Försäljningen av kött till svenskarna följer föga överraskande konjunkturen. Bästa sättet att få ner svenskarnas köttkonsumtion (om man är oupplyst och ser kött som ett problem – mer om det i ett senare inlägg) är således att kasta in Sverige i en recession, vilket kan förklara Miljöpartiets politik inom t ex ekonomi och energi.
 |
| Tillväxt försäljning däggdjurskött och BNP-tillväxt (inflationsjusterat). Data: SCB |
Köttförsäljningen (alltså inte av processat kött i t ex korv och chark eller halvfabrikat) i Sverige har rasat två år sedan 2006. Dels dök försäljningen hela 8.2% under finanskrisens akuta år 2008, och dels föll den 3.2% under 2012 års recession. Korrelationen är stark, med 0.28. Det är också rimligt, dvs det finns en kausalitet, att svenskarna drar ner på dyr köttkonsumtion när man får relativt sämre ekonomi, vilket negativ BNP-tillväxt innebär för svenskarna som kollektiv.
Tyvärr har inte SCB data längre fram än 2017, så det går inte att använda köttkonsumtionen i egenskap av släpande indikator som en prognosindikator för konjunkturen, men både tillväxt och köttkonsumtionens tillväxt dämpades 2017.
Vill man okunnigt minska försäljningen av kött i Sverige så är det bästa sättet alltså att sabba landets ekonomi och kasta in oss i en recession, med tillhörande ekonomiska problem, stigande arbetslöshet mm, vilket får oss att köpa mindre kött. Detta kan förklara väldigt mycket av Miljöpartiets politik inom t ex ekonomi, skatter och energi, som alla ytterst syftar till att relativt sett sänka svensk ekonomi och välstånd.
Köttkonsumtionen är en tydlig välståndsindikator, och över hela världen ökar man sin köttkonsumtion i takt med att man får det bättre.
I ett senare inlägg ska jag gå in på varför köttproduktion och tillhörande konsumtion är nödvändig. Sammanfattningen är att genom att producera kött får mänskligheten mer mat, näring och kalorier än annars. Utan köttproduktionen skulle vi alltså ha mer svält globalt än vi har idag, men sådana samband kräver lite mer förståelse än skränig plakatpolitik, slagord och vetenskapsfientlighet. Vill man uppnå ökad svält kan man alltså motarbeta köttproduktionen. Men mer om det i ett senare inlägg.
Tillägg: Se nästa inlägg här.
23 kommentarer
Det förklarar dock inte den minskade köttkonsumptionen senaste åren, men det kan ju vara flera faktorer som styr konsumtionen.
Är det fel att sänka ekonomin om den är ohållbar? Det stora problemet är att ekonomin sällan blir hållbar för att man sänker den. Knappt ens om man sänker den så mycket att stora delar av mänskligheten går under. Vi behöver teknikutveckling och den får man inte genom att sänka ekonomin. Vi rider tigern, vilket lätt slutar illa, men det gör det också om man försöker kliva av.
Miljöpartiet vill ju att vi skall konsumera mindre överlag så det förklarar en hel del.
Rotproblemet är den stora befolkningsökningen och att allt fler lever längre. Mänskligheten är en galopperande cancer som drabbat jorden.
Allt annat är bara följder av att vi är så många, vi kan äta sallad eller biff. Det räcker ändå inte i långa loppet.
T.ex. så använder vi förnybara energikällor som motsvarar 1.7 jordklot, år 2050 är det uppe i 3 jordklot så inte ens förnybart är "hållbart" i långa loppet.
https://populationmatters.org/the-facts
Vad ska detta betyda:
"använder vi förnybara energikällor som motsvarar 1.7 jordklot" ?
Är jordklot ett mått på energi nu, eller hur menar du?
Fast möjligen har konsumtionen av fisk stigit kraftigt i och med de stora odlingarna av främst lax. Sushirestauranger verkar också ökat. Fågel ökade kraftigt tidigare men hur det gått senare år är obekant. Gillar själv struts.
Allt detta måste drabba försäljningen av nöt, gris och lamm.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Konsumtionen av fisk har minskat radikalt pga prisökningarna på längre sikt. Förr åt vanligt folk fisk två gånger i veckan.
Fläsk och fågel har ökat länge.
Mycket tack vare billigt spannmål.
Faktum är att all ökning av köttkonsumtion är tack vare fläsk och fågel.
Talade med en äldre man för så där tio år sedan om bröstmjölksersättning som han varit med om att ta fram på 40-talet (Semper). Det gjorde som biprodukt att när fler griskultingar föddes än spenar på mamma gris kunde de också överleva. Kostnaden för griskött sjönk.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Om räkor räknas som fisk äter jag fisk mer än två gånger i veckan. Ofta i form av sill före mer traditionellt kött. Har inget emot grönsaker utan äter gärna en god sallad.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Det här var ju riktigt onyanserat Lars.
Jag äter själv kött men tillhör väl den ökande andel av populationen som oftare väljer bort kött eller väljer mindre mängd då jag är medveten om miljöproblemen som köttproduktion för med sig. Själv tror jag att trenden de senaste två åren med fallande köttkonsumtion mer handlar om val hos konsumenterna som inte direkt handlar om ekonomi, utan mer om miljö och hälsa.
Köttproduktion för naturligtvis med sig stor miljöpåverkan. Hävdar du motsatsen skulle jag säga att det är du som är vetenskapsfientlig. Det är ju skillnad på kött och kött. Naturbeteskött påverkar naturligtvis inte miljön som konventionell köttproduktion, men hur stor del av köttproduktionen har sin grund i bete?
Detsamma gäller fisk, kollar man på statistiken är det en tjusig logaritmisk tillväxt på den kurvan, precis som Nanotec skriver så handlar den uppgången om fiskodling vilket ofta är miljövidrigt p.g.a. näringsläckage och kemikalieanvändning. Visst kan man se den globala ökningen av fisk- och köttkonsumtion som något positivt, alltså att medelklassen växer, men att göra det utan att vrida och vända lite på det och säga att hållbarhetsperspektivet är oviktigt eller onödigt tycker jag är att förutsätta att läsaren på denna blogg helt enkelt är korkad.
Det måste väl ändå gå att hålla två saker i huvudet samtidigt?
-Medelklassen växer, va bra!
-Men en följd av detta är att biologisk mångfald minskar liksom ekosystemens bärkraft (som vi är beroende av), det behöver är ju ett jätteproblem!
Skrev inte om miljö, utan om svält. Läs igen.0
Kort sagt: Halmgubbe, som angriper något jag inte skrev om.
Du skrev om oupplysta som ser kött som ett problem. Du gick inte in på typen av problem förrän sista stycket.
Ser fram mot en fortsättning där du förklarar icke-problemet, även om det "bara" handlar om svält.
Kött ett oslagbart högt EROEI.
Grönsaker, frukt och till viss del nötter har erbarmligt dåligt energiutbyte.
Till exempel för ett kilo paprika odlade i holländska växthus går det åt ett kilo fossilgas.
Ett kilo naturbeteskött ger samtidigt mellan åtta och nio kilo växtnäring i form av naturgödsel.
Visst kan kött vara en belastning för miljön, men det är tack vare subventionerna till spannmålsodlingarna.
Första får man förklara den snabbt ökande köttkonsumtionen sedan 1960-talet där ju BNP kan ara enne faktor. Men redan Goebbels påpekade att massiv statlig propaganda funkar. Jag tror ökningen av kött 1960-2010 beror på den massiva hetsprogandan mot kalorier,fett,sås och potatis. Då folk som arbetar behöver kalorier som ej ges av fräscha sallader ökar naturligtvis köttkonsumtionen för folk som ej äter godis, kakor och bantningspiller. Nu har kött sås och potatis bytts mot pasta, industrimat med socker, transfetter, soja och köttprodukt vilket tillsammans med propagandan lett till lägre köttkonsumtion.
Eller så kan man upplysa konsumenterna att processat kött och rött kött ökar risken för att drabbas av cancer.
Även köttet i hamburgaren på Mc Donalds?:O
Varför ska folk alltid klumpa ihop rött kött och processat kött?
Tänk om vi hade klumpat ihop potatis och chips i stället.
Då hade det inte varit svårt att påstå att potatis och chips gör folk överviktiga.
Eller vad sägs om spannmål och alkohol?
Klart att det kan ge leverskador.
https://www.metro.se/artikel/studie-en-skiva-bacon-om-dagen-ökar-risk-för-cancer
Själv ökar jag min köttkonsumtion trots min kära fru som vurmar för "köttfri måndag" o dyl. Räddningen är att min bättre halva arbetar nämligen skift, ett par kvällar i veckan lagar jag till kött i olika former och fixar veckans matlådor. Hon är dock medveten om vad jag gör men låter det vara så länge hon inte ser det.
Studierna är signifikant olika (bland annat kostregistrerings- och analysmetoderna) och man har inte justerat för confounders som maskerar resultaten. Således har det inte beaktats att högt intag av kött är korrelerat med rökning, fysisk inaktivitet, övervikt och kosten i övrigt. Baserat på metaanalysen drar författarna slutsatsen att rött kött inte verkar utgöra en oberoende indikator för risken för CRC (Alexander et al 2015).
Forskarna konkluderar att det för närvarande inte finns tillräcklig evidens bakom en mekanistisk koppling* mellan intag av rött kött och tarmcancer när man i övrigt äter en hälsosam kost med fullkorn, grönsaker och frukt (Turner & Lloyd 2017).
*En biologisk mekanism som kan förklara det statistiska sambandet mellan rött kött och tarmcancer ökar sannolikheten för att det är ett orsakssamband.