En kort undersökning redan nu på morgonkvisten. En del säger sig uppleva otrygghet när de rör sig ensamma i våra städer. Hur ser det ut för din del? Vidtar du försiktighetsåtgärder? Svara nedan.
Det pulserande och trendiga Södermalm klockan 02:33 en helgkväll i maj. |
Försiktighetsåtgärder kan vara allt från att ha mobiltelefonen redo, till att välja bort vissa vägar, undvika att gå genom ungdomsgäng, välja belysta stråk (eller nedsläckta om man inte vill synas), gå där man vet att det finns trafik, berätta vart du är på väg och när du förväntas vara framme, undvika alkoholkonsumtion för att vara på alerten och full fysisk förmåga. Eller för delen välja att betala för taxi istället för att gå – inte för att du är lat, utan för att du upplever otrygghet.
Svara nedan.
Notera att 90-95% av bloggens ordinarie läsare är män, och svarsfördelningen mellan könen ovan är därefter.
68 kommentarer
Utan att på något sätt gradera svaren tror jag inte det ger så mycket, tror att de som svarar nej och menar aldrig inte är helt ärliga kanske inte för sig själva heller iofs. Tror att den stora skillnaden mellan man/kvinna i detta avseende är frekvens och att en massa tillfällen områden där jag inte känner mig otrygg alls upplevs otrygga av andra. Samtidigt kan nog ålder spela in när jag var 25 hade jag nog svarat att jag aldrig kännt mig otrygg på stan samtidigt fanns det någon ställen/situationer som jag aldrig skulle varit i själv så någon form av försiktighets åtgärd var det ju ändå.
Eller om man ser på svaren så är de flesta trygga OCH vidtar åtgärder. Kan det vara att de vidtar åtgärder på ett sätt så att de känner sig trygga?
Min uppfattning efter mina få kontakter med de yngre än 25 är att de vet precis vad som gäller och har vidtagit åtgärder.
De är ju uppvuxna med handhjärtefolkets positiva särbehandling,respektive förtryck. Tex att man får underkänt betyg i skolan om man har fel åsikt osv.
Det verkar gå en väldigt skarp kulturgräns mellan de som vet och de som inte vill veta, i dagens Sverige.
Det är inte så ovanligt att yngre människor är mörkrädda. Det är något som är ganska normalt tror jag och som man behöver träna bort om man vill känna sig trygg.
Ja, jag känner mig otrygg och går inte ut ensam efter mörkrets inbrott. Det finns delar av staden som jag inte besöker ens när det är ljust. Jag tänker på hur jag klär mig och vilka skor jag har. Har aldrig äkta smycken om jag går ut ensam för att handla dagligvaror eller shoppa kläder.
/Kvinna 66 år, Helsingborg
Jag svarade ja på båda frågorna ovan.
Lite hypotetiskk fråga då jag och de mina – som ser oss som ordentliga människor – ALDRIG befinner oss i exv. Brunnsparken eller Nordstan i Gbg sena kvällstider.
Finns absolut INTE några anledningar att vará där vid dessa tidpunkter.
Ja, själv har jag dock några få gånger varit tvungen att gå igenom dessa platser pga sent kvällsjobb mm och då sett vilket klientel och gäng som uppehållit sig där. Ett klientel man inte under några som helst omständigheter vill beblanda sig med.
Som trygghetskapande åtgärd tagit jägarexamen och införskaffat hagelbössa. Händer något där vi bor(20 km öst om Sthlm) kommer inte polisen i tid, eller inte alls.
Skjut, tig , gräv?
Re. Richard
Ja, har man någon som helst självbevarelsedrift så är väl det det enda vettiga.
Det räcker nog med några skott i luften. Det smäller rätt bra.
Har utrustat min fru med självförsvars-spray, och har vid vissa tillfällen även med mig sådan själv. Ibland även andra åtgärder. Känner mig dock trygg med de åtgärder jag vidtagit i nuläget. Tyvärr befinner sig landet i en nedåtgående spiral, så jag räknar med att ytterliggare åtgärder kommer behövas i framtiden.
Vad pratar du om, nedåtgående spiral, våldet minskar väl? Jag har hört en del politiker säga att Sverige är tryggare än någonsin så därför måste det vara sant! Finns även en del skribenter här inne som brukar yla nåt om det. Inlägget kan innehålla spår av sarkasm.
Eftersom jag är man har jag pga kön större risk att blir anfallen/råka illa ut, så är rationellt lite otrygg. Inga försiktighetsåtgärder dock utöver de naturliga, dvs att man är lite mer observant än om dagarna.
I vissa ytterkanter av gbg är enda platserna jag känt mig riktigt orolig (rör mig inte i stockholms eller malmös no-go, i gbg verkar det sitta ihop mer).
Jag har ingen respekt för mitt eget liv och någon form av psykopatisk störning (välsignelse) så jag är faktiskt mer rädd för vad jag skulle göra med en eventuell rånare snarare än vad som skulle hända mig själv. Jag kan givetvis bli skjuten och knivhuggen och det vore ju inte så bra. Problemet är att om rånaren misslyckas så kommer jag troligtvis döda personen på plats i rent raseri och det fängelsestraffet undviker jag helst.
Rädsla går oftast att rationalisera bort i vilket fall. I alla fall som fysiskt välbyggd man i sina bäst år. Som kvinna skulle jag nog också vara rädd. Räcker med att åka bussen en lördagkväll i valfri förortshåla (på rätt sida av stan givetvis) för att lägga märke till minst en potentiell våldtäktsman. Man ser dom tydligt hur dom nästan tvångsmässigt dras med blicken mot nån vacker flicka samtidigt som dom kliar sig mellan benen. Så fort tjejen vänder sig om åker blicken ner i mobilen igen samtidigt som periferisynen jobbar febrilt. Vanligtvis män 25-35 som dreglar över nån 15-åring. Vidrigt och alltför vanligt tyvärr..
Ja, alla killar som gillar att titta på snygga tjejer är våldtäktsmän. Verkar logiskt…
Antar att du inte bor i Stockholmstrakten. För här finns ingen "rätt sida om stan".
Jo, alla förorter som är trafikseparerade från tunnelbana och pendeltåg. Roslagsbana, saltsjöbana, lidingöbana.
@IBE Om man med flit vill misstolka mig är det hur lätt som helst, folk gör det hela tiden. Om du försöker förstå så handlar det givetvis om en viss typ av blickar, just det tvångsmässiga i rörelsen på huvudet och spänningar i nacke och axlar. Har man förmågan att läsa människor och dess kroppsspråk så är det ganska enkelt att se. Men du är väl ekonom så va fan vet du..
Tim fattar vad jag menar uppenbarligen.
Alla som inte dansar är våldtäktsmän.
@Daniel Johansson: Bara du är medveten om att ditt uttalande är helt baserat på dina egna fantasier bara.
Om du verkligen lyckats förutse en eller flera våldtäktsman, följt efter denne och sedan fått dina farhågor bekräftade får jag väl ändra ståndpunkt.
Jag försöker alltid vidta de (försiktighets)åtgärder jag tycker påkallas av situationen vare sig det häller att vara ute nattetid eller tex vara ute i trafiken och känner mig oftast trygg med att jag kan hantera den.
Stockholm by night: T-bana, bussar och ödsliga gator ger mig creeps numera.
Även om sannolikheten att drabbas är låg vet jag att om oturen är framme finns det inget som räddar mig. Överfallen på personer har blivit allt grövre med åren och polis och väktare finns inte där man behöver dem längre. Tyvärr ingriper inte ens omgivningen eftersom alla är så rädda för följderna.
Sverige är på väg att bli ett "shit-hole country" när det gäller brottslighet.
Jag har aldrig sett någon råka illa ut utan att någon griper in. Bor nog i ett bättre land än du.
Fun fact, det är nästan bara män som läser cornucopia 🙂
Det var mycket "gängbråk" i stockholm på 90-talet. Tex. ett gäng som invaderade tunnelbanevagnen och trakasserade passagerarna eller stod utanför tunnelbanestationens entre och betedde sig allmänt illa mot alla.
Sen kom playstation och gängen försvann helt.
Det verkar ha kommit tillbaka i lite ny tappning och det jobbiga är väl flera mot en och om man skulle visa sig ha lite klös i sig, kniv. Det är liksom lönlöst för någon med jobb och barn att ens inleda sig i diskussion, för mycket att förlora.
Lösningen på detta måste ju bara vara Xbox till alla så blir det lugnt igen?
Fungerade det förra gången, varför inte prova igen..
Sociala medier och Internet ska debattnivån till trots minskat ungdomarnas utsatthet – de dricker mindre, går ut mindre etc.
Det korrelerar fint med den ökande användningen av cannabis bland unga. Be a good boy, smoke some weed! 🙂
@Daniel Hur menar du? Man blir iaf inte särskilt våldsam av cannabis, men effekten är ganska snabbt övergående – bättre att se till att de äter lite svamp eller slickar lite LSD (så blir de mer harmlösa under längre tid)…
Jag menar väl egentligen ingenting mer än att cannabis uppmuntrar till pacifism medans alkohol är totala motsatsen ur det hänseendet. Sen är inga berusningsmedel nyttiga om dom missbrukas, givetvis.
Personligen tycker jag staten är helt efterbliven som inte inser hur mycket pengar man både kan tjäna och spara på att legalisera och beskatta narkotika. Folk kommer alltid vilja fly verkligheten eller förhöja vardagen och alkohol är bevisligen inte en drog som passar för alla.
Nej, kommer mig inte särskillt osäker rent generellt i stockholmsnatten. Men ja, jag vidtar givetvis åtgärder för att minimera eventuella risker.
Är kvinna, uppväxt i Gbg, född på 80-talet. Har eg. aldrig känt mig trygg ensam på natten i svenska städer, men upplever att miljön har blivit mycket mer hotfull på senare år.
Största försiktighetsåtgärden är väl att jag flyttat ut på landet. Här kan jag ta kvällspromenader utan att känna mig det minsta otrygg. Älgar och mörker är jag inte rädd för.
Det som oroar mig mest är risken för inbrott i hemmet, iofs har jag mycket mera bra-att-ha saker än värdesaker och kan klara att någon snor mina begagnade kylskåp.
Som uppväxt 2 km från Kungsgatan åt det "östliga" hållet på 70 och 80-talet, så kan jag säga att de få ggr på året jag befinner mig i City så skulle jag inte röra mig lika obekymrat nattetid som jag gjorde för 30 år sedan. Dagtid, ingen större skillnad, förutom fler uppenbara dagdrivare(samma dagdrivare som syns överallt i Kista Centrum).
Bor i Sthlm och är väl lite yrkesskadad. Jag tillämpar Coopers färgschema när jag rör mig ute och är alltid avslappnat medveten om min omgivning. När något blippar upp på radarn gör jag min plan och går sedan ner till gul nivå när det inte händer något.
Sedan tillämpar jag även aktionstrappan från några års Krav Maga träning. 1. Undvik. 2. Avvik. 3. De-eskalera 4. Om 1-3 inte funkar: attackera med fokuserad aggressivitet till dess att man kan avvika från platsen.
Så ja, jag gör riskbedömningar och agerar taktiskt. Brukar dock aldrig hamna i problem och det förebyggande är ju 99% i det utfallet. Genom att undvika potentiella problem sparas en hel del besvär. Går t ex inte på fyllan genom stan en sen kväll, nära personer som utstrålar problem eller ger mig in i prestigediskussioner om skitsaker med okända på allmän plats.
I Göteborg undvek man på fredag- och lördagkvällar:
– åka spårvagn
– cykla via Vasagatan, Avenyn och Brunnsparken.
– cykla där det fanns folksamlingar i övrigt.
Allt för att slippa horder av berusade skränfockar.
I övrigt, inga problem med att röra sig nattetid.
Jag skulle vilja säga att verklig otrygghet är större än upplevd i mitt fall då jag inte är rädd av mig.Har själv blivit helt oprovocerat attackerad, varav en av gångerna med skada. Hört flera skottlossningar på nära håll.Nu rör jag iofs mig ofta ute. Min fru var bara 1 minut från skottlossning utanför lokala Willysbutiken och vågar aldrig gå dit mer.
På kvällen har jag alltid ett extra "verktyg" (helt lagligt) som ökar min slagkraft avsevärt.
Inte minst psykologiskt. Undviker numera alltid vissa områden och situationer. Bor i en av våra mer "utsatta" städer men vi söker bostad på annan plats.
Malmö ?
Kan man inte dela ut gratis heroin till alla som vill ha, hur mkt som helst ? Då skulle brottsligheten minska enormt, och efter några år så skulle alla som inte har koll befinna sig på 2m djup på kyrkogården.
Finns sådana program där heroinister får tex metadon eller liknande.
Städer i Sverige är nu så otrygga att jag helt undviker dem, ffa nattetid. Lämnar därför ett null-resultat på enkäten genom att ej svara.
Nu minskar väl den här typen av brottslighet, men det är ett relativt mått och en riktning snarare än ett absolut värde. Dvs man kan känna sig otrygg trots att brottsligheten minskar om den faller från en hög nivå eller om man har nolltolerans mot brott i ens närhet.
Jag är ibland beväpnad och lämnar telefonen hemma.
För att inte bli positionerad?
Har aldrig känt oro att vara ute sent i Sthlm eller i utlandet. Nuförtiden blir det dock väldigt sällan sent. Skulle dock inte åka frivilligt till något av ghettona på natten.
Har aldrig råkat ut för något vare sig i Sverige eller i utlandet, trots ett visst risktagande i unga år. Kanske bara ren tur, eller så ser jag inte ut som ett bra offer att gå på. Antar att även rånare gör en omedveten kalkyl när de väljer offer, om hur stora chanser de har att lyckas och risken att bli skadad.
Tränade sällskapsdans i tio år några hundra meter från resecentrum i Uppsala mellan 18 och 21 två dagar i veckan. Fram till för ca fyra år sedan tänkte jag inte ens på trygghet. Får fyra år sedan började det dyka upp olika slags gäng. Började bära kniv men har slutat dansa sedan knappt två år. Vet inte hur det är idag men tänker mest på mina barn nu som är ute mer än jag.
Har samma uppfattning som du angående Uppsala Centralstation. Ska jag på aw tar jag hellre bilen och kör hem än att kunna ta ett glas vin och sedan bussen hem. Hade absolut inte gjort samma prioritering några år tidigare.
Någon som gillar massinvandring & öppna gränser ?
Vi är många som gillar massinvandring och öppna gränser.
Du skiter i ekologisk, ekonomisk och politisk hållbarhet Trolle! Du och dina låtsaskompisar.
Uppvuxen i Stockholm och jag känner mig aldrig rädd längre när jag är ute på stan, inte ens fredags- eller lördagskvällar. Arbetar i ett utsatt område och jag måste säga att jag inte känner mig otrygg där heller då jag jobbar över eller har varit på personalfest. Anat var det på 90-talet då jag vid flera tillfällen kände mig rädd nattetid. Men jag skulle inte vilja dra några slutsatser kring samhällsutvecklingen. Jag tror snarare att det i princip alltid beror på den enskilda om hen känner sög otrygg eller inte.
Jag var sällan rädd när jag växte upp och var ung vuxen i min stad. Cyklade överallt. Nu är jag det och tyvärr inte utan orsak för min stad är mer otrygg och det händer mycket värre saker. Flyttade utanför stan.
Någon stockholmare som sett till de 'marockanska gatubarn' som då och då nämns i pressen? Jag flyttade därifrån för ett tag sen men lyckades under min tid där aldrig se dem.
Jag har inte sett några grupper av ungdomar som passar in på medias beskrivningen av marockanska gatubarn.
De ungdomar som talar arabiska ser mer ut att vara ensamkommande flyktingar som bor under någorlunda ordnande förhållanden. De och dari eller pashto talande pojkar är däremot ganska vanliga inslag i gatubilden.
Den riktigt stora förändring jag lagt märke till i Stockholm sedan åttiotalet är den makalösa gentrifieringen av innerstaden och närförorter som Aspudden och närkommuner som Nacka. Det har naturligtvis gjort dessa områden mer tryggare än de var för trettio år sedan.
En annan "förbättring" av den offentliga miljön är att de grupper av missbrukare som tillsammans med sin schäferhundar huserade i offentliga parker närmast helt försvunnit. Att sedan de agressiva manliga spritfyllon som brukade brukade skrika ut hot och förolämpningar mot sina medpassagerare på bussar och i tunnelbanan också verkar ha dött ut är naturligtvis ett extra plus.
Om Stockholm är mindre tryggt på natten numera jämfört med för trettio år sedan är tycker jag lite svårt att svar på. Däremot så är staden mer trygg under dagtid år 2018 än 1988.
Jag är trygg. Jag bor i Finland.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Bilden gäller stockholm. Och begås rån i Vasastan runt Reinfeldts kvarter och andra höga politiker blir det hårda straff. 4,5 års fängelse. Inte ens våldtäkter generar dessa straff i resten av sverige. Politikerna ser till att hålla rent i sina egna områden. Andra delar av landet har inte ens Polis….
https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/ranarna-som-satte-skrack-i-vasastan-har-ar-tingsrattens-dom/repqgy!2q@4A6VZT840axH1JG@tDw/
Rånarna var från Botkyrka:
https://mitti.se/nyheter/brott/stranga-personran-innerstan/
För mig handlar det inte om direkt "rädsla", utan snarare cynisk riskminimering.
Sist jag blev överfallen åkte förövarna på stryk. Inget fancy karate-stryk, utan snarare "det-är-kört-hur-jag-än-gör-bond-stryk".
Otroligt jobbigt att kolla alla medier dagen efter och vara oroad över att man ev. tagit i för hårt och kanske delat ut en hjärnblödning eller liknande. Inte det minsta roande även om händelseförloppet pekar på att de riktat in sig på överfall av en ensam person.
Östeuropa känns mycket mer trygg än väst? Hmmm varför?
Tror många kryssar i fel svarsalternativ pga rubriksättning.
Jag undviker t.o.m. helst att köra förbi ett av kommunens "särskilt utsatta områden"… Det är andras tur att bli t.ex. "grönlasrade".
Jag har informerat kommunen om alla mina vidtagna åtgärder och att kommunen brister grovt i sitt uppdrag/ansvar.
Var nere i Belgrad för ett par helger sedan på ett bröllop. Blev en hel del sena nätter och jag kan säga att jag kände mig betydligt tryggare på stan där än hemma i stockholm.
Skillnaden är väll att buset vet att de åker på riktigt rejält med stryk av "polisen" om de inte sköter sig där nere.
Kan ju bero på att du inte läser kvällspressen i Belgrad och inte har en aning.
Kom ihåg att här hemma blir det minst sex artiklar per grovt brott i kvällspressen:
1) När det sker
2) När någon grips
3) När någon häktas
4) När någon åtalas
5) När någon fälls
6) När någon friges
Visserligen skrämmer pressen upp folk, men är ute en hel del i stockholm och min bild är att det händer betydligt mer skit än vad pressen skriver om. Kanske inte klassas som grova brott men kommit ned till helt nedblodad tunnelbanestation(rådmansgatan) utan en möjlighet att hitta något om det på nätet dagen efter. Öppen drogförsäljning i tunnelbanan (hötorget, t-centralen) vardagskvällar efter 21. Sedan ser man de sedvanliga fylleslagsmålen på Mc Donalds kungsgatan/vasagatan som jag antar händer utanför varje korvmoj även i småstäder. Det jag ville förmedla var skillnaden i känslan av otrygghet. Serbien är allt annat än brottsbefriat, men jag tror att det handlar om mer grov kriminalitet, typ maffia och korruption, än det okontrollerade vardagsvåld som kan drabba en näer som helst i svenska städer som resulterar i en otrygghetskänsla. Att bli hotad av maffian brukar oftast ha en anledning (om man inte är resturangägare eller liknande) Att bli våldtagen eller knivrånad på väg hem från bion är betydligt värre förnedringsfaktor och ärrande. Vår jag välja kriminallitet väljer jag nog det första.
Har lämnat "staden" men besöker den då och då (senast nu i helgen). Malmö var ingen höjdare på kvällen i mörkret trots att vi var väldigt centralt.
Det känns väldigt tryggt om man tror på "samsara"
Kan inte bloggaren köra en aktuell serie i ämnet personsäkerhet?
Gästinlägg mm.
Är kvinna, bor i centralare delarna i Stockholm, undviker att vistas ute för sen, men ibland blir det sent med jobbet.
Speciellt t-banan tycker jag är otrivsam och t-centralen.
Tänker även på att gå fort, inte ta ögonkontakt, inte ha för utmanande kläder eller se för rik ut.
Är jag uppklädd "ser rik ut" tar jag hellre taxi.
Tryggast känner jag mig osminkad och nedklädd.
Då tittar inte folk och man kan springa fort.
Sen om man är mer rädd än vad som egentligen behövs vet jag inte, men tycker det rör sig en hel del skumma människor ute. Tänker på var jag går, som att inte ta någon tunnel själv, eller nedgång till t-banan med för lite folk.
Tycker t o m det är otrevligt på dagen om man t ex kommer t-banan från Sundbyberg och sitter små snorungar och gastar horor i telefon till någon kompis.
Killgäng är nog värst, men även diverse kufiska smygande män som ser allmänt hemlösa ut lite varstans och söker ögonkontakt. Även jobbigt med alla hemlösa som förföljer en in i mataffären och tigger flaskor man ska panta. Vissa är okej, de väntar tålmodigt vilket kan belönas, men vissa är väldigt påträngande..
Blir ingen Patek Philippe på tomtens önskelista, vet inte när jag skulle bära den 😉
Svarade ja på alla frågor.