I ett inslag hos SVT härom dagen meddelar forskaren Jonas Andersson Schwarz från … vänta … ni vet vad som kommer … Södertörns Högskola att sociala medier och specifikt yttrandefriheten på Twitter eller andra sociala medier är “ett demokratiskt problem”. Till skillnad mot de 3-4 stora mediahusen som kontrollerar gammelmedia dominerar nämligen ett 50-tal personer på svenska Twitter.
Eller som man uttrycker det i text.
“När få men mycket flitiga twittrare som följer varandra uppges vara representativa för den allmänna debatten är risken, menar forskarna, att traditionella medier målar upp inläggen på Twitter som en folkrörelse – när det i själva verket rör sig om ett 50-tal personer med många följare som gärna retweetar inläggen inom sin egen åsiktskrets.
En liten grupp elittwittrare kan hålla den allmänna debatten gisslan, de mest delade inläggen blir lätt till ”storm” och får inte sällan representera den allmänna opinionen, i de traditionella medierna.”
Och som sagt:
“Det här är ett djupt demokratiskt problem“
Södertörns Högskola anser alltså att ett 50-tal personer, som skriver saker folk håller med om och retweetar är ett djupt demokratiskt problem.
Vilka är då den här svenska Twittereliten och landets största twittrare, dvs de med flest följare? Jonas Gardell. Soran Ismail. Mark Levengood. Fredrik Vikingsson (vem?). Alex Schulman (vem?). Carl Bildt. Gina Dirawi. Timbuktu. Magnus Betnér. Expressens Niklas Svensson (varför man nu följer honom – han tweetar mest bilder på sin fru och sina fina middagar och dyra viner han bälgar i sig tillsammans med vänner inom den sk mediaeliten).
Alla starkt odemokratiska krafter tydligen. Jonas Gardell har ca 301 000 följare. Soran Ismail 233 000. Niklas Svensson drygt 61 000 och skalan är rimligtvis exponentiellt fördelad som allt annat i sådana här sammanhang. (Själv har jag blott 5 769 följare och är inte ens midlist och fanns inte ens med i senaste Twitterkartan – däremot rinner jag förbi på skärmdumpar i inslaget, vilket läsare påtalat och därav detta blogginlägg)
Att sedan gammelmedia väljer att skriva artiklar om vad som trendar på Twitter handlar om mediakrisen. Billig journalistik, där man inte någonsin behöver lämna skrivbordet, samtidigt som Twitter blir en bra temperaturmätare över vad folk i allmänhet finner värt att haverera, rasa eller bli kränkta av. Dvs det som ger klick eller blir bra löp.
Förr fick journalisten gå ut på stan och fråga folk. Nu går man in på Twitter.
Oavsett kan man notera att de dominerande twittrarna redan tillhör mediaeliten, dvs är de som syns och hörs i public service eller hos gammelmedias 3-4 stora mediahus. Twitter innebär bara precis samma mediastrukturer som annars.
Fast tydligen är det ett djupt demokratiskt problem med yttrandefrihet på Internet.
Om Twitter är Sveriges djupaste demokratiska problem så har vi inget att oroa oss över. Alls. Jag skulle snarare säga att Södertörns högskola är ett mycket djupt problem. Ett skattepengdiande sådant också.
Tillägg: Jag skriver en hel del på Twitter, vilket kompletterar bloggen, så det kan vara bra att följa mig där om ni inte vill missa en del kommentarer eller ämnen.
47 kommentarer
Någon borde tala om för honom att det är typ 50 pers i gammelmedia som styr vad som blir nyheter och inte. Rimligen borde det vara ett större demokratiskt problem, eftersom större delen av befolkningen sannolikt inte följer twitter, men däremot gammelmedia…
Det är ju i stor utsträckning samma folk i bägge "grupperna", åsiktsinaveln är ju bedrövlig.
Samma grupp torde utgöra kärnan i den något större grupp som delar ut och får kulturbidrag.
Jag väljer att tolka det lite tvärtom. Demokratiproblemet uppstår när gammelmedia tolkar det som att "Innetwittrarna" och deras åsikter faktiskt delas av en stor andel av befolkningen. Det innebär att de får ytterligare vatten på sin Södermalmskvarn, vilket ju är ett demokratibekymmer.
Exakt, problemet är inte twittrarna, problemet är att gammelmedia tolkar dessa twittrare som "alla". Vilket väl också är exakt vad forskarna säger?
Cornu offrar som vanligt sans och reson för annonsintäktsinbringande aftonbladet-retorik.
Vilket blir extra tydligt om man läser forskarens debattartikel i DN, publicerad på Juldagen.
http://www.dn.se/debatt/asikter-pa-sociala-medier-ar-inte-den-allmanna-opinionen/
"stror andel av befokningen" – är det ens en stor andel av befolkningen som har ett twitterkonto om man faktiskt ser till totalen?
http://motpol.blogspot.se/2015/01/i-morgon-vill-de-begransa.html
Det är inte twitter som är problemet, utan snarare den mänskliga flockmentaliteten, rådande fördumningskultur och empatiförbistringar som leder till polarisering.
Södertörns högskola, alltså, är det inte lite mer som en tankesmedja än en högskola?
Det är riktigt, och det mest beklämmande är ju att den opinionsbildning som utgår från "lärosätet" är att den betraktas som forskning.
I och med U68 fick Palme o co in landstingspolitiker i universitetens styrelser. De bestämmer hur pengarna skall fördelas. Vi har sedan dess alltså inga oberoende fria universitet utan alla är propagandamaskiner åt statsapparaten.
Felaktig åsikt göre sig icke besvär.
Död åt fiber och wifi länge leve text-tv. Alltid kul med motsträviga som drömmer om DDR.
Lider med alla vettiga studenter vars examina dessa knäppjökar till lektorer drar i smutsen.
Att PHS nu även skall flyttas till Södertörn känns ju allt annat än bra, förhoppningsvis obefogad oro.
Du inser väl att den person du målar upp här är en hittepåfigur utifrån den halmgubbe Wilderäng målat upp i sitt inlägg? Du får gärna hysa djupt anti-vänster-engagemang, men vad gäller mig skjuter det bredvid målet då jag ej på något vis är kommunist. Och nej, allting på Södertörns högskola är inte stöpt i samma mall – högskolor fungerar inte på det viset. Jag bemöter en del sådana här helt vettlösa spekulationer här.
OT, men apropå cornucopias påpekanden om slö rapportering i svensk media. Här följer två utdrag ur the Guardians och SVDs liverapportering kring terroristjakten:
—————————
The Guardian 9:26 (dvs 10:30 vår tid) (http://www.theguardian.com/world/live/2015/jan/09/charlie-hebdo-manhunt-kouachi-terrorist-links-live-updates)
Summary
Here’s a brief rundown, from Josh Halliday, on what we know so far about the siege:
* A major operation is underway in Danmartin-en-Goele, northeast of Paris, the French interior minister Bernard Cazeneuve has said.
* The Charlie Hebdo gunmen are reportedly holed up at a printing business on an industrial estate and have taken at least one hostage.
* Police officers are said to have opened hostage negotiations with the suspects amid reports that shots were fired during a car chase earlier on Friday morning.
* The Paris prosecutor’s office has denied reports that one person has been killed in a shootout. Three primary schools in the area are on lockdown.
———————————
SVD 10:30 (http://www.svd.se/nyheter/utrikes/terrordadet-i-paris_4236163.svd?sidan=1)
Hittills har detta hänt:
* En större operation pågår just nu i Danmartin-en-Goële, nordost om Paris.
* Beväpnade män, som misstänks för attentatet mot tidningen Charlie Habdo, ska enligt uppgift hålla en eller flera personer som gisslan i en företagsbyggnad.
* Förhandlingar med de misstänkta ska ha inletts. Det finns rapporter om att skott avlossades under en biljakt tidigare på fredag morgon.
* Myndigheter har förnekat rapporter om att en person har dödats i eldstriden.
(punktlistan tillagd av mig)
———————————————
En tillfällighet? Märk att referensen till Josh Halliday försvunnit i SVDs rapportering, som skrivits av Catinka Mannerfelt Agneskog på SVD.
Det finns forskning som tyder på att likasinnade som bara debatterar med varandra tenderar att radikaliseras i sina åsikter, vilket kan vara ett demokratiproblem. Om det är sant och man inte vill bli radikaliserad bör man som twitterföljare förstås tänka på att följa även de som man inte sympatiserar med, vilket kan vara svårt då man kanske inte vill att de skall få följare som ofta tolkas som stöd för deras åsikter. Så i den meningen kanske det kan vara ett demokratiproblem, att det tenderar att låsa in folk i sin egen lilla bubbla av liktänkande som radikaliseras. Sen kan man ju fundera över hur radikal man kan bli om man bara följer exempelvis Jonas Gardell, men det är en annan fråga.
Det är väl bara att se på verkligheten så bekräftas den forskningsbilden. Vi har Arnstadisterna som tillomed verkar dela blockningslistor för att aldrig någonsin behöva möta en kritisk fråga men samtidigt också "rasisterna" som låser in sig i sina egna fördomar och vägrar erkänna fakta på samma sätt.
Om det är någonstans man haft ett demokratiproblem så är det väl i svensk radio och tv?!
Husbondens röst…
Och även i annan media…
Tack och lov för bloggar och annat.
Det började med internet. När man som förening började lansera sina idéér…
Kommer ni ihåg hon som skulle förbjuda paraboler på 80 talet?
Maj Britt Theorin (DDR).
Haha Maj Britt Theorin, en sann socialdemokrat.
Ja, tyvärr!
Man skulle ha utrustats med ett uselt minne.
Men vad hjälper nu det.
Det tycks ju ständigt dyka upp nya knäppskallar…
Kan inte hjälpa det men ofta önskar man ju att man
Jag kommer dock inte ihåg varför hon ville förbjuda dem, någon som vet?
Sen finns det väl även en del "moderna" nötter, som Fi, som vill censurera internet…
Neo.
Sverige hade reklamförbud, 3:an o 5:an placerade sig i Englando levde på relkam, måste ses med parabol.
Parabolerna skulle förbjudas för barnens skull. Barnen, dvs min generation, skulle bli alldeles förstörd av utländsk TV som inte hade filtrerats av staten först.
Det handlar om baaaaarn !!!!!
Citat från den kvinnan.
"Ge ungarna en chans och låt dem för död och pina slippa reklam i TV. Vårt parti får inte längre huka i den kommersiella högervinden, utan måste gå till en ideologisk motoffensiv mot yttrandefrihetens exploatörer i vilken förförisk slängkappa de än sveper in sig."
Maj Britt Theorin på socialdemokraternas partikongress 1987. Källa: Dagens Eko, Sveriges Radio P1, 21 september 1987.
Det finns massvis av grupperingar på twitter som följer varandra och jag tycker inte alls att det är något demokratiskt problem. Däremot kan man säga att det är ett demokratiskt problem om en liten men högljudd grupp sägs representera den allmänna opinionen. Men det beror ju inte på själva gruppen utan på de som rapporterar det som att just denna grupp skulle representera den allmänna opinionen. Den allmänna opinionen borde istället representeras av ett genomsnitt av samtliga grupperingar, inte bara en.
Fel, den allmänna opinionen borde aldrig någonsin nämnas i samband med twitter.
De har absolut ingenting med varandra att göra.
Är någon förvånad? Västern dominerar totalt i gammelmedia, t.o.m. SvD:s kultursidor driver numera en vänsterliberal agenda. Detta ligger ju helt i linje med teorierna om att kontrollera och forma kulturen och samhället genom institutionerna. När sedan folk vänder sig bort från detta och söker information på annat håll så uppfattas det självklart som ett hot. Ett hot som måste elimineras. Detta är bara början.
En av mina gudar sa en gång till en annan av mina gudar: “Framförallt tänk inte. Om du inte kan låta bli att tänka, prata inte. Om du inte kan låta bli att prata, skriv inte. Och om du inte kan låta bli att skriva, så får du aldrig, aldrig, under inga omständigheter publicera det.”
Det var i Polen. På femtiotalet. Aldrig, aldrig någonsin, i mina värsta mardrömmar kunde jag tro att de här mörka tiderna skulle komma igen. Inte i Sverige.
Men nu är vi där. Listan är lång. Jag går till Marika Formgrens blogg för att inte missa någon: Dan Park, Henrik Rönnquist, Marcus Birro, Gunnar Sandelin, Pär Ström, Ingrid Carlqvist, Karl-Olov Arnstberg, Jan Tullberg. Det finns fler, många fler. Utfrysta, hånade, uthängda. Tillintetgjorda. Och jag kan inte längre hålla tyst. Jag höjer min röst och vrålar ut min vrede så att gudarna ska höra. Det gör jag på twitter.
Jag är ny på twitter. Sedan ett par veckor tillbaka håller jag på att lära mig hur man gör. Rent tekniskt. Men även på andra plan. Språkligt. Vi som lärde oss svenska i vuxen ålder håller oftast tyst. Osäkra och ängsliga – hur låter det nu, är det rätt? Är det verkligen så man stavar det? En eller ett? De flesta håller tyst, vågar inte. Det här är ett demokratiproblem. Att vi inte kommer till tals. Men det är ett litet problem. Det är bara att ständigt arbeta med språket. Ett annat, mycket större problem är rädslan. Och att hålla motståndet mot den starka strömmen av åsikter som drar en mot ett håll. Är det verkligen ditt jag vill? Ibland känns det som att kämpa emot Niagarafallet. Psykiskt och fysiskt. Det kan göra ont i hela kroppen. En hård kamp. Man blir ensam, väldigt ensam. Det är ett högt pris man betalar för att ta sitt ansvar som människa och medborgare. Men vi som tycker att tanke- och yttrandefriheten är det största som finns, betalar gärna.
Det demokratiska med twitter är att jag som kommer från ingenstans, känner ingen, vill inte känna någon, kan ändå säga vad jag tycker, till vem jag vill, när jag vill.
Det som är ett demokratiskt problem är att twitter är snabb. Att de som får betalt för att sitta och tycka hela dagarna hörs mest. Vi som har ett vanligt jobb och ett s.k. liv kommer efter. Men att ha ett vanligt jobb och ett liv ger oss en distans och kunskap om verkligheten. När vi öppnar munnen så har vi oftast något att säga. Och att säga vad man tycker är vår demokratiska rätt och vår skyldighet. Ta den rätten.
Tack för ditt inlägg.
Du har i alla fall m i n a sympatier.
Är verkligen imponerad över din svenska, speciellt när du lärt dig den i vuxen ålder. Dessutom hög klass på dina inlägg, vad gäller innehåll.
När jag läser vad du skriver och att du nämner Polen på 50-talet kommer jag att tänka på Andrzej Łobaczewski och hans bok om "Political ponerology".
Skriven ur minnet sedan det ursprungliga manuskriptet förstörts, under svåra omständigheter i amerikansk exil, är den inte helt strukturerad och saklig alltid.
Men grundinnehållet är fascinerande. Det förfärliga är att vi är på väg mot den verklighet han beskrev från Polen efter 1945.
Man måste höja sin röst, även om den ibland blir förvirrad och osaklig. Så får man hoppas att någon annan tar vid och reder ut tankefröna senare.
http://en.wikipedia.org/wiki/Political_ponerology
PS: Varje gång jag kommenterar på Cornucopia? måste jag "bevisa att jag inte är en robot". Det ligger faktiskt något väldigt djupt existentiellt över den frågan. Kanske skulle den ställas också före varje inlägg på Twitter?
Ang. språket: Var inte rädd. Du skriver som en inföding – fast förnuftigare!
Rätt ologiskt av forskaren. Twitter och liknande borde ju snarare bredda debatten och inkludera sådant som tidningar inte skriver om, exempelvis av kommersiella skäl.
Dessutom har jag aldrig hört om att 50 twittrare på något sätt ska representera hela folket eller debatten, det verkar som en konstlad problemställning.
+1. För i världen behövde man gå till bibblan för att läsa ledare eller insändare, nu kan man läsa hela världens tyckare på sin dator, i realtid nästan. Det är fan motsatsen till ett demokratiskt problem. Det verkliga problemet verkar vara att journalister är för lata eller stressade för att göra research.
Som jag nu nämnt på annan plats i den här tråden så hoppas jag att ni inser att Wilderäng målat upp en minst sagt missvisande bild i sitt ursprungliga inlägg. Se min kommentar allra längst ner i tråden för bättre info.
Ben Dover, "Det verkliga problemet verkar vara att journalister är för lata eller stressade för att göra research." +1.
Kingedward24: "att 50 twittrare på något sätt ska representera hela folket eller debatten, det verkar som en konstlad problemställning" – det är just det som dock riskerar att bli nettoeffekten när kvällstidningar får det att se ut som att "drev" pågår "i sociala medier", eftersom "sociala medier" i mångas ögon är just "mer representativa" än traditionella medier.
Och många aktörer (lobbyister, partier osv) vet ju att det går att "gejma" Twitter för att få det att se ut som en större opnion än vad det är. Kolla upp astroturfing och grasstop campaigning så hajar ni.
Fågelsång i skogen är trevligare.
Som doktor med fri tillgång till mediciner, borde du väl inte behöva någon skog för att lyssna på pippifåglar?
Intressant är att man heller inte presenterar någon lösning på något man presenterar som "djupt demokratiskt problem" utan bara konstaterar det.
Idag finns det, grovt generaliserat, två berättelser om Internet. Den ena känner vi väl, det är berättelsen om den goda, demokratiska Internet där alla kommer till tals. Den andra berättelse, den pessimistiska, handlar om Internet efter Snowden. Internet som ett fält där två krafter dominerar – den globala finanselitens intressen i symbios med den amerikanska underrättelsetjänsten.
Under många år kunde vi gotta oss i den goda berättelsen om hur vi fixar fred och demokrati med hjälp av Facebook och Twitter. Tills de globala jättar fick en monopol. Utan de regleringar som gäller för de traditionella media. Och nu har de börjat visa sitt rätta, giriga och arroganta ansikte.
I skuggan av den goda berättelsen fick vi bevittna under de senaste åren hur samma iPhones, datorer och servrar som skulle sprida demokrati började användas i det motsätta syfte – att skrämma till tystnad, manipulera och indoktrinera.
Vi fick se in live hur man skär halsen av en människa. Professionella vloggers från ISIS kan ostört sprida sin skräckpropaganda trots mångas vädjan om att inte publicera dessa vidrigheter. Men så länge de säljer så kommer de att publiceras.
Förförda av den goda berättelsen missade vi en väsentlig detalj. Att de stora globala jättars intresse är inte att sprida demokrati, utan att tjäna pengar.
Så du behöver inte vara orolig över att man inte presenterar “lösningen”. Det här inslaget från SvT är bara en intermezzo. Snart får vi höra om “lösningen”. Och jag kan redan nu räkna upp alla argument man kommer att använda. Naturligtvis kommer vi att höra om att det är de vita medelålders männens forum för att sprida sin propaganda. Och om de stackars nysvenskar som inte kommer till tals.
Ett färskt exempel på en “lösning” är Facebooks agerande i slutet av förra året. De tog bort en sajt som uppmanade till att demonstrera för frigivning av den ryske dissidenten Aleksej Navalny som har suttit fängslad i snart ett år. Förklaringen till borttagandet var en punkt i avtalet som förbjuder att bryta mot lagen. Och alla revolutioner, även de i demokratins namn, är ju brott mot lagen.
Facebook och Twitter kan inte riskera att blir utslängda från Ryssland. Det handlar ju om marknadsandelar. Ingenting annat.
" Fredrik Vikingsson (vem?)" Du har ju själv recenserat en av hans böcker här på bloggen 🙂 Två nötcreme och en moviebox.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jag är innerligt trött på dessa insinuanta guilt-by-association-resonemang om Södertörns högskola. Det är fullständigt spekulativt och långt under din nivå, Lars Wilderäng.
Det du gör genom dessa lösryckta spekulationer är att ge bifall till en tankemodell som är vanlig inom sverigedemokratiska och främlingsfientliga kretsar, att Södertörns högskola på något sätt skulle vara en illegitim institution. Det är destruktivt och cyniskt.*
Hade du faktiskt tagit dig tid att läsa de saker jag faktiskt själv skrivit om forskningsprojektet så hade du tämligen snart insett att de spekulationer du gör om vårt projekt är helt grundlösa. Något säger mig att du inte tagit dig den tiden.
Vår DN-artikel från 25 december finns här.
Den 7 januari förtydligade jag kring projektet i min personliga blogg här.
Den 8 januari lades en nyhetsnotis upp även på SH:s hemsida.
Brukar du alltid begagna dig av den här metoden, att skriva spekulativa blogginlägg av det här slaget innan du varken har researchat, kontaktat eller tillfrågat dem du så kategoriskt uttalar dig om?
Om du hade dristat dig till att ta reda på mer om vårt projekt innan du så snabbt avfärdade det hade du kanske upptäckt att vi faktiskt också argumenterar för just det du också delvis tycks mena i ditt raljanta blogginlägg – nämligen att den nuvarande, ofta ytliga och bristfälliga hänvisningen till sociala medier som vissa massmedier gör faktiskt har som bieffekt att normalt sett djuplodande, intressanta och konstruktiva bloggare som du själv missgynnas.
Jag har tidigare haft stor respekt för dig, men den har nu rejält naggats i kanten.
*) Alla som har erfarenhet av högskolevärlden vet att en högskola är lite som ett parlament – olika ämnen tenderar att ha olika politisk bias, olika forskare har därtill olika politisk bias. Klumpa inte ihop mig med en liten grupp andra forskare som råkar finnas på samma högskola. I stället för att föra en seriös diskussion om de normativa dimensioner som samhällsforskningen har så målar du i stället upp en bild upp av en redan förutbestämd verklighet. Att argumentera på det redan förutbestämda viset är faktiskt raka motsatsen till ett kunskapssökande perspektiv. Att vara en sådan där som redan bestämt sig och inte är benägen att ändra åsikt är automatiskt FAIL i min världsbild; det omöjliggör konstruktiv diskussion, för varför ens i sådana fall diskutera?
Lyfte din replik till ett separat blogginlägg, så den får maximal exponering.
Hittas här: http://cornucopia.cornubot.se/2015/01/replik-fran-jonas-andersson-schwarz.html