16% av alla börsbolag på de amerikanska börserna är sk zombieföretag. De kan inte betala räntorna på sina skulder utifrån ens sin vinst före skatter, ränta, avskrivningar och amorteringar (EBITDA), eller om man så vill ungefär kassaflödet. Så dåliga siffror har man tidigare sett efter IT-kraschen eller finanskrisen. Inte före när allt ska vara guld och gröna skogar.
 |
| The Bull and the Bear. Arkivbild. Jag befinner mig alltså inte i New York just nu, utan detta är december 2016. |
Trots att det (fortfarande) är högkonjunktur, rent av toppen på konjunkturcykeln, så kan vart sjätte amerikanskt börsbolag på indexet Russel 3000 alltså inte betala ens sina räntor.
Reminder:
Over 16% of all Russell 3000 companies are considered “zombies” which are firms that cannot make interest payments out of its #EBITDA (earnings before interest, taxes, depreciation, and amortization).
What happens when interest rates normalize? pic.twitter.com/t9EviBi7DG
— 𝔽.𝕁.𝔸., 𝕀𝕀 (@OccupyWisdom) March 23, 2018
Som man ser ovan är detta något man annars upplevde efter IT-kraschen eller efter finanskrisen. Nu ser vi det redan i en högkonjunktur och trots mycket låga räntor. Bolagen måste alltså leva på upparbetat eget kapital och nyemissioner, alternativt att man lånar för att betala räntor.
Tweeten ovan pratar om vad som kommer hända om räntor normaliseras, dvs att ränteutgifterna ökar. Men det finns den andra varianten, nämligen att konjunkturen viker och med det lönsamheten och intäkterna, och därmed även EBITDA.
Skuldbubblan lever och frodas alltså och kommer nog bita tjuren i rumpan när konjunkturen viker.
Diskutera i små grupper.
34 kommentarer
Hela syfte med räntesänkningarna var väl att få fart på investeringarna genom ökade krediter och negativ ränta på sparande. Det verkar ha fungerat om än bara tillfälligt.
Sedan är ju frågan hur robusta kreditbedömningar som gjorts i dessa fall – är det ett systemfel liknande sub prime eller hanteras riskerna i systemet? Det behöver ju inte vara fel med mindre kreditvärdiga kunder om man får betalt för risken.
Verksamheterna lär väl heller inte försvinna utan bli uppköpta och refinansierade för en spottstyver om de är lönsamma i övrigt.
Centralbankerna lär bli varse att ev räntehöjningar biter ganska snabbt.
Jag undrar hur stor andel av omsättningen dessa företag står för?
Svårt att hitta material, men i denna OECD-rapport ser man att det i t ex Sverige 2013 handlade om en bit över 10% av totalt kapital, men bara cirka 7% av antalet anställda och 5% av företagen. Kanske någon annan som kan söka upp mer detaljer?
Ännu mer problematiskt blir det om man för in optionsprogram och återköp av egna aktier i analysen. Alltför många bolag ställer ut massiva optionsprogram till ledningarna, köper tillbaka aktier för att hålla totala antalet någorlunda i schack och sedan ”tvingas” låna till verksamheten då kassaflödena går åt i återköpen.
Motionsprogram behöver väl inte kosta bolaget något? Är det inte ägarna som står för kalaset?
Återköp av aktier däremot är ju en tveksam historia…
Man kan lite mysigt fundera på om ökningen av andelen företag med klen EBITDA och kommande vinstförsvagningar (lågkonjunktur) kommer göra centralbankers räntehöjningar mer eller mindre sannolika.
PS: Om vi ska bli lite finanstekniska, så är det lite dumt att mixa EBITDA och kassaflöde i analysen. De räknas ut på olika sätt så man kan inte säga att EBITDA är ungefär kassaflöde, inte ens operativt kassaflöde. (Googla "EBITDA cash flow" för mer info).
Vi kommer inte ha positiva realräntor i vårt land inom överskådlig tid, dvs 10-20 år(så länge EMU består som idag). En orsak till det är kombinationen, deflationstryck(globalisering t.ex) skuldsättningsgrad, fastighetspriser men särskilt handlar det om den felaktigt införda euron och den sjuka EMU-zonen med dess penningpolitik.
Penningpolitiken inom EMU/EU är styrd av att länder med lägre tillväxtpotential inte själva kan påverka sin valutakurs utan tvingas istället omvägen över besparingar när det omvända vore önskvärt(investeringar via budgetunderskott och växelkursanpassning) för att höja efterfrågan(sänka arbetslösheten). Deras centralbanker kan inte likt Sverige hantera sina egna bankreserver. Följden blir att dessa svagare länders egna statsobligationers värde hålls uppe av ECB men med för hög valutakurs både inom valutazonen och externt. Euron är en katastrof från början eftersom man gjort tvärt om. Först konsolidering av statsskulder och federalisering av finans-skattepolitik och därefter gemensam valuta. Men det var ju omöjligt att göra politiskt varför man "myglade" igenom euron på uppenbart felaktiga grunder.
Du kan ha rätt. Grekland, Italien, Spanien och Portugal är länder med särskilt hög andel "zombieföretag" (se sidan 11). Utan rekonstruktion av dessa företag är det svårt att se en särskilt meningsfullt kraftig ökning av räntenivån från ECBs sida.
Tack för länken Joakim
Men glöm inte heller Joakim att det är staten som skapar nya finansiella resurser(efterfrågan) i den privata sektorn. Framförallt gäller det stater där det råder negativa eller neutrala betalningsbalanser(current accounts) som Grekland, Portugal och Spanien men även Italien sett i längre perspektiv.
Ett lands välstånd beror till största delen på dess näringsliv men statens roll för att skapa infrastruktur m.m är mycket viktigare än nyliberalerna förutbestämt. Vi ser ju hur illa vårt land fungerar på en mängd områden. 25 års nedmontering(värde- och funktionsdevalvering) har satt sina spår. Inte ens rättssäkerheten är längre garanterad(varningar har funnits sedan 10 år från domstolsväsendet).
Det är privata företag som bygger infrastruktur i landet, så vad det handlar om är finansieringen. Varför skulle inte de som behöver infrastruktur (t.ex vägar, broar, flygplatser eller järnvägar) inte kunna bbetala för den själva. Inget blir billigare för det går via skattsedeln.
Ledsen att behöva säga det men du är förd bakom ljuset(18:29). När du vet hur staten skapar nya resurser(till skillnad från hushåll och företag) genom egen finansiering(utöver skatter) så kommer du också förstå att statsskulder(bankreserver med ränta) är den privata sektorns tillgångar(nya finansiella resurser) skapade via statens efterfrågan(t.ex underhåll av järnväg, väl avlönad sjukvårds- och lärarpersonal etc etc). Mao finns det ingen naturlag som säger att statens utgifter alltid måste bestridas av utdebiterade skatter(t.ex inkomstskatt). Budgetunderskott är detsamma som nya bankreserver t.ex. Tror du man alltid lånar upp underskottet före det att man krediterar mottagarnas bankkonton?
Att t.ex bygga en ny höghastighetsbana i Sverige har diskuterats en del. Till det har hörts personer som rekommenderat utlandsfinansiering(ej SEK) av sådana investeringar. Det vore självmål likt det vi sysslade med under 80-talet(dessutom då med fast växelkurs). Sveriges samlade statsskuld är den privata sektorns tillgångar. Tillgångar som likväl kunde kvarstannat som Riksbanksinlåning eller på interbankmarknaden om dagens negativa räntor varit gällande när lånen upptogs. Att amortera på statsskulden med skattemedel är förstås rena vansinnet men politiker och "några till" tycks inte förstå det monetära systemet. Staten behöver aldrig låna per se. Staten kan inte bli insolvent(givet att staten har monopol på sin valuta och aldrig lånar i utländska valutor samt har rörlig växelkurs). Däremot kan staten ställa in sina betalningar. Men det är ett fritt val enligt ovan.
Äger inte RB ca 30% av de svenska statobligationerna och hur passar det in i resonemanget ovan?
borleifr, vad är det du försöker säga? Att staten kan trolla fram resurser?
Det passar väl utmärkt. Innehavarna tyckte att de fick bra betalt när Rb erbjuder sig att köpa till ett pris över marknadskurs. Men som du i övrigt indikerar så råder det materialbrist när Rb sedan länge bedrivit QE(pga ECB). Marknaden inkl banker har oftast intresse av s.k riskfria tillgångar (bankreserver) med ränta. Stora aktörer får idag dessutom i flera fall betala för att ha sina likvida medel på banken. SHB t.ex har mer än 3/4-delar av sina reserver(>egna kapitalet)innestående hos RB dec 2016 (det betalar de rta för). Istället har bostadskredit-företagen lånat allt mer utomlands.
Rb tycker det är viktigt att få ner hela räntekurvan mot sin negativa styrränta men i grunden handlar det nog mest om att hålla ner kronkursen.
Som du vet har Rb köpt SOBL för "nyskapade pengar". De bara låter balansräkningen växa. På samma sätt kan förstås Rb´s ägare staten göra genom att efterfråga resurser från det privata utan att ha medel tillhands. Ett problem är dock om man efterfrågar mer än de resurser som finns tillgängliga. Inflationsrisk! Svenska staten har under mer än 25 år låtit den svenska välfärden krympa(Sverige är enligt Credit Suisse det näst fattigaste landet i västeuropa(ex nya östländer)medianmässigt) medan den privata sektorn fått del av sitt sparande tillgodosett mest från transaktioner med omvärlden, t.ex handelsöverskott och ränta på utlandsinvesteringar. Med det påstår jag att man underlåtit att göra nödvändiga investeringar under nämnda period då inflationen samtidigt fallit nästan konstant mot noll. Man har haft krav på en balanserad budget eller t.o.m som idag, ett överskott på 1% över en konjunkturcykel.
Vet inte om det var svar på din fråga? RB och finansdepartementet flyttar annars pengar från riksbanken till statsobligationer för att Rb´s ska behålla kontrollen över sin styrränta. För mycket inlåning hos bankerna från utlandet eller från budgetunderskott påverkar interbankräntorna nedåt.
Fundera för övrigt över utvecklingen av penningmängdens kurva (kredittillväxten). Den växer konstant. Och normalt alltid i takt med inflationen. Ingen talar väl om amortering av denna mängd? Ändå är en amortering mer befogad än när det gäller statsskulden. Samtidigt vet vi att Rb alltid använder penningpolitiken för att inflatera upp inkomsterna i samband med skuldkriser(förhindra tillgångsfall). Frågan är vad man gör när nästa kris kommer? Som i USA 2008 sannolikt. Köper tillgångar av alla sorter. Som i Japan! Och det funkar! Om det räcker är en annan femma!
Mitt inlägg 21.21 Stryk i 1:a st sista meningen "Istället har bostadskredit-företagen lånat allt mer utomlands." Meningen var del av ett tankeutskott som som jag inte skrev om här.
@Skatt är stöld; "Att staten kan trolla fram resurser?"
Vad tror du Riksbanken sysslar med ifråga om t.ex QE?
"Vad tror du Riksbanken sysslar med ifråga om t.ex QE?"
Inte trolla fram resurser iaf. Du vet människor som gör riktigt arbete, t.ex bygger vägar. Medborgarna kommer behöva betala, om de vill att arbetet ska ske, på ett eller annat sätt. ¨
Frågan är varför du tror infrastruktur måste betalas med statligt tvång och inte betalas av de som nyttjar den.
@Parasitstopp: Du har rätt i att nämnda artikel finns kvar och i botten handlar det om att alla länder inom EU skall ha Euron. Vi valde att stå utanför men regeringen kan när som helst enligt Maastrichtavtalet börja använda euron(förutsatt att EU anser att vi följer konvergenskraven etc).
8 kap. 1 § i riksbankslagen:
"""""""8 kap. Övriga uppgifter
1 § Riksbanken skall ta emot betalningar till och göra utbetalningar för staten.
Riksbanken får ta emot inlåning från staten.
Riksbanken får inte bevilja kredit till eller förvärva skuldförbindelse direkt från staten, annat offentligt organ eller institution inom Europeiska unionen.
Riksbanken får dock enligt 6 kap. 7 § andra stycket bevilja kredit till staten under dagen. Riksbanken får också inom ramen för övriga bestämmelser i denna lag bevilja kredit till och förvärva skuldförbindelse från finansinstitut som ägs av staten eller annat offentligt organ.""""""
Det är denna paragraf som gör att Rb eller ECB inte kan köpa statspapper direkt av finansdepartementet utan måste göra det på en 2:a hands marknad.
Likväl kan man inte finansiera budgetunderskott direkt mot finansen.
Du har mao rätt i det du säger. Men i normalfallet(positiv styr-rta), givet de penningpolitiska målen om viss styrränta, måste man vid budgetunderskott ändå utfärda statsobligationer. Och givetvis ska vi ha marknadsräntor. Men marknaden vet ju idag att centralbankerna kan köpa vad de vill på marknaden givet kvalitetskraven. Se bara på Japan? Hur många förståsigpåare har inte förutspått Japans finansiella undergång i snart 30 år?
Nämnda paragraf i Riksbankslagen stiftades 1995 i samband med Sveriges depression orsakad av ständiga devalveringar, fast växelkurs, privat överskuldsättning och statlig utlandsupplåning(dollar) för driften. Sverige bör förhandla bort denna paragraf om vi inte avser att gå med i EMU. Det borde inte finnas några hinder! Är vi en suverän stat eller inte? Om inte, vill vi vara det?
Staten kommer, tror jag, tvingas ta över finansieringsansvaret för en mängd kommunala och landstingsmässiga skyldigheter(t.ex sjukvård, skola). Här ligger annars stora skattehöjningar och lurar).
Ang RIX: Hur clearas då RB´s köp av t.ex en SOBL för nyskapade pengar? Jo Rb krediterar säljande affärsbanks konto hos Rb för köpeskillingen. Staten kan naturligtvis också ändra reglerna för clearing om man vill. Under större kriser, som t.ex på 90-talet, kunde krisen trots allt lindras genom att vi inte tillämpade Bryssel´s galna regel som tvingar Riksgälden att först låna upp pengar(det går inte att planera för alla kriser, man riskerar att förstöra samhället).
Glöm inte nu att statens samlade budgetunderskott(i SOBL eller bara som Rb´s saldo)utgör den privata sektorns tillgångar. Utan dessa riskerar den privata sektorn att överskuldsätta sig(oaktat externa sektor-överskott).
@Parasitstopp; Alla pengar idag är i princip digitala. Det du kallar Riksbankskontona är ju de s.k (affärs-)bankreserverna hos Riksbanken. När bankerna lånar ut pengar så behöver de ju inte reserverna för sin kreditgivning. Bankerna lånar ut genom att skapa inlåning(loans creates deposits). Som du säger; när Rb köper värdepapper så krediteras bankreserverna. Inga pengar "läcker ut". Men nya pengar har likväl skapats. Precis på samma sätt sker när staten skapar nya pengar via budgetunderskott. Man förhindrar att de "läcker ut" genom att låna upp samma belopp av affärsbankerna(de som deltar i auktionerna). Jag ville bara förklara för @Skatt är stöld att staten visst kan "trolla". På så sätt kan man ibland skapa nödvändig aggregerad efterfrågan eller vidmakthålla infrastruktur utan att höja skatterna. Allt det görs inom ramen för vad som är möjligt och önskvärt i ekonomin. Återigen, det är ingen skillnad på Riksbanksreserver och Statsobligationer. Det ena utan ränta och det andra med. Tack säger de som får riskfria pengar med ränta att stoppa i madrassen.
@Skatt är stöld;
Nej du har rätt i att QE inte är resursskapande på det sättet du menar men budgetunderskott är just det. QE är dock trots allt ett sätt för staten vid finansiell kris att resursmässigt hålla uppe priser t.ex för interbankmarknaden och repo-säkerheter vilket @Parasitstopp kommenterade ovan.
Jag tror du associerar för mycket åt skattehöjningar när vi pratar ökande underskott(och statsskuld). Varför tror du t.ex USA måste öka sin statsskuld ständigt? Därför att de har ett så stort externt underskott. Per definition(sektor-balanser) gäller att den privata sektorn(hushåll o företag) riskerar att överskuldsätta sig om inte staten förser dem(USA) med nya finansiella tillgångar, dvs riskfria bankreserver(inlåning eller statspapper). De sker genom att statens utgifter är större än skatterna(inkl alt. att skatterna sänks).
Statens saldo + betalningsbalansen = Hushållens och företagens sparande minus deras investeringar
Vid en balanserad budget och negativ betalningsbalans kommer den privata sektorn att få ett negativt sparande för perioden ifråga(dvs utgifterna är större än inkomsterna vilket är det samma som kreditdrivna utgifter, alltså belåning). Sverige råkar ha en stor positiv extern balans vilket medger budgetbalans utan överskuldsättning i den privata sektorn(dock med risker för hushållssektorn och vissa företagssektorer som drivs av skulder som fastigheter). Sverige har istället enligt min mening ett eftersatt publikt investeringsbehov i kollektiva nyttigheter. Staten äger ju en massa tillgångar som måste underhållas. Allt annat är kapitalförstöring.
borleifr: Var lär man sig sånt här? Finns nånstans en förklaring nedbruten till lättbegriplig dagisnivå eller måste man plöja igenom akademisk litteratur ett dussin gånger för att begripa ?
@Parasitstopp;
"Euro är inte svensk valuta."
Vill du avsiktligt missförstå mig? Jag skrev att art 104 som speglas i Riksbankslagen ovan är Bryssel´s krav mot alla medlemsstater eftersom meningen är att vi alla på sikt ska gå med i euron och deras(maktens män)medvetna plan att utplåna nationalstaten genom federalisering till U.S.E. Eftersom EU ännu inte är en skatteunion(=politisk union)men ändå har en gemensam valuta(EMU) så måste man se till att dessa länder fråntas rätten till denna valuta. Jag hoppas du inser att alla EMU-länder i praktiken har en främmande valuta med vad det innebär(se krisen 2008-2012- t.ex)i förlorad suveränitet.
"Vidare behöver bankerna inte ha ett smack i reserv…"
Har jag sagt det? Vi är väl överens där om hur bankerna skapar kreditpengar?
Vad är det vi inte i övrigt är överens om? Detaljdefinitioner?
Staten kan i praktiken(bortsett från egna regler)köpa vad de vill genom att kreditera bankkonton. Om Riksgälden(eller Rb) låter en ramavtalsbank betala ut pengar utan täckning ska beloppet formellt/tekniskt ändå kunna clearas mellan avsändande och mottagande bank som en nettofordran i sin helhet på Rb.
När det gäller QE och läckage(s.k sedelpress) så innebär köpet av värdepapper en viss likvidisering i marknaden. Det är trots allt inte bara banker som säljer egna vp-innehav utan även deras kunder. Kunderna kan återinvestera i annat än bankinlåning(M1-M3). Det kan bankerna också göra om de bedömer detta önskvärt mht risk.
Beträffande penningmängdsresonemang hänger jag inte med. M0 är sedlar&mynt :). När Rb köper värdepapper av bankerna redovisas det som sagt som en ökning av bankreserverna i Rb´s balansräkning(monetär bas). Werner´s modell i all ära men det ändrar inte verkligheten och hur systemet fungerar.
Avslutningsvis. I vad är vi inte överens ifråga om statens möjligheter att skapa nya finansiella resurser?
@Kalle P;
Vad menar du mer specifikt? Skillnaden mellan kreditpengar, centralbankspengar och statsskulder? Tyvärr får man väl försöka lära sig det på egen hand då macrokurserna på universitetet inte undervisar hur det monetära systemet fungerar. Att lära sig bokföring samt jobba inom finanssektorn underlättar däremot en förståelse för olika synsätt.
Grundläggande är dock att inse att staten inte fungerar som hushåll eller företag. Men så är du lärd av makten numera. "Ordning&reda" ska gälla i statens finanser. Javisst men det innebär inte att budgetunderskott är något dåligt per se. Staten behöver inte skatter för att köpa vad de behöver. Skatter är snarare ett styrinstrument. "Money is debt" är ett uttryck. Och vi behöver våra pengar för att betala skatten till staten. Därför kan staten också skapa efterfrågan på pengar och det gör man genom att skapa nya finansiella tillgångar i den privata sektorn(som jobbar för staten mot betalning(bygga järnväg t.ex)). Dvs bankreserver som statsskuldsobligationer och växlar.
"Vill du avsiktligt missförstå mig?"
Parasitstopp är en trollare, kanske även en rättshaverist. Bäst är att ignorera honom.
Spotify-noteringen blir extra intressant nu i den fortsatta börsnedgången(halvvägs).
Spotify som har s.k positivt fritt kassaflöde men som uppvisar fortsatta stora förluster pga av att upphovsägarna får "en för stor del" av intäkterna. En notering innebär ivf att kraven på årsredovisningsdata ökar dramatiskt vilket gör det lättare att analysera deras verksamhet. Särskilt investeringar och posten anläggningstillgångar som förutom "provisioner" antagligen skapar sista radens förluster.
Otur att det "otursförföljda" framgångsrika Spotify tvingas notera sig i samband med den största börsnedgången sedan 2015. Och med marknadsfokus på bl.a digitalföretag.
Massa resurser som är felallokerade pga onaturligt låga räntor.
Det är tex. bättre att en ingenjör jobbar på att förbättra Amazons cloud service än att denne jobbar i ett bilföretag som inte gjort vinst på 20 år. Samma sak gäller råvaror, tomter, fastigheter mm. Det är framgångsrika afförsidéer som ska få tillgång till resurser, inte företag utan framtid. Ju snabbare zoombieföretag går i konkurs, t.ex genom en räntehöjning, desto snabbare kan ekonomin återvända till tillväxt.
Helt rätt!
Tänker Tesla.
Det handlar inte om låga räntor. Det handlar om överflöd av energi (olja,kol,gas). Låga räntor är en konsekvens av att vi har ett överflöd av energi.
Yes! Snart sitter alla nya bolånetagare och sentillkomna börshandlare och bölar lol. Ska bli så jävla intressant att se.
Ekonomin går i cyklar och nu är det över denna gången, lika sant som att efter solsken kommer regn 😂. Det är inte annorlunda denna gången heller.
Varför "Yes!"? Har du något slags uppdämt behov för att tillgodose din skadeglädje?
Det finns inget egentligt positivt med situationen vare sig för de direkt drabbade eller vi övriga. Att tro att man skulle vara skadesløs bara för att man inte är direkt inblandad tycker jag är lite naivt. Bortsett från indirekta skador så finns ju risken att notan lämnas till oss övriga när de bolag ut ett tag…
Det är väl lite som alla "Svärjevänner" som sitter och hoppas på terrordåd, gruppvåldtäkter och systemkollaps enbart för att de vill kunna säga att de hade rätt. Ganska tragiska individer om du frågar mig.
Intressant rapport på MasterInvestor – “Twilight of the Zombies.”