Den procentuella ökningen av hushållens skulder har stagnerat och minskar marginellt. Då hushållens skuldsättningsökning är det enskilt mest drivande för bostadspriserna, kan detta signalera lugnare bostadsprisökningar framöver. Samtidigt är skuldbubblands ökning fortfarande ohållbar.
![]() |
Tillväxttakt lån hushåll på årsbasis 2006 – 201705. Data: SCB |
Skulderna fortsätter alltjämt öka snabbare än både real BNP (ungefär BNP+KPI-inflation) och snabbare än hushållens löner och disponibla inkomster. Kort sagt fortsätter hushållen pumpa upp skuldbubblan, som förblir helt ohållbar.
Aktuell hastighet på ökningen är 7.1%, vilket är avsevärt högre än hushållens inkomstökningar. Det finns alltså inget som tyder på att hushållens möjligheter att betala ner skulderna har förbättrats.
Samtidigt kan vi se en stagnation i ökningen och att skuldsättningsökningen minskar marginellt. Det kommer innebära att bostadspriserna skenar något mindre snabbt framöver, givet samma volymer. Om volymerna faller så kan förstås priserna på allt färre affärer öka snabbare ändå. Minskande volymer är dock sällan ett gott tecken för bostadspriserna.
Sedan ska man inte luras av den procentuella ökningen. Att den blivit svagare beror på att skuldbubblan blivit så oerhört mycket större.
De som menar att de svenska hushållens skuldbubbla inte är ett problem hävdar att hushållen har tillgångar, men som redovisat många gånger här på bloggen är det illikvida tillgångar man inte kan använda till att lösa skulderna, som bostäderna själva – ska ett hushåll lösa sina skulder genom försäljning måste ett annat hushåll låna för att köpa loss det första – eller pensionskapital, som bara kommer betalas ut som halverad månadslön mot idag och först om flera decennier. Pensionerna är inte en tillgång att lösa skulder med, utan en framtida sämre lön.
Skuldbubblan består, tillsammans med bostadsbubblan. Skillnaden mellan de två är att när bostadsbubblan spricker så finns skuldbubblan kvar. Det går som bekant inte att smita från sina skulder bara för att bostadspriserna kraschar.
56 kommentarer
Just nu går ekonomin bra i Sverige. Vi har haft 100 månader med högre aktiekurser. Det grönskar intensivt och solen skiner.
När ska bostadsbubblan spricka?
Sannolikheten för att det är något utanför Sverige som utlöser en snabb nedgång i bostadspriser är stor. Men vad är störst risk?
Vänliga hälsningar
Nanotec
Den kan inte spricka. Vi har ju snart självkörande bilar och då vidtar superkonjunkturen på riktigt.
The sky is the limit!
Bra Rickard, men tänk om sammanbrottet för de flesta bilhandlare och mackar ger en sådan störning att det blir problem. Bilmekanikerna klarar sig längst med kvarvarande fossila reliker.
Det finnas andra gränser än rymden. Satsar dock en del på nanosatelliter och inte bara självkörande bilar, AR, 5G, mm.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Frågan är vad definitionen på sprucken bubbla är? Dom allra flesta skulle nog se 10% som en sprucken bostadsbubbla men och andra sidan lyfte man inte på ögonbrynen när priserna ökar med 10% bara på 1 år. Numera är ju 20-30% det normala.
Jag lovar att du kommer att veta när det är en sprucken bubbla. Ekonomier i krasch och ångest som hörs. Som att bli sjuk på riktigt.
Har man varit med om det någon gång så vet man.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jag ser fram emot det. Är 32 idag. Hoppas jag får erfara det innan min ålderspension så kan jag storshoppa lägenheter i stockholm innerstad för några hundratusen om 30 år 🙂
"Vi har haft 100 månader med högre aktiekurser. Det grönskar intensivt och solen skiner."
Kan vara värt att påminna om att OMX stod högre mars 2015 än vad det gör nu.
Senast vi hade en nedgångsmånad var oktober 2016 (SIXPRX).
Sedan 1 mars 2015 har SIXPRX avkastat 20%.
Men… men… svenska folket sparar ju som aldrig förr? En av tio har mer än en miljon på banken, cash. Folk har mycket pengar och stora inkomster. Sägs det mig.
Men för mig känns det väldigt mycket kognitiv dissonans, det vill säga att min uppfattning av "verkligheten" skär sig mot beskrivningen av "verkligheten". Enligt mina observationer har människorna inte så stora marginaler. En oväntad utgift på 20 tusen kan ställa till det, rejält, för många. Om kyl o frys skulle paja, eller det klassiska exemplet värmepannan. Många skulle behöva låna eller pantsätta ngt för sådana utgifter.
Om folk har så mycket pengar undrar jag också varför folk inte köper så simpla grejer som mobiltelefoner kontant? Borde det inte bli billigare än att lösa abonnemang med avbetalning på 24 månader.
Du har inte räknat på skillnaden mellan kontantköp av t.ex. En iPhone 7 och avbetalning inkl abonnemang. Lönar sig faktiskt.
Då är det alltså mer fördelaktigt att köpa på kredit än att betala kontant. Välkommen till mondo bizarro.
Sandow
Som ofta nämnts här tidigare så är det inte samma individer som har stora tillgångar som har hög belåning.
Folk som jag köper sin telefon med kreditkort/kontant och tecknar separat abonnemang. Så alla varianter finns av vad som är mest fördelaktigt.
Den som har störst skulder med sig in i graven vinner. Att ha pengar och köpa något kontant innebär ju att man själv måste betala för det. Vid en kris måste ju även dom med pengar betala. Dom utan pengar blir hjälpta. 🙂 Det är det som är definitionen på ett solidariskt samhälle. Samhället behöver idioter som sparar pengar.
Ofta är telefonerna subventionerade av operatörerna.
Min Honor 8 var över tusen kr billigare på abonnemang än kontant hos billigaste på prisjakt.
Dvs kostnaden för abonnemanget var detsamma, det tillkommer en månadsavgift för telefonen som summerar till lägre än då billigaste på nätet.
Tror att smartfånarna har nått max vad gäller prestanda. Finns ingen anledning att betala mer för prestanda som man inte behöver. Istället blir det prispress och utslagning. Huawei och Xiaomi kommer att ta över androidmarknaden även utanför Kina.
Jag tror dock att skuldbubblan kommer förändras när man inser att tiotusentals svenskar med restskulder är dåligt. Bättre då tvinga över skulderna i skuldsanering.
I slutändan påverkar det inte bankerna så mycket men signalvärdet gör att ökenomin kommer inte kollapsa.
Visst, orättvist eftersom det kommer prioritera Tokholmare med uberdyra breffar på Söder, men shit happens.
Hellre det än att man börjar konfiskera skötsammas tillgångar.
De som överbelånat sig får vackert betala. Jag tänker då inte subventionera de "skötsammas" överkonsumtion via skattsedeln ("skuldsanering") eller höjda bankkostnadet
Vad du tänker spelar ingen roll, i slutändan äger du ingenting. Det är i själva verket staten som äger allt och den gör vad den behagar med det som är sitt. Tror du mig inte så vänta och se.
Prexis. Det gäller att hålla julen rullande. Så av det skälet kommer du skjutas, dina tillgångar säljas och överskottet går till socialbidragstagare i syfte att säkra konsumtion och röster.
Tror att de som överskuldsätter sig och tror de kan knäppa med fingrarna och sen enkelt får skuldsanering kommer bli brutalt besvikna. Det är inte så enkelt. Dessutom om det kommer öka lavinartat kommer kreditgivare bli tuffare. De skötsamma kommer inte att acceptera att betala för fest och efterfest sem de inte deltog i. Skulderna förföljer en enda in i graven.
Nej, för skulder som inte går att betala tillbaka kommer ge skuldsanering. De kloka hinner gömma några hundra utomlands innan det blir Existenzminimum i tio år.
Kreditorerna måste acceptera skuldsanering.
Vi får väl se vem som har rätt? Den som överskuldsätter sig och tror som du. Eller den med låg skuldsättning och planerar ett pensionärsliv skuldfri och allt tryggat, så gott det går.
Jag vågar inte chansa på alternativ 1.
Det finns så mycket i systemet som driver upp priserna och som politikerna inte klarar av att åtgärda. Budgivningarna som är helt oreglerade och omvärderingarna av bostäder som påverkar räntor, mm. Allt detta eldar på, men ingenting görs.
2.1% kvar då till kollaps. Ingen bubbla i historien har klarat sig när den gått under 5% tillväxttakt.
Har du någon referens till 5%-resonemanget?
Jag återkommer om jag hittar länken till statistiken (inte resonemang 🙂 ) igen.
https://dave1bs.wordpress.com/2013/03/14/nar-borjar-svenska-bostadspriser-fallarasa/
Nja, det där var väl knappast bevis för någonting. Det var olika smärtgränser för olika länder, det finns ingenting som säger att just 5% är någon magisk siffra.
Bubblan klarade att gå under 5% år 2012. Men det är knappast statiskt, utan beror på styrräntor, storlek på skulden, tillväxt i BNP mm mm.
Allt annat lika (vilket det inte är) bör man snarare baserat på 2012 bevaka 4% än 5%.
Det är det knasiga antagandet "allt annat lika" som gör att blind tro på nationalekonomi är så farligt.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Ja, visst bevisar det inte så mycket men jag skulle vara orolig när det går under 5%, framför allt under 4% ser jag inte hur pyramidspelet överlever ärligt talat. Men visst man kan tycka "det är annorlunda den här gången" och inte som alla andra gånger bubblor gått åt skogen.
Bra med Nyans på allt. Kan ligga mycket i de 4 eller 5 procenten men det är inte många tillfällen statistiken bygger på och inte vad jag förstår en enda gång med så låg ränta.
Ja – jag anser att vi har en bubbla och jag tror den spricker i år eller 2018 eller 2019 eller möjligen 2020. Vad som sedan utlöser det hela är en annan fråga. Min åsikt just nu är att det beror på en störning utifrån.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Man kan ju också se det som så här att eftersom priserna stiger med 20% per år men lönerna med endast 2% så måste ju bostadspriserna ha varit för låga.
Toni.
Priserna i Sthlm kommer inte att öka mer några 20 procent/år framöver. Tekniskt helt omöjligt då Sthlmarna redan slagit i taket vad gäller skuldsättning i förhållande till deras relativt modesta inkomst.
Varför tror du Sthlmare yrar på om bostadsbubbla för? Jo det är för att de ser sin marknad men inte resten av Sverige och gör Sthlmsbubblan till en universell sanning för Sverige.
Stefan: Nybyggda 2or i Göteborg ligger redan på cirka 3 miljoner. Pratar man med byggarna så heter det: "Det här är första etappen så priset är väldigt förmånligt. Det brukar stiga med några hundratusen per år och etapp 4 som byggs om 6 år kommer kosta mycket mer". Dom har ju rätt då det är dom som sätter priserna. Redan idag slår ett singelhushåll i kredittaket ganska snabbt trots att hen är höginkomsttagare och värre blir det ju då bostadspriserna ökar långt mycket mer än inkomsterna trots att vi tappar hakan år efter år om hur det är möjligt. Jag känner en som precis köpte en 1a i Göteborg för ca. 3 miljoner kronor i spekulationssyfte. Tyckte det lät lite roligt men om 2 år kommer jag väl inte skratta lika högt när hen säljer den för 4 miljoner.
Varför gör du inte samma sak, Toni?
JP: För att jag är som dig. Rädd om mina pengar och tror egentligen inte att priserna kan öka mer men har fel år efter år. Precis som du, bloggaren och nästan alla följare här. Vem hade trott att man kunnat köpa en 2a 2010 för 600 000 kr (men att bara betala 90 000 kontant), hyra ut den och tjäna 2000 kr i månaden och sälja 6 år senare för 3 miljoner. Vi hade alla gjort det i så fall.
Att man öht kunde köpa en tvåa i Gbg för 600 k år 2010 visar på att bostadsmarknaden var kraftigt undervärderad.
Exakt, och kanske är bostadsmarknaden fortfarande undervärderad i till exempel Skåne.
Har svårt att se att det kan bli särskilt stora ökningar från dagens läge när vi får ett skuldkvotstak i Göteborg och Stockholm. Det ser man på senaste utvecklingen i Stockholms innerstad också, kanske har lugnat sig en bit.
Det fanns ingen tvåa i Göteborg 2010 som du kunde köpa för 600k som nu säljs för 3Mkr. Dock när jag sökte på 2or i BRF i Biskopsgården (ett av de billigaste områderna för BRF) kostade en 2a i snitt 530kkr under 2010. Under senaste 12m ligger snittet på 1588kkr. Jag tycker fortfarande 530kkr är dyrt i det området…..
Överallt där priserna stiger snabbare än lönerna är priserna undervärderade så drar en 2a för 8 miljoner i Sthlm innerstad iväg i pris i budgivningen så var priset för lågt. 🙂
Laban: Jo det fanns det. Min kollega köpte den. Booli visar inte alla priser.
Intressant. Varför tror du jag tittar på boli? Finns väl iofs inget fullständigt register på köp – mkt statistik bygger på vad mäklarna rapporterar. Det finns naturligtvis undantag och "udda" objekt. Var låg denna lgh? Kanske en tvåa i en ombyggd villa i Örgryte/Johannesberg/Änggården?
Äsch, det är ju högsommar i svensk ekonomi och finansministern har ett reformutrymme på 9 miljarder att lägga på ofinansierade satsningar. Alla svenska sosse-väljare: var nu ett lydigt valboskap och fortsätt låna pengar till era bostäder – om det blir en skuldbubbla kommer säkert mamma Magdalena Andersson och räddar er!
Du menar nominell BNP, inte real.
Hm, vi får se. FIs stabilitetsrapport målar en ljus bild av sparande hushåll och minskande andel av inkomsten som går till räntor och amorteringar. Vi får se om de får igenom de nya skärpta amorteringskraven för högbelånade, man kan ju alltid hoppas.
Hur ser det ut för de högst belånade hushållen och de som tar sitt första bolån? Med tanken på det kommande förslaget så vill man stämma i bäcken här.
Det finns en jättefin bild i FIs senaste stabilitetsrapport, sida 38.
Även bolåneundersökningen har en massa fin statistik om detta.
Amorteringarna har ökat ganska mycket för de som har hög belåning.
Om skulderna ökar med 7% så är ju en bostadskrasch bortom synhåll.
Jag menar vad gör folket med sina lånade pengar? Ja, de flesta lägger pengarna på bostäder, en liten andel går till annat så skuldökningen och bostadspriserna bör rimligtvis korrelera väldigt väl.
Om skulderna ökar 7% så kan man nog gissa att bostadspriserna också ökar i närheten av 7% och då är det ganska långt till negativa siffror.
Det är nya tider nu. Det är helt enkelt en ny ekonomi. De gamla sambanden gäller inte längre.
Ja den där digitaliseringen upphör aldrig att förvåna.
Snarare är det väl så att det är en långsam process att vänja sig vid låga räntor. Således kan lånen fortsätta öka mycket under lång tid.
Jag kunde låna idiotiskt mycket till låg ränta. Nästan så jag funderade på att göra det, sälja huset o smussla mot banken o sedan dra, för gott. Det är nästan så det går att leva ett helt liv på.
Inte för att jag skulle, skånsk vinter är för fin.
Richard – Med rötter i ett annat land kanske ditt resonemang inte känns lika avlägset.