Det blir ju inte bättre av att vissa tycker att en psykolog, socionom, kock, läkare, vadsomhelst utbildad utomlands är exakt samma sak som i Sverige, bara på ett annat språk.
Det fungerade så med verkstadsindustrin för sjuttio år sedan, men då var det europeiska länder som bidrog med invandringen. Länder med liknande utbildning, kultur, religion osv. Lite som att Syrier skulle söka jobb i Saudiarabien.
Precis. Såg ett reportage i SVT om en elektriker från Syrien som inte hade fått jobb i Sverige (märkligt). Skulle tippa att jag har bättre koll på svenska regler om el-anläggningar än vad han har… Räcker med att åka till Sydeuropa för att se skräckexempel.
Och jag har en kompis från Syrien, också elektriker; han blev året elektriker i den firma som anställde honom. Jag tror att det är du käre Stringfellow, som har kortslutning i dina synapser i hjärnan.
Jag har sett skräckexempel i den akademiska världen. Anekdot: pluggade med en ingenjör från kazakstan eller om det var azerbadjan. Det var kanske 15 år sen. Vi läste en teknisk kurs på C eller D-nivå (om någon vet vad det är, nej det är _inte_ gymnasiekurser jag pratar om). Hen var så bitter att inte ha fått jobb direkt med sin fantastiska utbildning. Nästan sur på oss svenskar, man förstod att hen suttit några farbror-barbro samtal och blivit itutad vilken fantastiskt tillgång hen var och hur elaka vi svennar var som inte skrek efter hens kompetens direkt och OOTB på arbetsmarknaden. Utbildningen hade i alla fall validerats av högskoleverket så vederbörande kunde gå in och läsa kurser på hög nivå här på högskolan. Fast det gick inget vidare. Vi andra satt och gapade åt den här människan som verkligen inte kunde någonting. Inte den mest grundläggande matten (inte heller nu pratar jag om gymnasienivå, snarast högstadienivå) eller elementära saker som att tillämpa typ ideala gaslagen från en formelsamling i en enkel uppgift på engelska. Bråkräkning alltså. Hur f-n kunde den här människan vara civilingenjör. Sen dess har jag alltid varit skeptisk när jag hört allt prat om hur dåligt vi utnyttjar all invandrad superkompetens. Den här ingenjören hörde snarare hemma bakom ratten i en taxibil, fast fan vet var den skulle hamna då hen inte skulle begripa sej på gps:en. Visst detta är en anekdot, jag har träffat många exempel på motsatsen också, jag kommer till det. Sen är jag också oroad över vart vårt utbildningssystem är på väg men det finns definitivt värre, ytligare och sämre utbildningar där ute i världen, vi har fortfarande lite fallhöjd kvar skulle jag tro (på högskolan alltså). För utländska akademiker däremot som verkligen kan något, vad är problemet? På mitt jobb (inom IT) tar vi i alla fall in dem, både från öst och väst. Vi värderar dem varken högre eller lägre än svenskar men de blir förstås testade. De behöver inte ha gått någon SFI eller fått någon som helst hjälp, vi snackar ju alla engelska. Men de måste faktiskt kunna något, det är det som är grejen.
Kan du hantverket så kan du lära dig reglerna ganska fort, speciellt om man jobbat med tyska prylar – som jag tror är det vanligaste i Syrien ( jag kan visserligen ha fel – de har mycket utrustning från SIemens i kraftverk och kraftöverföring:)
Det tål inte att upprepas då det skett sedan 90-talets början. Ändå råder det stor "mismatch". Inte konstigt att man idag skriver att det inte finns tillräcklig kompetens inom den outsourcade industrisektorn(servicesektor numera). ""Inhouse"
är förutsättningarna bättre. Kommunikation och utbildning samt nära kunderna.
Kan inte hålla mig, måste skriva en icke-PK kommentar, Sorry, undrar när tankepolisen knackar på och när researchgruppen slår till, tar chansen innan Mörkret sänker sig. Python-programmering, Cosmologi-studier, CSS, PHP, eller bara en enkel kompetens att förstå omvärlden och vad media håller på med verkar vara en mkt stor brist här i Swe. Speciellt en kritisk media-analys. Högsta kompetens-regns-index får man om man gillar bögar, zigenare, gatubarn från Marocko och kåkstäder i Skåne. Eller om man hatar Putin och Assad, vill ha 13 flyktingfamiljer i sommarstugan, tycker att bensinpriset borde vara 40 kr/l, och att alla i hela världen som har problem ( några hundra miljoner — ? ) har rätt att få socialbidrag och bostad från svenska staten.
Solpanelen tror nog de flesta ungdomar är den panel som tar ut deltagarna till paradise hotel, så när verkningsgrad nämns så är det hur många ligg man kan utverka efter uttagningen. Så något kan ju kidsen.
21 kommentarer
Det blir ju inte bättre av att vissa tycker att en psykolog, socionom, kock, läkare, vadsomhelst utbildad utomlands är exakt samma sak som i Sverige, bara på ett annat språk.
Det fungerade så med verkstadsindustrin för sjuttio år sedan, men då var det europeiska länder som bidrog med invandringen. Länder med liknande utbildning, kultur, religion osv. Lite som att Syrier skulle söka jobb i Saudiarabien.
Precis. Såg ett reportage i SVT om en elektriker från Syrien som inte hade fått jobb i Sverige (märkligt). Skulle tippa att jag har bättre koll på svenska regler om el-anläggningar än vad han har… Räcker med att åka till Sydeuropa för att se skräckexempel.
Och jag har en kompis från Syrien, också elektriker; han blev året elektriker i den firma som anställde honom. Jag tror att det är du käre Stringfellow, som har kortslutning i dina synapser i hjärnan.
Jag har sett skräckexempel i den akademiska världen. Anekdot: pluggade med en ingenjör från kazakstan eller om det var azerbadjan. Det var kanske 15 år sen. Vi läste en teknisk kurs på C eller D-nivå (om någon vet vad det är, nej det är _inte_ gymnasiekurser jag pratar om). Hen var så bitter att inte ha fått jobb direkt med sin fantastiska utbildning. Nästan sur på oss svenskar, man förstod att hen suttit några farbror-barbro samtal och blivit itutad vilken fantastiskt tillgång hen var och hur elaka vi svennar var som inte skrek efter hens kompetens direkt och OOTB på arbetsmarknaden. Utbildningen hade i alla fall validerats av högskoleverket så vederbörande kunde gå in och läsa kurser på hög nivå här på högskolan. Fast det gick inget vidare. Vi andra satt och gapade åt den här människan som verkligen inte kunde någonting. Inte den mest grundläggande matten (inte heller nu pratar jag om gymnasienivå, snarast högstadienivå) eller elementära saker som att tillämpa typ ideala gaslagen från en formelsamling i en enkel uppgift på engelska. Bråkräkning alltså. Hur f-n kunde den här människan vara civilingenjör. Sen dess har jag alltid varit skeptisk när jag hört allt prat om hur dåligt vi utnyttjar all invandrad superkompetens. Den här ingenjören hörde snarare hemma bakom ratten i en taxibil, fast fan vet var den skulle hamna då hen inte skulle begripa sej på gps:en. Visst detta är en anekdot, jag har träffat många exempel på motsatsen också, jag kommer till det. Sen är jag också oroad över vart vårt utbildningssystem är på väg men det finns definitivt värre, ytligare och sämre utbildningar där ute i världen, vi har fortfarande lite fallhöjd kvar skulle jag tro (på högskolan alltså). För utländska akademiker däremot som verkligen kan något, vad är problemet? På mitt jobb (inom IT) tar vi i alla fall in dem, både från öst och väst. Vi värderar dem varken högre eller lägre än svenskar men de blir förstås testade. De behöver inte ha gått någon SFI eller fått någon som helst hjälp, vi snackar ju alla engelska. Men de måste faktiskt kunna något, det är det som är grejen.
Kan du hantverket så kan du lära dig reglerna ganska fort, speciellt om man jobbat med tyska prylar – som jag tror är det vanligaste i Syrien ( jag kan visserligen ha fel – de har mycket utrustning från SIemens i kraftverk och kraftöverföring:)
Mismatch. Men man ska ju hat roligt när man pluggar!
Det tål inte att upprepas då det skett sedan 90-talets början. Ändå råder det stor "mismatch". Inte konstigt att man idag skriver att det inte finns tillräcklig kompetens inom den outsourcade industrisektorn(servicesektor numera). ""Inhouse"
är förutsättningarna bättre. Kommunikation och utbildning samt nära kunderna.
Kunde lagt till miljö i teckningen.
När jag håller föredrag om solel bryr sig få om lagring, verkningsgrad, soltimmar m.m.
Däremot kommer alltid frågan – innehåller solpanelerna farliga ämnen?
Tacka faan för det – ät dem inte.
Men vad f-n, jag tänkte att jag skulle kunna suga näring från hörnet av mina solpaneler när jag skaffar sådana. Det fungerar ju med platt-TV:n!
Silicon brain?
Silicon brain?
:-))))))))))))))))))))))))))
Teflonhjärna var det de ordet du sökte?
Utbuds- och efterfrågemodellen är satt ur spel i Sverige om man säger så.
Kan inte hålla mig, måste skriva en icke-PK kommentar, Sorry, undrar när tankepolisen knackar på och när researchgruppen slår till, tar chansen innan Mörkret sänker sig. Python-programmering, Cosmologi-studier, CSS, PHP, eller bara en enkel kompetens att förstå omvärlden och vad media håller på med verkar vara en mkt stor brist här i Swe. Speciellt en kritisk media-analys. Högsta kompetens-regns-index får man om man gillar bögar, zigenare, gatubarn från Marocko och kåkstäder i Skåne. Eller om man hatar Putin och Assad, vill ha 13 flyktingfamiljer i sommarstugan, tycker att bensinpriset borde vara 40 kr/l, och att alla i hela världen som har problem ( några hundra miljoner — ? ) har rätt att få socialbidrag och bostad från svenska staten.
Känns det bättre nu?
Hoppas många fler kommer till samma punkt som dig. Snart.
Att de inte klarar hålla sig längre och spela så jäkla Goda, Fina och främlingsvänliga så jäkla överdrivet ekonomiskt "själv"uppoffrande .
Att de träder fram offentligt och säger vad de innerst inne tycker..
Bra. Mer inkontinens! Fö noterar jag att Allt Åt Alla fick slut på resurser efter ett par dagar.
Om någon vill se en driven tecknare så rekommenderas Westerholm:s Kjell Mäki, som numera illustrerar Ledarsidorna. Riktigt bra.
Solpanelen tror nog de flesta ungdomar är den panel som tar ut deltagarna till paradise hotel, så när verkningsgrad nämns så är det hur många ligg man kan utverka efter uttagningen. Så något kan ju kidsen.
Man får väl ändå säga att denna blogg drivs kommersiellt. Därmed svårt att använda en cc-by-nc licens för publicering.
Hahaha, så sant, så sant. Det är lite gap mellan industrins behov och vad som efterfrågas och ges i utbildningar.