Var sjätte amerikanskt börsbolag kan inte betala sina räntor

Tack för länken Joakim

Det är privata företag som bygger infrastruktur i landet, så vad det handlar om är finansieringen. Varför skulle inte de som behöver infrastruktur (t.ex vägar, broar, flygplatser eller järnvägar) inte kunna bbetala för den själva. Inget blir billigare för det går via skattsedeln.

Äger inte RB ca 30% av de svenska statobligationerna och hur passar det in i resonemanget ovan?

Det passar väl utmärkt. Innehavarna tyckte att de fick bra betalt när Rb erbjuder sig att köpa till ett pris över marknadskurs. Men som du i övrigt indikerar så råder det materialbrist när Rb sedan länge bedrivit QE(pga ECB). Marknaden inkl banker har oftast intresse av s.k riskfria tillgångar (bankreserver) med ränta. Stora aktörer får idag dessutom i flera fall betala för att ha sina likvida medel på banken. SHB t.ex har mer än 3/4-delar av sina reserver(>egna kapitalet)innestående hos RB dec 2016 (det betalar de rta för). Istället har bostadskredit-företagen lånat allt mer utomlands.

Rb tycker det är viktigt att få ner hela räntekurvan mot sin negativa styrränta men i grunden handlar det nog mest om att hålla ner kronkursen.
Som du vet har Rb köpt SOBL för "nyskapade pengar". De bara låter balansräkningen växa. På samma sätt kan förstås Rb´s ägare staten göra genom att efterfråga resurser från det privata utan att ha medel tillhands. Ett problem är dock om man efterfrågar mer än de resurser som finns tillgängliga. Inflationsrisk! Svenska staten har under mer än 25 år låtit den svenska välfärden krympa(Sverige är enligt Credit Suisse det näst fattigaste landet i västeuropa(ex nya östländer)medianmässigt) medan den privata sektorn fått del av sitt sparande tillgodosett mest från transaktioner med omvärlden, t.ex handelsöverskott och ränta på utlandsinvesteringar. Med det påstår jag att man underlåtit att göra nödvändiga investeringar under nämnda period då inflationen samtidigt fallit nästan konstant mot noll. Man har haft krav på en balanserad budget eller t.o.m som idag, ett överskott på 1% över en konjunkturcykel.

Vet inte om det var svar på din fråga? RB och finansdepartementet flyttar annars pengar från riksbanken till statsobligationer för att Rb´s ska behålla kontrollen över sin styrränta. För mycket inlåning hos bankerna från utlandet eller från budgetunderskott påverkar interbankräntorna nedåt.

Fundera för övrigt över utvecklingen av penningmängdens kurva (kredittillväxten). Den växer konstant. Och normalt alltid i takt med inflationen. Ingen talar väl om amortering av denna mängd? Ändå är en amortering mer befogad än när det gäller statsskulden. Samtidigt vet vi att Rb alltid använder penningpolitiken för att inflatera upp inkomsterna i samband med skuldkriser(förhindra tillgångsfall). Frågan är vad man gör när nästa kris kommer? Som i USA 2008 sannolikt. Köper tillgångar av alla sorter. Som i Japan! Och det funkar! Om det räcker är en annan femma!

@Skatt är stöld; "Att staten kan trolla fram resurser?"

Vad tror du Riksbanken sysslar med ifråga om t.ex QE?

@Parasitstopp: Du har rätt i att nämnda artikel finns kvar och i botten handlar det om att alla länder inom EU skall ha Euron. Vi valde att stå utanför men regeringen kan när som helst enligt Maastrichtavtalet börja använda euron(förutsatt att EU anser att vi följer konvergenskraven etc).

8 kap. 1 § i riksbankslagen:

"""""""8 kap. Övriga uppgifter

1 § Riksbanken skall ta emot betalningar till och göra utbetalningar för staten.

Riksbanken får ta emot inlåning från staten.

Riksbanken får inte bevilja kredit till eller förvärva skuldförbindelse direkt från staten, annat offentligt organ eller institution inom Europeiska unionen.

Riksbanken får dock enligt 6 kap. 7 § andra stycket bevilja kredit till staten under dagen. Riksbanken får också inom ramen för övriga bestämmelser i denna lag bevilja kredit till och förvärva skuldförbindelse från finansinstitut som ägs av staten eller annat offentligt organ.""""""

Det är denna paragraf som gör att Rb eller ECB inte kan köpa statspapper direkt av finansdepartementet utan måste göra det på en 2:a hands marknad.
Likväl kan man inte finansiera budgetunderskott direkt mot finansen.

Du har mao rätt i det du säger. Men i normalfallet(positiv styr-rta), givet de penningpolitiska målen om viss styrränta, måste man vid budgetunderskott ändå utfärda statsobligationer. Och givetvis ska vi ha marknadsräntor. Men marknaden vet ju idag att centralbankerna kan köpa vad de vill på marknaden givet kvalitetskraven. Se bara på Japan? Hur många förståsigpåare har inte förutspått Japans finansiella undergång i snart 30 år?

Nämnda paragraf i Riksbankslagen stiftades 1995 i samband med Sveriges depression orsakad av ständiga devalveringar, fast växelkurs, privat överskuldsättning och statlig utlandsupplåning(dollar) för driften. Sverige bör förhandla bort denna paragraf om vi inte avser att gå med i EMU. Det borde inte finnas några hinder! Är vi en suverän stat eller inte? Om inte, vill vi vara det?

Staten kommer, tror jag, tvingas ta över finansieringsansvaret för en mängd kommunala och landstingsmässiga skyldigheter(t.ex sjukvård, skola). Här ligger annars stora skattehöjningar och lurar).

Ang RIX: Hur clearas då RB´s köp av t.ex en SOBL för nyskapade pengar? Jo Rb krediterar säljande affärsbanks konto hos Rb för köpeskillingen. Staten kan naturligtvis också ändra reglerna för clearing om man vill. Under större kriser, som t.ex på 90-talet, kunde krisen trots allt lindras genom att vi inte tillämpade Bryssel´s galna regel som tvingar Riksgälden att först låna upp pengar(det går inte att planera för alla kriser, man riskerar att förstöra samhället).

Glöm inte nu att statens samlade budgetunderskott(i SOBL eller bara som Rb´s saldo)utgör den privata sektorns tillgångar. Utan dessa riskerar den privata sektorn att överskuldsätta sig(oaktat externa sektor-överskott).

@Skatt är stöld;
Nej du har rätt i att QE inte är resursskapande på det sättet du menar men budgetunderskott är just det. QE är dock trots allt ett sätt för staten vid finansiell kris att resursmässigt hålla uppe priser t.ex för interbankmarknaden och repo-säkerheter vilket @Parasitstopp kommenterade ovan.

Jag tror du associerar för mycket åt skattehöjningar när vi pratar ökande underskott(och statsskuld). Varför tror du t.ex USA måste öka sin statsskuld ständigt? Därför att de har ett så stort externt underskott. Per definition(sektor-balanser) gäller att den privata sektorn(hushåll o företag) riskerar att överskuldsätta sig om inte staten förser dem(USA) med nya finansiella tillgångar, dvs riskfria bankreserver(inlåning eller statspapper). De sker genom att statens utgifter är större än skatterna(inkl alt. att skatterna sänks).

Statens saldo + betalningsbalansen = Hushållens och företagens sparande minus deras investeringar

Vid en balanserad budget och negativ betalningsbalans kommer den privata sektorn att få ett negativt sparande för perioden ifråga(dvs utgifterna är större än inkomsterna vilket är det samma som kreditdrivna utgifter, alltså belåning). Sverige råkar ha en stor positiv extern balans vilket medger budgetbalans utan överskuldsättning i den privata sektorn(dock med risker för hushållssektorn och vissa företagssektorer som drivs av skulder som fastigheter). Sverige har istället enligt min mening ett eftersatt publikt investeringsbehov i kollektiva nyttigheter. Staten äger ju en massa tillgångar som måste underhållas. Allt annat är kapitalförstöring.

@Parasitstopp;

"Euro är inte svensk valuta."
Vill du avsiktligt missförstå mig? Jag skrev att art 104 som speglas i Riksbankslagen ovan är Bryssel´s krav mot alla medlemsstater eftersom meningen är att vi alla på sikt ska gå med i euron och deras(maktens män)medvetna plan att utplåna nationalstaten genom federalisering till U.S.E. Eftersom EU ännu inte är en skatteunion(=politisk union)men ändå har en gemensam valuta(EMU) så måste man se till att dessa länder fråntas rätten till denna valuta. Jag hoppas du inser att alla EMU-länder i praktiken har en främmande valuta med vad det innebär(se krisen 2008-2012- t.ex)i förlorad suveränitet.

"Vidare behöver bankerna inte ha ett smack i reserv…"
Har jag sagt det? Vi är väl överens där om hur bankerna skapar kreditpengar?

Vad är det vi inte i övrigt är överens om? Detaljdefinitioner?
Staten kan i praktiken(bortsett från egna regler)köpa vad de vill genom att kreditera bankkonton. Om Riksgälden(eller Rb) låter en ramavtalsbank betala ut pengar utan täckning ska beloppet formellt/tekniskt ändå kunna clearas mellan avsändande och mottagande bank som en nettofordran i sin helhet på Rb.

När det gäller QE och läckage(s.k sedelpress) så innebär köpet av värdepapper en viss likvidisering i marknaden. Det är trots allt inte bara banker som säljer egna vp-innehav utan även deras kunder. Kunderna kan återinvestera i annat än bankinlåning(M1-M3). Det kan bankerna också göra om de bedömer detta önskvärt mht risk.

Beträffande penningmängdsresonemang hänger jag inte med. M0 är sedlar&mynt :). När Rb köper värdepapper av bankerna redovisas det som sagt som en ökning av bankreserverna i Rb´s balansräkning(monetär bas). Werner´s modell i all ära men det ändrar inte verkligheten och hur systemet fungerar.

Avslutningsvis. I vad är vi inte överens ifråga om statens möjligheter att skapa nya finansiella resurser?

"Vill du avsiktligt missförstå mig?"

Parasitstopp är en trollare, kanske även en rättshaverist. Bäst är att ignorera honom.

Tänker Tesla.