När det talas om att hushåll ska spara energi, så ignoreras ofta en av de största slukarna av energi, nämligen hushållets uppvärmda, men också kalla, vatten. Här följer några enkla sätt att spara in pengar på varmt och kallt vatten.
Schablonmässigt har ett fyra personers villahushåll sagts förbruka 25 000 kWh energi för bostaden, ca 7 000 kWh i samhällstjänster, 15 000 kWh i fossila bilbränslen (snitt 1.5 bilar i hushållet) och ca 40 000 kWh i livsmedel (kedjan från jord till bord). Vi tittar här enbart på bostadens 25 000 kWh, i effektiv energiförbrukning, exergi.
Av dessa 25 000 kWh går schablonmässigt 15 000 till uppvärmning, 5 000 kWh till varmvatten och 5 000 kWh till hushållsbruk, som matlagning, belysning, underhållning etc. Detta är nettobruket, numera är framför allt siffrorna för uppvärmning och delvis varmvatten lägre i hus med värmepump. Men även om värmepumpen bara förbrukar 5 000 kWh el till uppvärmning och 2 000 kWh el till varmvatten, så är det fortfarande 15 000 kWh värmeenergi som går åt för att värma upp luften, oräknat förbättrad isolering av byggnaden. Övrig värmeenergi hämtas via värmepumpen från bergrund, jord, luft eller t ex sjövatten.
I detta blogginlägg avses enbart nettoeffekten, dvs 5 000 kWh varmvatten, oavsett hur detta varmvatten värms upp.
Normalt när man pratar om energiförbrukning avses exergi, dvs energiomvandlingen som går åt till att påverka något, arbete, t ex att få luftens molekyler att röra sig snabbare (värme). Den autismspektrumstörde personen påtalar ju att energi inte kan förbrukas, bara omvandlas, men det vardagliga bruket av ordet energi har alltså en annan innebörd än det strikt vetenskapliga. Socialt normalbegåvade personer håller tyst, nickar medlidande och förstår vad normala människor avser med energiförbrukning och det är den innebörden som brukas i detta blogginlägg.
Att värma ett kg vatten en grad drar 0.001163 kWh. Ett kg vatten är att betrakta som en liter vatten i normalfallet, men likt det mesta annat expanderar vatten vid uppvärmning, så det är något förenklat. Vi använder dock denna förenkling och låtsas att en liter vatten alltid innehåller 1 kg massa.
Att få vatten att koka drar ytterligare energi, som vi bortser från här. I princip slutar vatten att koka så fort man slutar värma upp kokande vatten. Den energi som går åt för att omvandla vatten till gasen vattenånga kommer ganska omgående återföras till hushållet. Därför bortser vi från detta och tittar på det enklare 0.01163 kWh per kg (eller liter).
Att värma fyra liter vatten från kranvattnets 6 grader C till 100 grader drar alltså (oräknat förgasningen) (100-6)*0.001163*4=0.44 kWh energi.
Tips 1: Om man efter att ha kokat sin pasta prompt häller av vattnet ut i diskhon går alltså nästan en halv kWh värmeenergi förlorad och spolas ut i avloppet. Istället ska förstås proppen sättas i diskhon och vattnet ska stanna kvar i diskhon till det svalnat ner till rumstemperaturen 20 grader, vilket återför (100-20)*4*0.001163=0.37 kWh värme till hushållet.
Det samma ska förstås gälla annat varmvatten i hushållet, t ex kaffe. Det ska givetvis inte hällas ut, utan stå kvar och svalna till rumstemperatur innan det avförs.
Kokar man ca elva liter vatten i hushållet per dag, inklusive kaffe, finns alltså en potential om ca 1 kWh energibesparing om dagen genom att inte spola ner det varma vattnet förrän det svalnat till rumstemperatur.
Den stora skurken när det gäller energi är dock vårt hygienvatten. Att duscha i tio minuter, vilket inte är helt ovanligt, drar ca 120 liter vatten. Vattnet har låt oss säga 40 graders temperatur. Energiåtgång att värma 120 liter sexgradigt kallvatten till 40 grader är (40-6)*120*0.001163=4.74 kWh.
Tips 2: Om man duschar stående i ett badkar med proppen i, så duschvattnet stannar kvar i badrummet, och sedan inte tömmer badkaret förrän duschvattnet svalnat till 20 graders rumstemperatur återför man (40-20)*120*0.001163=2.79 kWh värme till hushållet.
Det samma gäller förstås om man mot förmodan faktiskt badar i badkaret. Ett trehundra liters badkar med 40-gradigt badvatten kan återföra nästa 7 kWh värme till hushållet om det får stå kvar och svalna till rumstemperatur.
 |
| En kamin. |
Det samma gäller förstås även vatten för handtvätt, rakning eller annat hygienbehov.
Slutligen innebär tillförsel av kallvatten till hushållet att kallvattnet kommer dra värmeenergi från luften, som måste tillföras på annat håll. Att t ex tappa upp en liter vatten i en vattenkanna, för att vattna blommorna med kommer förbruka (20-6)*0.001163=0.016 kWh energi. Detta oavsett om man låter vattenkannan stå och uppnå rumstemperatur, eller direkt häller det kalla vattnet på blommorna. Även i blomkrukan kommer vattnet sakta värmas upp till rumstemperatur, och alltså dra värmeenergi från rummet. Bästa energibesparingen är alltså att inte ha blommor i hushållet alls. Sparar även pengar i inköp av just växter och krukor.
Tips 3: På samma sätt kommer en toalett, där man spolat fyra liter vatten, att potentiellt sluka 0.064 kWh i värmeenergi när vattnet i toaletttanken suger ut värmeenergi ur luften. Tipset är alltså att hela hushållet går på toaletten tätt inpå varandra, så att vattnet inte hinner värmas upp så mycket mellan besöken.
Slutligen finns det värme att återföra från tvättmaskiner och torktumlare (i den mån de senare är kopplade till avloppet).
Till en början ska förstås inte en torktumlares utblås vara kopplat ut ur bostaden, utan hela torktumlarens varmluft ska förstås värma upp bostaden. En tvättmaskin sägs dra ca 50 liter vatten för en tvätt.
Tips 4: Tvättmaskinens 40-gradiga vatten har en potential att återföra (40-20)*50*0.001163=1.163 kWh värme till hushållet (minus värme redan överförd till kläderna och det vatten som följer med till torktumlaren). Kopplar man tvättmaskinen till någon form av vattendunk istället för till avloppet finns alltså energi att spara och pengar att tjäna. När man som sig bör1. tvättar sängkläder och handdukar etc i 75 grader finns en potentiell besparing på (75-20)*50*0.001163=3.19 kWh värme.
Stora boven är som vi ser ovan duschvattnet, som innehåller hög potential för värmeåterföring. Fyra personer (två tonårsbarn) som duschar fem gånger om dagen (någon tränar eller duschar även efter jobbet) kan potentiellt återföra 365*5*2.79 = 5 091 kWh värme till hushållet genom att duscha i ett badkar med proppen isatt (oaktat oviljan att stå med fötterna i övriga familjemedlemmars gamla duschvatten).
Slutsats: Att köpa (stort – gärna minst 500 liter) badkar till badrummet är en potentiell energibesparing, som vid ett pris på 5 000:- SEK betalar sig på ett år om man använder badkaret enbart för energiåtervinning. För enpersonshushållet kan ett mindre badkar sparas in på 4-5 år.
Frågan är bara när detta går upp för badrumsleverantörerna och man börjar leverera särskilda värmeväxlarbadkar, som via sin utformning maximerar yta/vatten och yta/luft, för att snabbast möjligt överföra värmen till luften? Via frånluftsvärmepump kommer sedan duschvarmvattnets värme att spridas i hela huset.
Så köp ett badkar idag. Det är lönsamt! (Detta blogginlägg är inte sponsrat av badkarsbranschen).
Med sedvanlig reservation för räknefel och naturligtvis behövs inte värmeåterföringen under den varma delen av året. Duh!
1. En tvättmaskin bör regelbundet köras i minst 75 grader, för att döda den bakterieflora som successivt byggs upp i den müsigt mörka och fuktiga miljön man får i maskinen om man bara tvättar i fyrtio grader. Dessutom dör inte bakterierna i handdukar och sängkläder om de aldrig tvättas i 75 grader och man får en … intressant miljö även i badrum och sängkammare tids nog.
30 kommentarer
Att värma vatten till 100 grader ger inte kokning.
Övergången mellan 100 grader och kokning kostar energi.
Kokar alltid äggen i en kastrull som fylls med ca 1 cm vatten. Låter den ånga som bildas värma ägget.
Blir elen dyrare så får jag övergå till att värma till 70 grader bara-då äggvitan koagulerar!
Men en dag som idag spar man nog mest energi genom att passivt ta tillvara solens instrålning.
Blir det dyrare med el så får vi säkert nån form av sollagringsbehållare fyllda med en salt som smälter vid solinstrålning och som sen kan ge värme vid behov.
Fö kan man tjäna 20 öre som elproducent idag men man får väl betala ca 120 öre för den elen.
Mellanskillnaden får Magdalena Anderson fritt disponera bla till stöd för solceller och vindel.
Det finns redan duschkabiner tror jag som tar till vara på värmen i vattnet när man duschar via en värmeväxlare.
Då sparar man pengar även på sommarhalvåret. Finns ju ingen mening att värma huset på sommaren.
Bättre då att använda spillvärmen till att värma vattnet som går till blandaren så det går åt mindre varmvatten.
http://www.ekologiskabyggvaruhuset.se/p/273/duschvarmevaxlare
Bara priset 4kkr som avskräcker. Ger då breakeven efter ca insparade 4000kwh. Förmodligen kan man göra en enkel tillräckligt bra värmeväxlare själv med några meter kopparrör för några hundralappar, om man ids. Har faktiskt tänkt tanken förr men aldrig fått ändan ur vagnen. Har även sett en annan konstruktion där själva värmeväxlaren består av en ganska tunn platta (som golv) som duschvattnet rinner över. Dock misstänker jag att den inte är lika effektiv som den för 4kkr.
En sådan har vi. Funkar, ja. Jag har mätt temperaturen på in och efter växling. Den har en verkningsgrad på cirka 35%. Kommer inte att betala sig på tio år. Dåligt alltså, men ni alla andra har ju noll.
För egen del har jag frånluftsvärmepump som gör varmvatten. Visserligen är den rätt gammal, men den har förmodligen en faktor 4 eller så mellan kwh el in och kWh varmvatten ut, vilket gör min ekvation ännu sämre. Skulle då behöva spara in typ 16000kWh med värmeväxlaren för att få lönsamhet. Det handlar alltså om väldigt många år för återbetalning, och jag är rätt övertygad om att kommer att flytta innan dess.
Mer besparing om man endast duschar på sina arbetsplatser, i skolan och på gymmet.
Värmeväxlare på duschar sätter igen. Att låta varmvatten stå och kylas av ger mycket fuktig luft i huset. All värmen i vattnet i princip försviner i form av avdunstning, det är därför varmt vatten svalnar så fort. Envart konvektiv värmeförlust från kärl till luft tar mycket längre tid.
Ja, tänkte på det också.
Det mesta av värmen kommer ju att ventileras ut om man ville vill att det ska vara dyblött på väggar, tak och golv.
Får nästan lite "tänkte inte på det"-vibbar när jag tänker på det. 🙂
Bättre då att minska mängden varmvatten som behövs från första början – t ex med en värmeväxlare som värmer inkommande kallvatten.
Jag tror att de är på rätt väg i Skaraborg med
http://www.smartshower.se/smartshower.html
men det tycks inte ha hänt så mycket den senaste tiden, kanske pga igensättning, som sänker verkningsgraden och kräver regelbunden rengöring av kontaktytan.
Minska mängden varmvatten får mig att tänka på den här:
https://www.youtube.com/watch?v=165fmm6Olps
"Så sparar du vatten – duscha på 25 sekunder"
Dina på egen hand påhittade tvättråd ger jag inte mycket för. Det finns knappast några belägg för att 75 grader ger några positiva hälsoeffekter jämfört med att tvätta i 60 grader.
Underkläder, sängkläder och handdukar tycker jag får en generell bättre doft om man tvättar de i högre temperaturer. Det kan inte vara så att man får bort bakterier som luktar med denna varma tvättning?
Jag kör för övrigt tom maskin med klorin ungefär en gång i månaden.
60 grader är fullt tillräckligt.
Bomullsfibern har den intressanta egenskapen att inte "öppna sig" förrän vid 60 grader, dvs smuts, hudflagor, bakterier och annat krafs som har kapslats in i fibern kan inte komma loss i lägre temperatur. Att tvätta bomull i tex 40 grader är alltså helt meningslöst ur rengöringssynpunkt. Plagget kan se rent ut, men det beror mer på att ytlig smuts sköljts bort och att optiska vitmedel och annan tvättkosmetik gjort sitt jobb. Mer än 60 grader är nog rätt meningslöst, åtminstone vad gäller bomull. Linne och andra fibrer skall vara osagt.
Intressant att en person som förespråkar 75 graderstvättar inte tänker på potentialen för mögel och bakterietillväxt i hemmet som en konsekvens av att låta en massa vatten stå och dunsta av hela tiden.
Putsa dina södervända fönster nu på hösten.
På vintern vill du att varenda solstråle kommer in i ditt hus och värmer och gör dig pigg.
När vi tänker på ventilationen så är utsuget i badrummet. Detta gör att lite eller ingen värme kommer att fortplanta sig till övriga huset, dock kommer det i fallet sjävdrag öka ventilations effekten och på så sätt öka värme behovet i huset då det strömmar in mängder med kall fin luft i övriga huset. Å det fina med detta är ju kallare ute desto mer kommer det öka och med det då värmebehovet.
Vid ventilations återvinning så kommer dock det ha en bra effekt som minskar totalbehovet. VId frånluftsvärmepump blir det faktiskt riktigt bra då den får arbeta som mest för att återhämta efter/under ett bad. Då kommer den extra energin i luften ge ett bra tillskott och öka utffekt.
Samt för helvete sluta inte hälla riktigt varmt vatten i köksavloppen, det är det enda som håller undan allt fett som spolas ned där.
Ja, istället för att tramsa med en massa vattenavdunstning som bara måste ventileras ut eller avloppsvärmeväxlare som sätter igen är det effektivaste energibesparingarna att konsumera mindre skräp, dvs sug lite till på platttvramen, åk kollektivt, ät mindre kött och överlag återbruka.
Att köpa asdyra bostadsrätter byggda av frigolit är inte särskilt miljövänligt även om husen är energisnåla, eftersom det krävs stor konsumption och hållbarheten är dålig.
Och titta på hur man byggde hus förr. Fönsterplacering, taköverhäng mm. Kombinera med nyare teknik, rätt använd så blir det bra.
Precis. Frånluften är i badrummet, så det är inget problem att låta vattnet stå där.
Då spelar det ingen roll. Energin omvandlas till vattenång(åmgbildningsvärmet) och ventileras ut innan den hinner sprida sig i huset.
Då spelar det ingen roll. Energin omvandlas till vattenång(åmgbildningsvärmet) och ventileras ut innan den hinner sprida sig i huset.
Att spara på bad/mat/tvätt-varmvattnet är en spottloska i havet.
Så här ser min förbrukning ut (Stockholms län)
Basförbrukningen i mitt hus är runt 2117 kWh/år för att hålla kyl/frys/varmvattenberedare igång och ev standbylägen jag missat.
När minst en person är hemma och lagar mat tvättar, badar etc tillkommer 760 kWh/pers och år
Dessutom tillkommer 423 kWh/pers och år för datorer, mobiler och vad annat.
Resterande 8000-16000 kWh är uppvärmning (beror på hur kall vintern är och om jag väljer 18 el 20 grader inomhus)
Använder förvisso vattenkokare när mycket varmvatten behövs för matlagning eller en kopp te/kaffe.
Känns dock som alla råden är som att gå över ån efter vatten eller ett aprilskämt. Lika meningslöst som att byta ut vitvarorna för flera tusen för att tjäna några tior el per år.
(Har förvisso grunnat på en värmeväxlare till avloppsvattnet, men inte värt det. )
ytterligare en stor negativ aspekt med att som Cornu förespråkar låta uppvärmt vatten i köket stå kvar i diskbaljan för att svalna är att köksvattnet oftast innehåller fetter. Det varma vattnet tar med sig det mesta av fetterna ut ur husets stammar. Men om man låter det svalna så kommer det att sedimentera/fastna i rören på väg ut och snabbt förorsaka behov för stambyten i fastigheten. Alla som gjort detta vet att det är mycket kostbart, mycket dyrare än några kwh per år ! Så det var en god ide men som skjuter sig själv i foten.
Särskilt flerfamiljshus tjänar på att sätta in en spillvattenväxlare
http://inexie.se/produkter-tjanster/ccf/
Sånt här kan cornu skriva om och inte en massa skit om Putin och driva konspirationsteorin om guldpengar.
Det går även att värmepumpa avloppet så det går ner till 6 grader, noll energi går till spillo.
Jag är inte säker på att avloppsreningsverken gillar att spillvärmen tas bort.
cornu kunde länkat till produkter som tar tillvara på spillvärmen och gjort pengar på inlägget.
Men han kände nog inte till dom produkterna.
Ang tips 1: Kaffe hälls väl i strupen och inte i vasken, vad är då menngen med att låta det svalna av.
Ang tips 3: Där tycker jag du är lite feg, varför inte övertyga familjen om att bara spola en gång om dagen? Ellerännu bättre, defekera i en tunna och samla upp gasen i en behållare som kopplas till spisen
Nu har ju vi fjärrvärme med värmeväxlare installerad av Vattenfall så vi har inte lika mycket kontroll över vår utrustning som andra nog har, men jag har funderat på om man inte kunde koppla värmeväxlare på avloppet ut från huset när vi ändå stamrenoverar om kanske tio år. Från sju lägenheter med i genomsnitt idag 1,2 och idealiskt kanske 2.3 personer per lägenhet kan man tänka sig att man får ut en del värme tillbaks till huset ur en sådan värmeväxlare utan att man som enskild behöver engagera sig särskilt.