SEB har idag gått ut med att man kommer sätta negativa räntor på sina hundratalet största företagskunders bankkonton. Företag kan periodvis ha rätt stora likvider, vilket ger en likviditetsöverskott för banken, som måste deponerade balansen hos Riksbanken, vilket numera kostar pengar via den negativa reporäntan.
![]() |
SEB:s huvudkontor i Rissne.
Foto: SEB |
Bloggrannen Flute uppmärksammar nu att DI skriver om SEB:s påhitt. Veckans Affärer citerar DI, som där SEB:s presschef uttalar sig.
”För småsparare och mindre företag har banken varit tydlig med att vi i det längsta vill undvika att införa negativ ränta eller extra avgifter på sparkonton med nuvarande ränteläge. För de största företagen, institutioner och banker med mycket kapital på konto har vi aviserat att vi nu behöver ta betalt för den kostnad vi har med Riksbankens negativa ränta.”
Sedan återstår nu att se hur länge det längsta är för privatpersoner och mindre företag. Inga andra banker har än så länge hakat på SEB, men om Riksbanken fortsätter vansinnet så kommer de andra förr eller senare följa efter.
Företagen har få alternativ, och det finns egentligen inget sätt att eliminera likviderna. Köper man papper på penningmarknaden, så blir någon annan sittande med likviderna och får betala räntan. Likvider har man för att man vet att man behöver dem, till inköp, löner, betala fakturor, expansion etc. Det är inte pengar man spekulerar med på marknaderna och att t ex sätta dem på börsen är inte ett alternativ. Flyttar man dem utomlands blir det valutarisker. I slutändan kan företag helt enkelt börja sparka folk för att betala Riksbankens experiment med negativ ränta, och en äkta deflationsspiral tar fart.
Deflationsspiral: Riksbanken sänker negativ ränta för att stimulera ekonomin, arbetslösheten stiger när företag gör sig av med personal för att betala negativ ränta, Riksbanken sänker ännu mer för att arbetslösheten stiger. Rinse, repeat.
Tids nog blir det med ännu negativare räntor lönsamt att ta ut pengarna kontant istället, åtminstone för mindre företag, vilket leder till säkerhetsrisker. Men också en ökad vilja att ta betalt kontant av slutkunder. Kanske kan negativ ränta innebära en vändning i trenden med allt mindre kontanter i världens kontantlösaste land, Sverige.
Flute avrundar klokt:
“En sak vi kan vara säkra på och det är att det extremt låga ränteläget kommer att leda till felinvesteringar.”
Som egen företagare, med väldigt periodiska inkomster, och dessutom Wibblekonto för att ordna stabil lön över året, så leder onekligen negativ ränta till problem. Räntan är redan nollad på i princip alla konton utom upphovsmannakontot, men rimligtvis är man som enskild firma bland de allra sista att få negativ ränta om bolagen ska drabbas i storleksordning.
De enda som tjänar på negativ ränta är de som spekulerar på marknaderna. Och det är de som redan har tillgångar. Rika blir rikare, och inget produktivt skapas alls. Om Riksbanken istället höjer räntan kommer KPI-inflationen stiga och deras mål med 2%-ig KPI-inflation uppnås rätt snart på grund av ökade boendekostnader.
Återstår också att se hur svensk konkurrenskraft gynnas av negativ ränta. Visserligen leder det hela till svagare krona, men om det ska betalas i andra ändan med negativa räntor på företagens likvider blir det ingen vinst. Bara felallokeringar och marknadsbubblor.
6 kommentarer
Intressant vinkling.
Frågan är om detta är lagligt? Negativ ränta utan ömsesidig överenskommelse är ju i praktiken ett slags beskattning – det är väl tämligen väl reglerat att bara staten/stater får ägna sig åt beskattning?
Det var väl Borg som kommenterade detta i Skavlan med att riksbanken helt enkelt inte har något val då de måste följa efter ECB för att hålla kronan hyffsat stabil mot euron. Har dock inte sett inslaget själv, fick det enbart refererat till mig, så jag kan ju göra en höna av en fjäder här iofs.
Men det verkar rimligt, för det förklarar Riksbankens agerande på ett avsevärt bättre sätt.
Varför har du en storbank för företaget? Finns flera banker som har ränta. Positiv ränta alltså.
Marginalen bank har 1% på transaktionskontot och insättningsgaranti.
De flesta storbolag har lån och ser därför till att inte sitta på likvider över natten. När löner, fakturor, etc ska betalas tar man ny korta krediter. Därför bör inte storbolagen påverkas särskilt mycket av negativ ränta på kontot.
Resebolagen/Flygbolagen tar ju direkt minst en hundring i avgift om man betalar med kort vare sig det är lagligt eller inte.
För min egen del tar jag kortavgiften av kunden. Jag ser det som en principsak att kunden ska veta att den finns en avgift när denne betalar med kreditkort. Kunder är vanligen glada åt att banken ger dem 0.5% rabatt varje gång de betalar med sitt kreditkort. Kunder verkar tror att banken sponsrar med dessa pengar när det egentligen är mina pengar som banken använder för att ge incitament till kunden att styra över från kontant till kortbetalning.
Nu säger säkert någon att jag inte får ta ut kortavgift vid kortbetalningar men det gör jag inte heller. Jag tar exakt samma pris för min vara när kunden betalar med kort som när denne betalar kontant. Skillnaden är bara att kunden måste betala transaktionsavgiften för att jag ska få mina X kr. Den dagen någon anmäler mig så får vi väl se hur långt min retorik håller juridiskt.
Egentligen skulle jag vilja ta ännu mer betalt vid kortbetalning eftersom det även längre tid att göra en kortbetalning men det har våra politiker förbjudit mig att göra som de lydiga hundar de är under banklobbyn.
Jämför tex ICA-koncernen de har en vinstmarginal på 5%, kortavgiften på 1% motsvarar alltså en femtedel av koncernens vinst rakt direkt till banken bara för att de flyttar några digitala ettor och nollor.
För en mindre firma som istället Izettle, 2.75 % avgift så motsvarar kortavgiften halva bolagsvinsten.