetsjusterar. T ex kanske Spotify idag innehåller fler låtar än förr, och därmed kan anses vara en bättre tjänst. Således har priset fallit. Fast man kan fortfarande bara lyssna på tjänsten 168 timmar i veckan, givet att man skippar sömn. Men man får betala lika mycket oavsett, och kan inte välja att lägga mindre pengar om man vill ha tjänsten. På samma sätt anses t ex hemelektronik som platt-teve alltid bli billigare, eftersom upplösningen på skärmen blir större etc, trots att man inte kan se någon skillnad på bilden och innehållet inte ens finns tillgängligt i 4K-upplösning. Och de gamla sämre produkterna försvinner så man måste fortsätta lägga lika mycket faktiska pengar på en ny teve, och utgiften blir alltså inte lägre.
KPI utsätts även för substitution. Stiger Spotify i pris, men inte Apple Music, så ökar inte strömmande musiktjänster i pris, för SCB förutsätter då att alla byter till Apple Music istället. Lite trist för den som har alla sina spellistor på Spotify, men enligt KPI är vi alla homo economicus, som alltid väljer det billigaste alternativet. Stiger kollektivtrafiken i pris, så tar man bilen istället. Detta sker t ex genom att det som sjunker i pris viktas upp i beräkningarna och får större betydelse, medan det som stiger i pris får mindre betydelse. Ironiskt brukar jag formulera det som att man får suga näring ur hörnet på en platt-teve när maten stiger i pris, om man ska tro KPI (överdrift, men det är en illustration för att förklara vad det handlar om). Det rimliga hade varit att KPI beräknades på vad som faktiskt köps och inte på vad som är billigast. Musikströmningstjänsternas vikt ska vara utifrån antalet som faktiskt betalar för Spotify respektive Apple Music, och inte den fiktiva homo economicus som alltid byter till det billigaste.
Fast mest allvarligt är att KPI mäter allt. KPI mäter hela den privata konsumtionen i samhället. T ex utlandssemestrar, flygresor, bilägande, restaurangbesök, den där hemelektroniken, vad det kostar att bo i villa, vad det kostar att hyra sin bostad, vad det kostar att köpa kläder. KPI-Svensson har ett totalt orealistiskt konsumtionsmönster.
Och i synnerhet så kommer inte fattigpensionären med sin garantipension ha råd med flygresor, utlandssemester, köpa en ny bil eller en ny stor platt-teve. Men ändå ska KPI användas för att räkna upp pensionerna.
Istället bör man införa konsumentöverlevnadsprisindex, KÖPI (uttalas kö-pi, alltså som en lång kö med människor och sedan det matematiska begreppet pi), som innehåller det den som har dåligt ställt måste lägga sina pengar på. Indexet hålls alltså inte tillbaka av att platt-teve blivit billigare, eller att det är billigare än någonsin att flyga till Thailand.
Istället bör överlevnadspunkter som enbart mat av enklare typ, hyra av små lägenheter för låga inkomster i oattraktiva områden, el, kranvatten, kollektivtrafik etc ingå i KÖPI. För fattigpensionären, studenten, den arbetslöse, den utförsäkrade från försäkringskassan, socialbidragstagaren (försörjningsstödstagaren) har inte råd med regelbunden utlandssemester som håller nere de totala utgiftsökningarna när flyg blir billigare. Vederbörande har inte råd med bil, utan tvingas använda kollektivtrafiken.
KÖPI kan sedan användas för att räkna upp t ex garantipensioner, studiemedel med mera, istället för ett KPI återspeglande ett väldigt välmående hushåll som köper en platt-teve om året, och åker på utlandssemester flera gånger varje år.
Annars får vi kanske en dag den typen av situation som man nu har i Chile, där den officiella inflationen inte är vad vanligt folk faktiskt upplever.
Prisökningar är i allra högsta grad individuellt utifrån ett givet hushålls konsumtionsmönster, men KPI återspeglar hela den privata konsumtionen, inte vad specifika hushåll faktiskt har för utgiftsutveckling. Kanske ett mindre problem för den medelklass som har ett jobb, men definitivt ett problem för de som vänder på slantarna.
Fast våra makthavare kanske inte har lust att räkna upp garantipensionerna med fattigpensionärernas faktiska kostnadsökningar. Och då är förstås KPI lättare att hänvisa till.
På tal om vilket, så höjde just HBO Nordic sina priser med 10% från 99 till 109:- SEK för att erbjuda ännu fler internationella och lokala produktioner. Så med större utbud var det egentligen en prissänkning och KPI föll väl där, får man förmoda.
Kreditkortet SAS Amex Premium höjs från 85:- SEK till 100:- SEK per månad, en prisökning på 18%. Drabbar kanske ingen icke-kreditvärdig, men är en avsevärd prishöjning jämfört med officiell KPI på 1.5%.
53 kommentarer
Fast nu kommer ju det hyrbilsförsäkring med i SAS Amex Elite iaf. Vet inte hur det är för Premium?
Räknas faktiskt hem på en hyrbil á ca 4 dagar utomlands. Men då ska man ha råd att åka iväg :).
Kan man inte säga att KÖPI är Existensminimum?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Existensminimum_i_Sverige
Det räknas väl om/upp varje år.
Det är sant att existensminimum räknas om varje år men inte att det räknas upp. Gissa vilka siffror som används för beräkningen.
Fast om du tittar i den högra kolumnen kan du se att existensminimum ökar snabbare än basbeloppet (som räknas upp med KPI)…
Noterar att jag missade ett nödvändigtvis (räknas upp). Det är möjligt att tabellerna visar det du säger men i praktiken har jag varit med om att det normalbelopp som används när Kronofogden räknar ut existensminimum har sänkts några gånger. Det blir då en pedagogisk utmaning att förklara för den drabbade gäldenären varför denne för mindre pengar att leva på när upplevelsen är att det som är livsnödvändigt blivit dyrare.
Vaför inte kalla det för Lidl-index. Ett index för oss som cyklar och aldrig åker taxi någonsin och aldrig går på restaurang kvällstid. Vi som handlar potatis,ägg och lök på Lidl och vet hur man gör en billig omelett på morgonen. Vi har också en gammal bryggtratt med filter när vi gör kaffe. Vi har ingen kaffemaskin, ingen platt-TV och ingen roddmaskin. Vi klipper håret med vår egen Philips hårtrimmer. Vi förundras över hur folk verkar ha hur mycket pengar som helst att gå på restaurang eller klippa håret för. Vi är pensionärer. När vi lyxar till det tar vi bussen till färjan Grisslehamn-Eckerö.
Omelett? Då har du råd med ägg alltså?
Ja man måste få lite protein i sig.
Philips-trimmer, där lever man vidlyftigt minsann.
Philips är ett typiskt mellanklassmärke, sämre än Samsung men bättre än t.ex. Andersson.
Lyxare där.
Elektrisk trimmer. Jo jo!
Tacka vet jag slö sax.
Nisse: varför inte med kniv? Alla Finnar gör det! Det är sen gammalt!
Man får ju vara försiktig med begreppen här. Ofta talar vi om prisökningar som synonymt med inflation. Dock är detta bara ett symptom på inflation (dvs pengar tappar i värde eller mängden pengar ökar).
Prisökningar på diverse strömningstjänster har nog ett ursprung i en mognare marknad. De tidigare prisnivåerna var medvetet satt lågt för att locka användare.
Sedan är det helt rätt att det inte finns någon som konsumerar som ett aggregerat medel. Finns massa roliga studier som visar att medel över många parametrar har dåligt prognosvärde. Exempel är klädstorlekar som beräknas genom medel av olika kroppsmått.
PH index?
Efter han man inte får nämna med namn?
PH är väl snarare BH i så fall.
Rätt. BH menade jag.
(Och vill snarare än får)
Lena PH?
Du har rätt. Garantipension som bara ökar med KPI kommer regelbundet att behöva höjas, för en varukorg med typisk konsumtion för garantipensionärer kommer förmodligen stiga snabbare än KPI. Det kommer bli en klassisk jultomte-reform inför varje val.
Vill man ha mer intressant statistik kan man gå ännu längre och göra flera typkorgar med olika hushålls typkonsumtion. Av matematisk nödvändighet kommer du då också ha en del hushåll som har en kostnadsökning _mindre_ än KPI, såklart.
Och omviktning — det är klart det är nödvändigt. Vi lägger mycket mindre andel av vår inkomst på mat idag än på 70-talet, så det är rimligt att vikta ner matkomponenten på samma sätt.
1969 svarade köpta livsmedel för 24% av hushållens utgifter, 2009 var siffran 13%
Varför tror du de stiger snabbare än KPI? Var det inte så att SPIs matkorg hade sjunkit i pris? Kanske tänker ni att pensionärer köper massa lyxmat, eller?
Det är mer en gissning. Det kan vara så att de stiger i linje med KPI, har inte satt ihop en egen garantipensionärskorg.
Den som är sugen kan göra det själv, aktuella vikter och delindex finns hos SCB.
Joakim Persson: Jag kan inte nog uttrycka min irritation över att Garantipension blivit en institutionaliserad företeelse. Detta eftersom min uppfattning och tolkning av lagstiftarens intention 1994 var att denna GP endast skulle ses som en temporär övergångsform från tidigare Folkpension/Folkpensionstillägg och fasas ut parallellt med ATP för att därefter helt ersättas med behovsprövat ÄFS.
Sas Amex elite höjs från 335-400 per månad, iofs ingår då en hyrbilsförsäkring. Hyr man ofta bil så är det säkert bra, men annars?
Är det främst hyrbilsförsäkringen man är ute efter är det billigare att bara köpa ett årsabonnemang hos icarinsurance eller något liknande så får du en heltäckande självriskeliminering på hyrbilar för under 1000 lappen.
Om man betalar resan med SAS Amex Elite så får man iofs suveräna försäkringar. Höjningen är 800:- per år (4000:- till 4800:-) och det är alltså påslag för att det ingår hyrbilsförsäkring varje gång man hyr.
Hyr man inte bil så är det såklart bara en höjning. Annars så är det prisvärt . Betalade själv 1300:- för helförsäkring under 5 dagar sist jag hyrde bil utomlands.
Tänk om vi kunde ha fast penningmängd.
Då skulle varor som blir billigare bli billigare i kronor. Kan man tillverka dubbelt så många bullar jämfört med tidigare, så pressar konkurrens ner priset så en bulle kostar hälften.
Vill man låna pengar, så måste man hitta en annan i ekonomin som vill spara samma belopp. Kompensation för att denne avstår från att konsumera blir räntan.
De enda produkter som stått stilla nominellt är just jordbruksprodukterna… En liter mjölk fick bonden, 1990, ungefär 2,50 kr för… idag 3,50… samma gäller spannmål, som numera – ibland – kan halka över 1,50 kilot, men annars har haft samma prisnivåer som på 1960-talet… alltså 60-80 öre kilot… Nu är kanske situationen på väg att förändras radikalt då den "allmänna" prisnivån på fläsk dubblats i konsumentled i Kina och det har dragit igång en rörelse som kan bli penibel då handeln med jordbruksprodukter och livsmedel numera är global. Så den som kan betala tar hem produkterna..
Nejdetkanviinte.
Risken är överhängande att vår skattebas konmer att krympa på grund av deflation?
Samt att fler skulle kunna leva på sin lön på sikt.
Så kan vi inte ha det.
"Förra veckan meddelade SCB att deras statistik kring arbetslösheten är missvisande. Det tror Sharon Lavie har stärkt Riksbankens prognos om en stundande höjning."
Fast nu var det väl inte klarlagt om det var den nya statistiken som var fel?
Kunde lika gärna vara den gamla och Evry hade inte fått en politisk instruktion om det förväntade resultatet.
Skulle vara intressant att låta någon annan beräkna KPI och se vad som händer då.
Ett likartat experiment har gjorts i USA, MITs så kallade "billion prices project" där man skrapar priser online.
Den visar sig stämma mycket mycket bra med officiella siffror.
Det är väl det som Cornu är inne på. Beräkningen är korrekt men modellen är fel.
Ja, det lär vi bli varse vad gäller AKU så småningom.
Det är 2019, vi kan nog sluta säga "platt-tv" nu.
gissar att medelåldern är hög för de som läser den här bloggen så platt-tv är ett betryggande ord för oss gamla människor 🙂
Ja eller färg-TV
Jag tror att jag köpt två platt-tv- sedan 2001 – de håller iaf väldigt bra…
Nu när vi inne på inflation. Tänkt fråga bloggens läsare om någon har förstått Eric Weinstein och Pia Malaneys teori om hur inflationen ska räknas ut. Använder tydligen matematisk Gauge teori, tydligen ska det inte vara möjligt att manipulera på samma sätt.
https://en.wikipedia.org/wiki/Gauge_theory
Vet att bloggägaren är ganska skeptiskt till "The intellectual dark web" men inflationsmanipulation är ett stort samhällsproblem. Det skulle vara mycket praktiskt om det kunde lösas matematiskt i stället för politiskt. Själv måste jag erkänna att jag inte fattade speciellt mycket när jag försökte sätta mig in i det hela.
Teorin är väl lite samma som Cornu är inne på. KPI-korgen bygger på att konsumenten alltid gör det mest ekonomiska valet i alla situationer och dessutom alltid köper samma typ av produkter. De försöker hitta en annan modell som tar hänsyn till hur en verklig konsument agerar. Någon annan får recenssera deras arbete och validitet.
Det absolut snabbaste, och mest rättvisa sättet, att få till en skattesänkning vore att plocka bort den sexprocentiga momsen på mat som köps i butiker. Varför?
Första argumentet är att det är omoraliskt att beskatta det som alla människor behöver för sin överlevnad.
Andra argumentet är att det gynnar mest de som lever på marginalen – inte i procent kanske men i kronor och ören. Förvisso kan man väl gissa att "de rika" äter bättre/dyrare mat, men de äter inte MER mat, och det de köper i affären plockar inte bort resurser från de fattiga. Både den rike och den fattige äter ungefär lika många kalorier per dag. Den rike kan inte lagra upp maten i kassavalvet som den fattige går miste av (annars vanlig vänsterlogik) (förutom i preppingsyfte då).
De rika lägger mer pengar på mat, eftersom de i högre grad äter finare mat. Sänkt matmoms är ett dåligt sätt att omfördela på.
Jag skulle föredra ett rejält grundavdrag, kanske något i still med 200,000 kr per år eller mer. Inklusive kapitalinkomster, där har du en motivation att spara och investera för vanligt folk.
Dessutom betalar vi idag c:a 8% dold löneskatt utan motivation (se arbetsgivaravgifterna, jag har för mig den raden helt fräckt kallas 'allmän avgift'). Det kunde vi gott göra oss av med.
Joakim: Det är därför vi behöver Kinesiska "social media credit" De som sköter sig kan handla billigare mat och de som missköter sig kan få betala 25% mer. Bra med utjämning!
11%+ ligger allmän avgift på, tyvärr.
Visst, hemskt gärna exakt så, högre moms på mat och lägre skatt på arbete osv. 200k i grundavdrag blir lite svårt att räkna hem dock….
Joakim Persson: Och kan därvid inte motstå att ytterligare en gång dra en av mina gamla käpphästar (alt. surdegar) som består i att löneavgiften (skatten) dras ur det tillgängliga löneutrymmet och således är att betrakta som en inkomstskatt på bruttolönenivån men att man i Danmark, till skillnad mot i Sverige, har i stort sett exakt samma skatt under namnet arbejdsmarkedsavgift men att den där öppt redovisas i den anställdes skatteunderlag. …. Extrapolerat medför naturligtvis detta resonemang för svensk del att tjatet om att pensionärer betalar mer skatt än löntagare faller platt till marken!
Okej, det var alltså ett "cirka" med stort intervall men därmed än mer motiverat att avskaffa.
Det finns också andra mindre poster på arbetsgivaravgiften man kan sätta frågetecken vid, t.ex. varför betala en procentandel av lönen år ut och in för engångshändelsen 'begravningsavgift'. Någon med oss skämta aprillo, draga oss vid nasus.
Vårt nuvarande grundavdrag på 10,000 kr (what, a full thousand dollars a year? oh you're so lucky, that's almost a hundred dollars a month. wow) är ju rent löjeväckande, men man kan notera att t.ex. välfärdsstaten UK har ett grundavdrag på en nivå liknande vad jag föreslår.
"Most UK resident individuals under the age of 65 are entitled to a tax free personal allowance, which is GBP 12,500 for 2019/20, and will increase each year in line with the Consumer Price Index."
http://taxsummaries.pwc.com/ID/United-Kingdom-Individual-Deductions
Så låt oss inte tveka framför hindren, låt oss söka lösningarna. Hoppa, JP, hoppa!
Det går säkert att sänka på lite sikt.
Begravningsavgiften är speciell, den betalas ju av arbetstagaren självt och går oavkortat till kostnaden för begravningar. Eller mer specifikt:
"Begravningsavgiften bekostar bland annat rätt till gravplats i 25 år, kremering och lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler för dem som är folkbokförda i Sverige."
Församlingarna slänger in ett kostnadsförslag som sedan godkänns av kammarkollegiet. I just det här fallet är det en väldigt tydlig koppling mellan avgift och kostnad.
Skatteverket skriver "Begravningsavgiften ska bland annat täcka kostnader för skötsel av begravningsplatser, kremering och gravsättning. Avgiften är däremot inte kopplad till enskilda personers begravningar."
Eventuellt kan man på så sätt motivera det som något som ska kollektivt finansieras, fast det är ju snarare ditt samfunds sak i mitt tycke. Cornucopia ska t.ex. inte behöva betala för att jag vilar i frid invid Guds hus, och vice versa (han kanske inte ens bryr sig om vad som händer med liket när han väl dött — han är ju död).
Men som du kan se ur din beskrivning är det ju egentligen en engångstjänst med tydliga gränser som ändå betalas med en löpande skatt om 0,253% på allas våra löner. Eller nästan allas, men detaljerna kan den intresserade enkelt ta reda på själv.
(Och ja, för den som är intresserad får man privat betala extra när de 25 åren gått om man vill att graven ska bibehållas.)
Ja, så är det. Det är något som kollektivt betalas. Givetvis kunde man privatiserat begravningsavgiften, men det känns inte som något som tillhör de topp tusen viktiga sakerna att göra.
"Givetvis kunde man privatiserat begravningsavgiften, men det känns inte som något som tillhör de topp tusen viktiga sakerna att göra."
Där finns onekligen, och som vi har sett, många många viktiga utspel att göra. Många.
Något jag märkte nyligen är att ICA säljer krossade tomater i en förpackning på 390g. Inte 400g, inte 450g utan 390g. Bönor säljs i förpackningar på 120g, 190g, 230g, 380g, 410g, 415g, 420g, Att köpa 500g bönor blir ganska utmanande…
Som tur är finns det jämförelsepriser att titta på. Gör det, och utnyttja tiderna när det är rea så finner du att mat fortsatt är billigt.
Jag upptäckte att handlaren (Ica) höjt priset på äpplen (polska) från 11.90/kg till 14.90 i ett svep. Rätt stor höjning från en dag till nästa…
120+380=500
Utmanande? -För dig kanske…
Enklare (men dyrare) vore förmodligen att börja räkna upp ersättningsnivåerna i diverse socialförsäkringssystem med inkomstindex som redan används för att räkna upp allmänna pensionsrätter (så länge inte balansering är aktiv). Så länge de som arbetar får reallöneökningar så blir med nuvarande metod de som inte arbetar hela tiden relativt fattigare och får leva på en allt sämre standard jämfört med de andra. Att då veta att man kan köpa en platt-tv som är "lika bra" som ens gamla 28-tummare utan digitalmottagare är då föga tröst.
För att inte helt tappa dessa väljare får regeringen göra saker som att höja taket i sjukförsäkringen från 7,5 till 8 prisbasbelopp och pytsa ut högre belopp i grundpensioner och bostadstillägg. Sånt här kommer vi se ännu mer av i framtiden allteftersom kompensationsgraden i diverse system faller, alla ska gig-jobba utan pension och det blir allt olönsammare att "ha arbetat" när man inte längre kan.
Ernst Wigforss hade en poäng med det där om att "Fattigdomen fördrages med jämnmod, då den delas av alla. Den blir outhärdlig, då den dagligen kan jämföras med andras överflöd."
Väldigt bra inlägg!
KÖPI varukorg. Jag håller med.
KPI är ett spel för gallerierna och har alltid varit.