Magasinet Neo har i sitt senaste nummer tittat på den ständiga svenska vårdkrisen. Slutsatsen man kan dra av statistiken är att det inte finns någon vårdkris och att svensk sjukvård eventuellt är bättre än på länge. Så varför gnäller svensken på sjukvården?
Som exempel säger sig endast 4% vara missnöjda (“dålig”) med sjukvården på akuten, medan 88% anser sig vara nöjda (“utmärkt”, “mycket bra”, “bra”). Ändå får man läsa spaltmeter om våra katastrofala akutmottagningar, trots att patienterna får en första läkarbedömning inom 55 minuter i snitt och i snitt är ute från akuten på två timmar och 49 minuter.
Väntetiderna i primärvården har också minskat och över 90% får tid redan samma dag.
Sedan alliansregimen tog över 2006 har antalet vårdcentraler ökat med ca 20%. Sjukvårdens kostnader har ökat från 8.9% av BNP till 9.5% av BNP. Kom ihåg att BNP justerar för inflationen med den sk BNP-deflatorn. Även i fasta priser, justerat för ett särskilt inflationsindex för vårdkostnader, så har sjukvården fått öka rejält, något under 20% under alliansens styre.
Allt det där är alltså statistik. Men varför gnälls det?
Vad det hela kanske handlar om är de tysta vittnenas kyrkogård, eller snarare de tysta vittnenas tillfrisknande och goda bemötande. Det blir inga Aftonbladetrubriker för de 96% som inte är missnöjda med sitt akutbesök. De 90% som får läkartid hos vårdcentralen samma dag ringer inte media och gråter ut. Kanske ser vi bara en hysterisk mediaanka, där enskilda spektakulära fall av felhantering framställs som normalläget?
För naturligtvis finns det felbehandlingar och dåligt bemötande bland de miljontals som söker sjukvård årligen. Men detta kanske inte är representativt. Däremot blir det bra kvällstidning eller bra TV när misstag sker.
Däremot är det förstås fruktansvärt att som sjuk, utsatt eller rent av döende, bli dåligt bemött och dåligt behandlad, rent av felbehandlad. Fast alla som har ett jobb, även utanför vården, vet att de själva begår misstag i jobbet ibland.
Den som är utan synd kastar första stenen… Tydligen gör journalister aldrig misstag.
Slutsatsen bör bli att sjukvården inte blir bättre bara för att vi får ett regimskifte tillbaka till den gamla vänstersocialismen. Dessutom är sjukvårdspolitik landstingspolitik, och inte något som ligger på regeringen, hur mycket dessa än vill säga sig “rädda sjukvården”. Ungefär som med skolan, som trots allt är kommunal och varierar oerhört mycket mellan olika kommuner.
Det var alltså inte bättre förr, om man ska tro Neos statistik. Vi gnällde även på vården under vänstersocialisterna, och vi gnällde även på vården i det gamla DDR-Sveriges folkhem.
När får vi se följande rubriker i Aftonbladet?
“Akutsuccen! – Fick träffa läkare efter tio minuter och fick korrekt behandling.”
“Ingen väntetid på vårdcentralen! – Fick tid direkt och recept inom en timme från telefonsamtalet.”
Sådant säljer inga lösnummer och ger inga länkar på Facebook. Ovanstående är dock mina personliga erfarenheter. En följdgissning är att så fort vänstersocialisterna bildar nästa svenska regim i september 2014 kommer deras kollaboratörer på kvällspressen sluta skriva om svensk sjukvård, och helt plötsligt upplever alla sjukvården som fantastisk…
Rösta för all del på vänstersocialisterna, men sjukvården kommer inte bli bättre för det. Speciellt kommer enskild inkompetent personal inte helt plötsligt bli kompetenta, utan samma sura sjuksyster eller ointresserade läkare kommer vara precis lika sur eller ointresserad även efter september 2014. Men majoriteten av personalen kommer vara precis lika duktig som idag.
76 kommentarer
Härligt för Asklepios skyddslingar!
Gäller det månne även för Apollonias?
Min senaste erfarenheter av närvården slår "ingen väntetid och recept inom en timme". Ringde upp och fick receptet skickat till mig digitalt medan vi pratade i telefon. Fick ett uppföljande besök på en tid jag föreslog en vecka senare.
Svensk sjukvård fungerar väldigt bra så länge inget "går fel". Då kan det blir köer, obekvämligheter och problem. Det är väl det som de där 4% har fått uppleva. De flesta andra har nog bara behövt lite antibiotika, en kräm eller några stygn.
Akuten verkar, utifrån personlig erfarenhet och bekantskapskretsen, oftast ge snabb och kompetent behandling även när det är "the shit" som inträffat och inte bagateller. De som fått vänta länge har visat sig egentligen inte behövt gå till akuten alls… Korrekt triage alltså – prioritering av faktiska akutfall.
Vet även att lokala vårdcentralen ställt upp som akut vid flera tillfällen och tagit rena akutpatienter utan tidsbeställning, t ex en person som hamnade under en traktor och en annan som det sprutade blod ur. Åtminstone i väntan på ambulans och tp till sjukhus.
Problemet är att man först måste ha en tid på vårdcentralen för att bli felbehandlad. Har hänt mig tre gånger för hörselgångsinflammation. När man några dagar senare tvingas tillbaks med ett jätteöra som gör JäTTeOnt , det för att erhålla remiss till en Riktig öronläkare. Då uppskattar man inte helt svensk sjukvård (Däremot uppskattar man den riktiga öronläkaren, efter att man varit där, själva mötet brukar ju inte vara så behagande).
På akuten får man träffa en läkare som är specialist för det problem man söker för och gör rätt, på vårdcentralen får man alltid träffa en allmänläkare, eller kanske en gynekolog som tittar en i örat. Knappast billigt för vare sig mig , min arbetsgivare, samhället eller sjukvården.
Helt fel. På akuten får du träffa en at-läkare eller en nyutexaminerad läkare innan at. Har du riktig tur får du träffa en st-läkare. En specialist i allmänmedicin har 5 års specialistutbildning efter at.
Jag har då alltid fått träffa en erfaren öronläkare när jag kommit dit och så titulerar man sig i alla fall vid mötet.
Fast det är möjligt att det är en at-gynekolog då. eftersom det efter långt gången hörselgångsinflammation känns som man ska föda barn genom örat.
Vi har privat vårdcentral, den funkar bra. På helgen har jag dock ngn gång åkt till jourcentral som är allmänn – den fungerar ännu bättre.
Akuten funkar bra om inte en massa mongo rättshaverister springer dit för att de är missnöjda med vårdcentrals-vården. Kan dock ta en stund att träffa specialister, för de ambulerar lite inom sjukhuset och kan befinna sig på annat håll.
Dessutom har jag varit inne ett par ggr med barnen då det varit "riktiga" olycksfall – hjärnskakning, allergisk reaktion etc. Då har vården alltid varit EXTREMT professionell, snabb och uppsnäppt. Som gammal fänrik fick jag nästan tårar i ögonen av alla flinka fingrar, snabba ordrar och vana handgrepp.
Däremot har jag haft ett par anhöriga som varit mer eller mindre kroniskt sjuka, svåra utredningsfall och så där.
Där kan jag kanske invända mot att man blir helt beroende av en allmänläkare som skriver de rätta remisserna till prover och utredningar och sådär. Är allmänläkaren kass så får man faktiskt inte tillgång till "rätt" specialist och det kan vara fatalt. Å andra sidan, vad är alternativet? Att man själv på måfå springer runt och bokar tider med neurologer, invärtesmedicinare och sånt där?
Förr – sjuk – feber – Läkare gör hembesök.
Nu – sjuk – feber – Läkare gör inget hembesök.
Verkligen?
Ah,du beskriver Sverige!
I Europa går det hur bra som helst.
Måste man få besök av doktorn när man har feber nu för tiden? Vad jag känner till så är feber kroppens sätt att läka och helt naturligt. Har aldrig ägt en febertermometer och kommer nog aldrig skaffa en.
Rätt
Men ibland kan det vara av behovet påkallat
Då känns det bra med en läkare man kan lita på.
Sveriges nuvarande system är inte optimalt.
Axel: Barn och feber kan vara nog så oroligt eller ?
Nja, min yngsta dotter (2,5 år) har nyligen haft feber några dagar men inget konstigt med detta. Fick visserligen ta mina första VAB-dagar för att vara hemma med henne men orolig var jag aldrig. Det är inget konstigt med feber. Finns dock en del saker som kan orsaka feber som man får se upp med men då finns andra symptom än feber. Feber är kroppens naturliga sätta att skynda på läkeprocessen. Vila och vätska är det huvudsakliga botmedlet mot feber.
Eller botmedel kanske är fel ord, hjälpmedel för att hålla kroppen i trim och klara av febern bättre är det.
Senaste besöket på vårdcentralen fick jag veta att de redan haft sex patienter för mycket, så jag fick snällt dra åt helvete till en annan vårdcentral. Där fick man veta att jag skulle ringa och boka tid, telefonslussen öppnade om tre timmar. Tre timmar senare ringer man numret och det är upptaget non stop. Åker tillbaka, får tid senarare på natten. Träffar läkare som vägrar ge mig ordentliga värktabletter, trots svullnad och jävligt ont i tand och huvud. "Har du provat naproxen".
Vid det här laget hade förmodligen även Kafka gett upp, och så även jag.
Men naturligtvis kan ingen regering fixa detta, såvida de inte tänker slänga ut 25% av Sthlms befolkning till landsbygden.
Problemet är att en random allmänläkare idag har order om att inte skriva ut smärtstillande. Varför kan man fråga då du kan ge dem tillåtelse att se ditt apoteksregister med uttag senaste 18 mån. Dessutom behöver man ju en liten ask, den räcker ofta max en vecka om du tar lite, men då ska du ha blivit missbrukare/beroende vilket är generellt absurt. Hur skapar sjukvården då de jobbiga beroendefallen,jo, ibland är det enda valet, andra ggr så kollar inte Dr det han naturligtvis måste utan skriver bara på receptpåfyllning. Sen finns det ingen brist om man kollat upp caset i sthlm, du hade otur, finns ju ett antal privatläkare och privata VC du kan kontakta. Jag förstår att En gammal fänrik gråter i sjukvården, modellen är ju densamma.
SVT gör en enkät om åldringsvården.
Landstingen gör samma undersökning men mer omfattande.
Visar på olika utfall.
Kanske får man det svar man önskar!
Förresten varför heter det SVT när det borde heta SVMp Sossar vänster eller miljöpartist
Jag kan bara notera att alla jag känner som jobbar i vården ansåg att Zarembas reportage förra året var spot on.
http://www.dn.se/kultur-noje/vad-var-det-som-dodade-herr-b/ (och nej, jag vet inte hur man infogar en länk. Copy paste för bövelen 😉 )
Sen kan man ju fråga sig om det är de (t.ex.) 90 bra fungerande procenten av sjukvård som är relevant, eller om det är hur dåligt de resterande 10 procenten fungerar. Trots allt torde det vara de dåliga 10 procenten som är farliga för patienterna.
Att akutsjukvård fungerar är för övrigt inte samma sak som att hela vårdssystemet fungerar bra. Ungefär som att polisens akutverksamhet (utryckningar) verkar fungera bra, samtidigt som övriga delar av rättsväsendet fungerar betydligt sämre.
En sak håller jag dock med om, det är tveksamt om det blir bättre efter ett regimskifte. Möjligtvis skulle vi slippa fler exempel på svensk privatisering (man betalar 10% mindre men får en tjänst som är 30% sämre än innan), men inte ens det kan man vara säker på.
Vad var det som dödade herr b.
Jag har fått uppfattningen från "experter" jag lyssnat på att så kallad Heroic care är något som fortsatt fungerar mycket bra i Sverige.
Det är när det kommer till vad som kallas Ambulatory care som det tryter.
Jag blev själv påkörd av en bil 2010 och fick heroic care på plats (dock i USA). När jag kom hem till Sverige fick jag operationstid ca 5 dagar efter hemkomst (Operation var tvunget till att utföras inom 3-4 veckor efter hemkomst för att undvika men). Jag var helt uppenbart inte döendes så det kändes helt okej för mig.
Fick en smula metall inopererad och var tvungen att ha det inne i 10 veckor för full återställning. Min andra inplannerade operation 10 veckor senare sköts upp inte mindre än tre gånger för att akuta fall tog min plats. Eftersom jag inte kunde använda min vänstra arm under de 10 extra veckor jag väntade på operation var jag lagom road att få beskedet om uppskjutning tre gånger.
Då mindre road som jag var (rent teoretiskt altså, jag skulle aldrig då jag avskyr mediet) hade jag lätt kunnat vara en källa till en sådan nyhetsartikel exempelvis aftonh*ran. Nu höll jag nog klagan mest till mig själv.
Idag fullt återställd så är det klart lättare att se varför jag var tvungen att vänta 10 veckor extra (det hade jag gjort då med om jag faktiskt satt mig ned och diskuterat eller tänkt på det vilket jag inte gjorde 😀 eftersom jag hade "betald semester" och kanske inte hade så mycket emot det ändå hehe). Faktum är att jag troligtvis sköt upp ett par operationer när jag kom hem till Sverige och opererades "akut". Hade de inte skjutit upp de operationerna och ställt mig sist i kön hade jag inte haft full användning av vänstra delen av min överkropp idag.
Jag har definitivt inget emot att vänta 10 veckor på att göra en icke akut operation (om kapacitet inte finns) om någon akut opereras i mitt ställe och slipper få men för livet. Kapacitetsfrågan är så klart en fråga om ekonomi, så det kan man ta i en annan debatt.
Det enda jag är lite förbannad över fortfarande är att jag inte fick möjlighet att använda min försäkring för att betala för operationen. Olyckan hände som tidigare nämnts i USA. Där tog min arbetsförsäkring över direkt och såg till att betala allt som kostade i USA, evakuering från USA till Sverige och skulle även täcka kostnader för operation och övrigt i Sverige. När det kom till kritan så fanns inte organisationen i Sverige för att kommunicera med mitt försäkringsbolag, så kostnaden på Svensk mark föll på skattebetalarna. Även fast jag och min försäkringskontakt hos BUPA gjorde åtskilliga försök att rätta till det.
WTF? är min reaktion på den biten.
Därför att landstinget inte har rutiner för det oväntade
De anställda har inget för att de bryr sig.
Det har i alla fall jag hört från insiders.
Erlander pratade om "de stigande förväntningarnas tyranni" (alt missnöje) som en av de största hoten mot den välfärdsstat de då höll på att bygga. Alltså var redan de som konstruerade systemet medvetna om detta. Politiker var förr, om inte klokare, åtminstone mer intellektuella.
Låter rimligt, dvs vi blir allt mer bortskämda och gnälliga ju mer vi får. Fårket är som små barn.
Det har inget med små barn att göra utan är en av de stora drivkrafterna bakom att vår civilisation har utvecklats så som den gjort. Hade vi varit nöjda och belåtna med att bo i hyddor och dö när vi var 30 så hade vi ju fortsatt göra det.
Sen kan man förstås välja att beskriva det med negativa ord och det är ganska symptomatiskt för den här bloggen som ju faktiskt, likt slaskpressen, mest handlar om saker som är dåliga. Trots att vi ändå har det ganska bra.
All press får stöd för att vara ensidiga och ej reta maktens kreatur.
Tycker Johan här sköter det bra.
Annars skulle vi väl inte återkomma hit?
Dessutom är det ju så kul att retas med honom lite grann…
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Instämmer i analysen. Dessutom tycker jag mig se på min resor i Norden, Europa och Världen – att gnället är detsamma överallt. I den sk västvärlden skall jag tillägga. Media är totalt irrelevanta numera, tror verkligen någon på det man läser?
Hörde förresten en kulturskribent uttala sig kring Woody Allen, att eftersom han är ett geni så måste man tillåta lite mer och ha större förståelse för att man går utanför de gängse ramarna. Alltså är det ok med pedofili för honom men inte för andra??? Hur kan man ens tycka så??? Och så tycker en del att jag har förakt för journalister….
Hahaha det händer lite då och då att du skriver helt tokiga inlägg på denna blogg och detta är ett av dom. VAKNA UPP CORNU! Bor du under en sten? Har du aldrig varit utanför trygga Sverige och fått lite perspektiv på den svenska sjukvården relativt till "bra" sjukvård?
Svensk sjukvård handlar precis som så mycket annat i det svenska samhället om att vara "Good enough", "Lagom". Det finns inget som helst som är "BRA" med Svensk sjukvård, det finns däremot mycket som är "Okej", men även massor som är käpprätt åt helvete.
Om man frågar 100 svenskar vad de tycker om sjukvården, och de ger 10/10, och man frågar 100 patienter på ett av de bästa privata sjukhusen med all lyx du kan tänka dig som också ger 10/10, så innebär det ju knappast att svensk sjukvård per automatik är "bra" och problemfri, det innebär bara att svenskarna inte vet något bättre och tror att det är såhär det ska vara.
Nedan är ett klipp som jag slängde ihop bara för dig, för att visa hur sjukvården i U-landet jag bor i fungerar. Detta är ifrån att jag besökte en kvinna/vän som födde sitt andra barn. Hon arbetar till vardags med att sälja kaffe i ett litet kaffestånd på gatan.
Sjukhuset är ett privatsjukhus, men det tillhör inte något av de lyxiga privatsjukhusen i Bangkok, utan det är ett vanlig sjukhus för medelklassen utanför statskärnan. Beskrivningen av henne ovan borde visa vilken nivå sjukhuset är på. Medelklass.
Svenskar… Vakna upp.
http://www.youtube.com/watch?v=iAAKn04mfsk
PS
Jag har även besökt flera andra sjukhus här, både privata och statliga. Allt jag har upplevt och sett, inkluderat de statliga sjukhusen, har varit mycket bättre än Sverige. Så detta är inte ett isolerat fall.
Nu refererar jag till Neo, så det är väl Neo som är tokig.
Själv bor du tydligen inte i Sverige, men vet ändå hur svensk sjukvård är?
Tycker rummet ser ut ungefär som förlossningsrummen på Borås sjukhus. Fast de är större, har bubbelbadkar och betydligt större badrum etc. Vet inte riktigt vad din poäng är? Livepianisten i foajen kanske? Annars såg foajen ut ungefär som på Borås sjukhus, med cafeteria etc.
Givetvis är det svårt att få en uppfattning av kvalitén på sjukvården ifrån en video som endast kan visa service och det yttre, men jag tycker ändå att det är ett tydligt exempel på hur till och med U-länder utklassar Sverige på flera punkter inom sjukvården.
Och nej, du refererar inte endast till Neo. Inlägget är ju fullt av dina egna åsikter, slutsatser och antaganden. Du får väl ändå stå för det? Eller menar du att det inte alls är så att sjukvården faktiskt inte är dålig, och att det bara är Aftonbladet som vill skriva lösnummer, och att majoriteten av personalen är kanon på sitt arbete, och att slutsatsen är att det inte finns några problem i svensk sjukvård som kommer att lösas med annan politik?
Egna erfarenheter inom Svensk sjukvård:
– Föd barn och åk hem samma eftermiddag eller dagen efter, när man berättar detta utomlands så tror folk att man ljuger, skämtar eller att man missförstått någonting.
– Fick sitta i väntrum med en extremt smittsam sjukdom i flera timmar, en sjukdom som personalen var informerad om och ändå inte brydde sig om att troligen andra patienter blev smittade.
– Fick en kraftig hjärnskakning vid en Muay Thai match och efter extrem yrsel och illamående, och inte kunde ta sig hem, och gick in på vårdcentralen så blev man nekad och rådd att "åka hem och vila lite".
– Var med om en bilolycka och fick vänta i akuten i 4h, efter det satte dom på mig nack-krage och sa att det var väldigt allvarligt att jag hade rört mig fritt i så lång tid.
– Bett om att få boka tid för att göra ett konditionstest för att testa hjärtat för att se statusen på hälsan, och blev rådd att springa elljusspåret och om man inte dog av utmattning så var nog hjärtat OK.
– Blev satt med bruten arm i en taxi i flera timmar mellan 2 olika städer för att ta sig till ett annat sjukhus.
Hur det fungerar i Bangkok?
Har bara varit inlagd på sjukhus en gång för en allvarlig bakterieinfektion. Kom till akuten och behövde inte vänta en enda minut, de stod med rullstol redo och körde in mig till läkaren omgående som först gjorde en grundläggande diagnos och flera prover på akuten, för att sedan lägga in mig på ett rum i 30h med 42" TV med HBO och hundratals andra kanaler, samt gratis Wifi och minikyl med gratis Cola och annan dryck.
Rummet kan beskrivas som ett hotellrum med stort badrum i stil med videon ovan med soffa och andra bekvämligheter.
Sjuksköterskan kom in och tog prover varannan timme, även under hela natten. Det var ingen attityd om att det "nog var bra nu" utan enda fram till att jag blev utskriven så var det 100% koll.
Min flickvän kunde sova i samma rum med mig, hon kunde även spendera tid på Starbucks samt gå till skönhetssalongen och fixa håret och annat som fanns i sjukhuset medan jag var upptagen med mitt egna.
Total kostnad? 5000 SEK som min helt vanliga svenska försäkring täckte hela kostnaden för.
—-
Jag har besökt sjukvården flera andra gånger utan att ha varit inlagd, och varje gång har jag tagits på största allvar även vid mindre besvär. Varje gång jag haft ett mindre besvär i Sverige så har läkarna i stort sett skrattat åt mig.
Ärligt talat Cornu, det där såg verkligen inte alls ut som sjukhuset i Borås.
Jaså? Har du varit på BB?
Har du varit på kirurgen (våning 5-6 något), rummen till vänster när man kommer ut ur hissen. Rum med en säng, läderfåtöljer, platt-TV med sjuttioelva kanaler, egen toalett och badrum på rummet, konst på väggarna mm.
Vet dock inte vilka som får ligga där. Men det såg väldigt inbjudande ut.
Poängen är att ovanstående exempel från Thailand är vad du får med försäkring som utlänning i Thailand. Är det samma sjukhus för vanligt folk?
Tittar man på Carlanderska, så ser det ut motsvarande. Pss kan man hävda bevis att svensk sjukvård ser ut som Thailand, utifrån ett anekdotiskt exempel.
Tror det är kirurgavdelning 4 på SÄS, ena halvan är enkelrum med eget badrum, platt-TV, läderfåtöljer mm.
Jag vet bara hur laboratorierna ser ut. Och cafeterian då förståss, och den ser verkligen inte ut som på filmen ovan.
Det enda som är bra med svensk sjukvård är att den är lika för alla. Kvalitetsmässigt är den på sin höjd medelmåttig.
Läser du inte kommentarerna Cornucopia? Jag skrev ju tydligt att filmen är ifrån ett besök hos en kvinnlig Thailändsk vän som arbetar med att sälja kaffe på gatan. Hon är inte någon rik västerlänning.
Om frågan är "Är det samma sjukhus för vanligt folk?" så är svaret "Ja". Den vanliga medelklassen i Bangkok besöker denna typ av sjukhus. Om du går till något av dom, så är de absolut flesta patienter Thailändare (Undantag för 1-2st som är väldigt kända för sin sjukvårdsturism), även om läkarna kan prata flytande engelska.
De som inte tillhör medelklassen besöker statliga sjukhus med gratis sjukvård. De sjukhusen håller också dom en väldigt hög kvalité och läkarna är i flera fall bättre än inom den privata vården, då Thailand ger väldigt bra fördelar till människor som väljer att arbeta inom staten. Exempelvis bra pension, försäkring och inom vissa sektorer får man bättre ränta på lån osv. I fallet med dom sjukhusen och av min egna erfarenhet när jag besökt dom, så är det däremot mindre "överflödig lyx" på dom, lite tråkigare helt enkelt.
Thailand kanske är paradiset på jorden, men när jag har sökt vård på typ vårdcentral i andra asiatiska länder har jag inte varit imponerad. Nummerlappsystem, väntetid, trött läkare som pillar lite med papper. Exakt som i Sverige, fast betydligt dyrare.
"Platt Tv med sjuttielva kanaler -inbjudande"?
Avslöjad ,herr Lars.
Magasinet Neo har en tydlig politisk agenda (liberal) och där ingår att förminska människors oro eller missnöje med den nuvarande politiken…de som vet hur vården försämrats d v s läkarna har t o m börjat göra uppror http://kvalitetsmagasinet.se/lakare-protesterar-mot-kvalitetsbrister-i-varden/
Folk i Dalarna klagar för att mindre sjukhus och sjukstugor läggs ner samt att om man åker in till akuten i Falun så får man i alla fall förvänta sig att man får tillbringa ungefär 4 till 6 timmar om det inte är något absolut livshotande.
Jo, men det är många i Dalarna som åker till akuten direkt för vanliga vårdcentralärenden. De huvudsakliga skälen brukar uppges vara:
– Dom kan inget, man får bara en uppmaning att äta värktabletter, dricka vatten, vila och sluta röka (fast man inte är rökare).
– Dom är inte tillgängliga.
Jag har bott på karolinska senaste tre veckorna för att ta hand om en närstående, och jag tänker teckna sjukvårdsförsäkring direkt när jag kommer härifrån, trotts lyckat resultat efter vården.
Jag får en stark känsla av att dom bästa ur personalen rör sig till privatvården pga löneskillnaderna, nu är inte personalen dålig här, vissa enstaka har faktiskt varit fruktansvärt duktiga och även väldigt bra på "patientbemötande".
MEN oroande många personer gör fel gång på gång när det gäller läkemedel, patienthistorik, tester samt bråkar öppet, pratar högljutt om deras suparresa till rodos bland patienterna, glömmer bort luncher, dubbelfakturerar, tar över tjugo minuter på sig att ordna med morfin och andra smärtstillande efter patienter har larmat om vård, detta på en avdelning med dygnet runt övervakning och personer med fruktansvärt kraftig huvudvärk pga svullnad i hjärnan.
Platsbrist för personer, inte för att det är fullt, utan för att det fattas sjuksköterskor.
Jag får en stark känsla av väldigt många som stannar kvar inom kommunalvården är här pga att dom inte lyckas ta sig vidare till den mer välbetalda privatvården. Det gör att jag får en stark känsla av folkhögskola och barn och fritid människor.
Ursäkta generaliseringen och allt icke pk. Men jag är trött och har överlevt på micromat i tre veckor.
Det är även lite läskigt att en person med en allvarlig sjukdom som dessutom är påvisad via tester skickas hem, bara för att få återvända dagen efter för att bli inlagd i tre veckor.
Går det att autobevaka bloggkommentarerna så jag får en mailpåminnelse?
Ser du en kryssruta "Avisera mig" nedan? Den ska du kryssa i för att underrättas om nya kommentarer. Fungerar med ditt Google/Blogger-konto.
http://mises.org/daily/6649/The-Market-is-Taking-Over-Swedens-Health-Care
Moventia:
Nja håller inte med. På mitt sista jobb inom psykiatrin innan jag flydde därifrån kryllade det av stafettläkare, som såg patienterna en gång och aldrig mer. Det krävdes att vi skulle ta emot fler och fler patienter på samma tid. Till slut undrade jag om de skulle springa genom behandlingsrummet. All kompetent personal stack till andra jobb. Jobbet cirklade kring personalkonflikter inte kring patienterna. Syns det i Neos statistik?
Egna erfarenheter som patient är blandade. En del goda. En del dåligt Ett exempel på det senare är att man generellt får vänta ungefär en månad på tid hos sin husläkare. Syns det i NEO:s statistik?
då vi nästan har flest läkare per invånare så hinner inte läkarna med, ett förslag är då att återinföra lägar skreterare för att slippa allt skrivande
Tror att ett nyckelord här är slack. Och att det dröjer innan kvantitativa förändringar ger kvalitativa utslag på makronivå.
Neo verkar ha mätt väldigt mycket von oben-data. Något om vilka marginaler som finns, och hur en pågående eller omedelbart förestående personalflykt påverkar verkar inte ingå. Fältstudier och flödesanalyser saknas helt.
Någon värdering hur allvarliga klagomål de klagande har görs inte heller, bara andelen. Dessutom är klagomålsexemplen närmast triviala – drygt tre timmar på akuten tycks på många håll vara en ren lyx. Helsingborg och Malmö hälsar.
In somma: Marginalerna bortses ifrån. Hur allvarliga klagomålen är framgår inte. Om det finns någon "tipping point" förestående berörs ej. Exempel som motbevisas är triviala. Frågor om säkerhet, hot, våld och stölder, berörs ej.
Artikeln är ett inlägg, men altför eleverat från den fysiska verkligheten för att vara riktigt intressant.
De allra flesta som kommer till akuten behöver egentligen inte akutvård. Idag finns rådgivning per telefon men ändå har jag mött oroliga föräldrar som kommer in med ett barn som har feber. -Har ni gett honom alvedon? -Näe?? …..Bara ett av otaliga exempel på missbruk av akutsjukvården.
Ah! Värktabletter löser allt!
Gör de?
Vi har en jäkla fin sjukvård i Sverige med många fantastiska människor som jobbar i den. Den kan och borde effektiviseras i ledning och administration. Överskottet behövs i form av fler personal på golvet.
Svårt att sålla bland alla anekdoter i min närhet, så jag tar gårdagens. Kom till den privata mottagningen där jag listat mig för ett kliande och svullet ögonlock som hindrade mig i mitt arbete. Efter 20 min väntan på nån som kunde boka en tid åt mig började jag surna till. 10 min senare hade en läkare lagt in ett recept i systemet.
Åkej, en till. Systersonhustru, opsköterska, och jag, medicinöversättare, misstänkte djup ventrombos hos mamma när den svåra bensmärtan inte gick över. Tp till Mölndals akut. När mamma just betalat i luckan och vi såg oss om efter lediga stolar i väntrummet, ropades hon in till en undersökningsbrits. Tillräckligt snabbt fixades op (vår diagnos var rätt) och eftervården var superb! Kanske lite hjälpt av att mamma, redan då över 90, alltid var tolerant, vänlig och förstående, och dumt nog stod ut med det mesta innan hon klagade.
Några andra historier var kanske inte riktigt lika positiva, och närliggande historier för mig och andra i andra länder varierar från snabb perfekt troligen livräddande behandling av en mördarbakterieinfektion (Grekland), idiotbillig, snabb och effektiv behandling av tarminfektion/infestation inklusive 8 timmars dropp från massor av påsar och flaskor (Indien), och för den svenske besökaren gratis läkare och medicin för mindre krämpor (Wales) till Londonesiska allmänläkare som inte fattar att en svensknorsk f.d. överläkare och hjärtspecialist vet lite mer än dem om hjärtan…
Opererades akut på Karolinska Huddinge och hamnade på en avdelning med tre andra nyopererade. Fick infektion i såret och ny operation krävdes. Har senare fått veta att fyrbäddsrum ger 16 ggr större risk för infektion. Hamnade därefter i eget rum och konstaterade under min grönsakstid att städarna gick exakt samma varv varje gång och därmed missade små ytor men tyvärr samma ytor vid varje städvarv. Fick sedan besked att jag troligen skulle behöva rullstol resten av livet.
Hamnade på ett privat vårdhem i väntan på ny operation, samt hemma ramp, hiss och viss anpassning av dusch och toa. Ingen bra miljö på denna vårdplats. Nya operationen, någon tid på intensiven med dålig utsikt fast jag överlevde. Därefter eget rum och någon månad senare kom jag till Stockholms Sjukhem som är en strålande bra anläggning. Kom hem åkte flera gånger i veckan till sjukgymnastik och tränade mycket själv. Tänkte inte sitta i rullstol för resten av livet. Nu går jag ganska obehindrat och kör vanlig bil utan problem.
Tycker sjukvårdspersonalen fungerade bra med få missar men detta med hygien och flera nyopererade i samma rum kan jag inte ge godkänt. TV med tre kanaler var tråkigt men innan jag orkade hantera dator eller böcker var det vad som bjöds (säkert för att spara kostnader). Duscha var något som kunde erbjudas med många dagars mellanrum på sjukhuset.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Corn har en poäng kring mediarapporteringen.
En paradox är att journalister som ständigt vill famhäva sjukvårdens brister och inkompetens själva är den yrkesgrupp som svenska folken har lägst förtroende för samtidigt som sjuksköterskor och läkare har högst…
http://medieakademin.welcom.se/pdf/fortroendebarometern_2012.pdf
Min erfarenhet med svårt kronisktsjuka nära anhöriga sedan -97 är att vården för dom har försämrats avsevärt, min erfarenhet som "frisk" att bli sjuk så har vården förbättrats avsevärt. Efterssom kronisktsjuka är en liten del av totalbeståndet sjuka skulle jag med de erfarenheter jag har tro att att det finns fog för kritiken. Sen var det definitivt inte guld och gröna skogar då heller och i bland glänser nuvarande sjukvård till på ett sätt som det förut var omöjligt. Dock är mitt helhetsintryck att för de långvarigt obotligt sjuka så har det blivit en reell kvalitetssänkning.
Matematiker befolkning
Mandelbrot
I am Legend
Min sjukvårdsförsäkring är ca 3 månader snabbare en offentlig vård. Svensk sjv för
Mig duger för mig till antibiotika, verktablett och akut(större blödning motsv så dom ser att du mår så där). Allt annat behöver jag sjv-försäkring för.
Min sjukvårdsförsäkring är ca 3 månader snabbare en offentlig vård. Svensk sjv duger för mig till antibiotika, verktablett och akut(större blödning motsv så dom ser att du mår dåligt). Allt annat behöver jag sjv-försäkring för.
Vården går ju delvis framåt tack vare tekniken, det är dock svårt att implementera den med fart många gånger så investeringarna kan bli dyra per vårdtillfälle. Men det är livets "extra". Eller det var när världen var normal. Nu ska den tröga impementeringen av bra teknisk hjälp, allt från pc, nätverk och program till avancerade specialistmaskiner, ses som något helt otroligt superbra.
Det kommer säkert men mycket tid och många sköna slantar är spillda.
Sen undrar jag lite över "husläkarens" roll på vårdcentralen. Systemet verkar helt fel för alltför många och ofta i akuta situationer då en läkare som behandlar på lång sikt verkligen bör se patienten om systemet ska ha någon funktion. Servicen har på många håll urholkats, i Sthlm så kanske vi inte bryr oss så mycket om vi får åka tre hållplatser åt ett annat håll för en åtgärd men på en vårdcentral stod tiden stilla, man såg hur de tänkt på 60-talet och då skulle man samlat en hel del kompetens dörr i dörr och ha rätt stora möjligheter till undersökningar som vi vet är prisvärda men numer kräver runtflängande.
Tyvärr så är vården långsam och ineffektiv, vi måste lägga ner vårdcentraler, få in allmänläkare och apotekare på sjukhusen, gärna små privata personliga läkare i övrigt.
Personlig anekdot:
Jag blev ordinerad ett par tester som krävde att jag inte varit fysisk aktiv under 12 timmar. Därför skrev jag in på sjukhuset för övernattning.
På morgonen blev jag kissnödig och gick på toan utan att tänka, ingen lade märke till det. Efter några timmar i sängen och ett antal blodprover senare frågar de mig om jag vill spela Super Nintendo. Javisst säger jag och väljer Super Metroid så klart eftersom det är min favorit. Självfallet förstår inte sjuksköterskorna vad de just gjort. Jag körde igång värsta speed runnen med all stress som det innebär.
De provresultaten visade säkerligen inte speciellt korrekta värden. Men men det gör mig ingenting, jag mår prima och fick nog den vård jag behövde än dock.
Min erfarenhet…. 4 besök på akuten, snitt tid innan jag fick träffa en LÄKARE, 4 timmar. Överdriver inte nu, Kungälv, Kungälv, NÄL, SU….. Detta var tyvärr något privatläkare inte kinde fixa då det krävdes neurologer…
Annars så använder jag IF sjukvårdsförsäkring och kan nästan välja mellan Karl Anderska, +7, nåt annat nära avenyn… och får träffa en SPECIALIST inom ett fåtal dagar.
Sist jag använde den allmänna sjukvårdens specialister fick jag en tid bokad ett halvår fram……
Bara min personliga historia.
SU är för övrigt det enda som verkade fungera när man väl kom dit akut, annat går att säga om NÄL, Kungälv samt dom lokala inkompetenta, knappt svensktalande staffettläkare.
Nä nu är du ute och cyklar. Orkar inte bemöta alla dumma påståenden. Svensk sjukvård är sjuk, på samma sätt som det ekonomiska läget för Sverige. Systemfel på alla nivåer. Insikt om läget har man om man är lite analytiskt lagd och har erfarenhet av vården.
Om sjukvårdens kostnader har ökat från 8,9% av BNP till 9,5% av BNP, eller något under 20% under alliansens styre, som också sammanhänger med den forcerade privatiseringen av sjukvården, tyder detta på att privatiseringen inte gör sjukvården effektivare utan tvärtom, är kostnadsdrivande. De privata, riskkapitalistägda, i vissa fall skatteparadisplacerade vårdoligarkerna är affärsdrivande och sätter således vinsten för kundnyttan (kund är en managementfloskel för patient).
Antalet vårdplatser per 100000 invånare har minskat i Sverige. Sverige är bland de sämsta i en EU-jämförelse. Det lär bli ännu sämre med tanke på att utbyggnaden av antalet vårdplatser inte matchar befolkningsökningen, som kommer av den rådande massinvandringspolitiken. Bristen på vårdplatser var ett tungt vägande skäl till att alliansen 2009 satte igång den hysteriska, massmedialt upphaussade massvaccineringen mot svininfluensan, som var en lättare influensa.
Mängder av utlänningar med undermåliga svenskakunskaper arbetar numera i den svenska sjukvården. Språkförbistringar kommer med detta, och är ett allvarligt hot mot patientsäkerheten. Jag låg på operationsbordet på Karolinska får något år sedan. En operationssköterska från något arabland och en narkosläkare från Island flankerade mig. Narkosläkaren frågade om jag var allergisk mot någonting. Jag svarade lövsprickning, ett ord som varken operationssköterskan eller narkosläkaren förstod.
Jag såg en uppgift för några år sedan att 62 % av läkarlegitimationerna, som utfärdas av Socialstyrelsen, går till utländska läkare med utländska läkarexamina.
Om man nu ska utvärdera svensk sjukvård ska man absolut inte göra det via tendentiösa opinionsinstitut, som står det politiska etablissemanget nära och står upp för demokratur. Det gäller för dem att varhelst (Sverige)demokratin sticker upp sitt fula tryne gäller det slå ned det. Opinionsinstituten är affärsdrivande, särskilt Novus, och vill tillvarata demokraturens/kundernas intressen. Kunden beställer opinionsundersökningar, där ledande frågor är legio, för att befästa en ståndpunkt eller ett på förhand givet resultat. Dessutom sjunker svarsfrekvensen, vilket gör opinionsresultaten än mer osäkra.
Det övergripande syftet med sjukvården är ju att göra sjuka människor friska. I den bästa av världar borde i princip sjukvården vara överflödig, eftersom folket är friskt! Så låt istället någon statistikkunnig myndighet mäta friskhetstalet, för att rätt utvärdera svensk sjukvård.
För mig känns det som att den svenska sjukvården går i armkrok med den svenska skolan.
Först tycker du att den svenska sjukvården är dålig och sen beklagar du dig över utlänska läkare… bestäm dig
För övrigt är de flesta läkarlinjer utomlands längre och bättre än de Svenska. Speciellt då Polen och Ryssland.
Kan det bero på att utlänningar har svårt att lära?
@skepparn: Om du svarade orjan, tror jag du missade det lilla ordet "bättre". Om det var gruelses klagan på dålig svenskförståelse är en gissning att kompetent personal med perfekt svenska är så sällsynt att man inte har tid att vänta tills fackligt kompetenta lärt sig sällsynta svenska ord.
Anekdot igen: Utan klassiska symtom testade jag ändå, och såg att jag hade en urinvägsinfektion. Närliggande vårdcentraler kunde inte ge snabb tid när febern och allmäntillståndet behövde åtgärd, så jag gick till akuten på S:t Göran. Efter en halvtimme i väntrummet började jag bli irriterad. Jag tyckte att vilken kandidat som helst på en minut hade kunnat skriva ut ett preparat som industrin utbildat mig på som perfekt för UVI. Kom in till rysk manlig läkare med kraftig brytning (tacka f-n för att han och kollegor söker sig till svenska löner – varför arbeta i hemlandet i ett typiskt låglönekvinnoyrke när det finns alternativ?).
Men så lätt som jag trodde var det inte. Efter intervju om symtom osv. ville han helst lägga in mig! Jag fick dyrt och heligt lova att noggrant ta det dräparantibiotikum han skrev ut mot min njurbäckeninflammation! och komma tillbaka om jag inte var avsevärt mycket bättre inom två dagar… Jag blev bra.
@Örjan Lundberg 01:12
"Först tycker du att den svenska sjukvården är dålig och sen beklagar du dig över utlänska läkare… bestäm dig"
Det jag pekar på i min kommentar är att privat sjukvård är kostnadsineffektiv, och kvaliteten blir sämre. Vinsten är ju det viktigaste i det privata! Synsättet att marknadens krafter ska råda inom sjukvård, bäddade för Narkolepsiskandalen i Sverige med början år 2009. Jag ingen nyliberal, varför jag kan komma med sådana sanningar. Jag är inte ideologiskt förblindad som nyliberalerna.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/samre-kvalitet-i-vard-med-vinst_8066356.svd
Svensk sjukvård i en global jämförelse mycket bra, men vi tappar. Svensk skolutbildning var en gång också mycket bra, men där har vi tappat (se senaste PISA-rapporten).
Sjukvård i Sverige handlar mycket om språklig kommunikation mellan patient och vårdpersonal. Om nu vårdpersonalen har en annan kultur och ett annat modersmål än patienten, så ökar risken för att den språkliga kommunikationen mellan vårdpersonal och patient brister, vilket hotar patientsäkerheten. Det är av detta skäl som invandrare får ha tolk med sig när de besöker svenska läkare.
Sverige är ett land med läkarlinjer på ett antal universitetsorter. Om nu 62 % (över hälften) av alla läkarlegitimationer som utfärdas i Sverige är utländska då är det något som är galet i Sverige. Socialstyrelsen beklagar sig över att de måste bevilja läkarlegitimation utan någon kompetenskontroll till utländska läkare, om dessa redan har läkarlegitimation i ett annat EU-land.
Jag har funnit på empirisk väg att det är ett tecken på låg kvalitet i en verksamhet i Sverige, om andelen utomnordiska invandrare är hög. Det jag har sett i den svenska sjukvården på senare tid får mig inte att ändra på den visdomen.
"För övrigt är de flesta läkarlinjer utomlands längre och bättre än de Svenska. Speciellt då Polen och Ryssland."
Var vänlig utveckla!
Lite interaktiva siter att kolla på data:
Stockholm
http://www.vantetider.sll.se/
VG
http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Vard-och-halsa/Sa-styrs-varden/Halso–och-sjukvardsavdelningen/Rapporter-A-O/#v
Landet
http://www.vantetider.se/
En debattör sade en gång…
"Detfinns bara ett land som har brist på läkare! Det är Norge, ty de har råd med fler…."
Vård är enbart en fråga om pengar, ty det finns alltid behov av mer vård…..
Rätt. Det finns även nån statistik som talar om att 80% av de total vårdkostnaderna i ditt liv uppstår under dina sista två år i livet. Det är väl nåt slags statistiskt genomsnitt så det gäller väl inte t ex diabetiker och så där.
De där 80%-en spenderas alltså på att förlänga livet några dagar eller t o m timmar. Hur lönt är det, egentligen?
Bara du själv lär kunna svara på den frågan.
En gång i livet.
Ja, givet du är vid medvetande, förstås…
Lätt att bara se till Läkare. Att det sedan knappt går att hitta personal som ska bemanna avdelningarna där folk ska vårdas verkar ni inte förstå.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Känner att det är dags att sticka ut hakan litegrann och påstå att NEO, herr Wilderäng och samtliga kommentarer har missat det viktigaste.
Läkare ägnar sig inte bara åt att vara patienter behjälpliga, arbetet handlar lika mycket om myndighetsutövning.
Läkaren ska vara med och bedömma vem som ska få tillgång till sjukskrivning, färdtjänst, förtur i lägenhetsköer, LSS och olika förtidspensioner
Läkaren ska bedömma vem som får tillgång till antibiotika som riskerar att höja resistensen på sikt om det används för frikostigt.
Läkaren ska bedömma vem som ska få tillgång till dyra men kanske inte nödvändiga behandlingar som plastikkirurgi eller olika ortopediska ingrepp.
Sist men inte minst (och här tänker jag på en kommentar ovan från någon som inte fick "rejäla värktabletter") läkaren ska bedömma vem som ska få tillgång till narkotika.
Dessutom ligger det på läkarens bord att hushålla med de resurser som tilldelats vården. Vem ska få nyttja slutenvården och hur länge? Vilka risker för den enskilde är acceptabla att ta för att klara platsläget i slutenvården?
Det är aldrig någon som tycks tycka att kundnöjdhet är det viktigaste måttet när det gäller domstolar eller försörjningsstödenheten hos socialtjänsten.
Jag tror inte att en vårdcentral med 100% kundnöjdhet kan bedriva bra vård.
Det är en vårdcentral där patienterna får sjukskriva sig så mycket de vill och begära intyg till ditt och datt som dränerar samhällsresurser, där antibiotika skrivs ut till varenda unge med lite feber, där dyra och potentiellt farliga röntgenundersökningar beställs i onödan och framförallt, där missbrukarna kan få sina benzodiazepiner och opiater utskrivna och långsamt förstöra sina och sina anhörigas liv och till sist bli tvungna att tvångsvårdas i upp till ett halvår enligt LVM till en kostnad mellan 0,5 till 2 miljoner..
Tyvärr finns det inget bra mått att mäta vårdkvalitet.
Joakim, leg läkare.
Pfft, myndighetsutövning. Vårdkvalitet kan inte mätas för det finns inga fasta mål att mäta det mot. Hur lång är garantitiden på en höftledsoperation? 0 dagar såvitt jag vet. Får man pengarna tillbaka om läkaren inte kan ställa diagnos? Nä. Det får man däremot på bilverkstaden.
Utöver det – själva poängen som Cornu gör är ju nästan samma som du, nämligen att det finns en stor kundnöjdhet och att denna aldrig kan nå 100%. Att det sen beror på myndighetsutövning (som du påstår) eller allmän gnällighet (som Cornu påstår) är väl ganska sekundärt egentligen, åtminstone från ett lekmannaperspektiv.
Nej, jag skämtade!
Vad gäller utländska läkare och urologi
Föra året kom jag under behandling på ett lasarett i mellan Sverige
En av de undersökande läkarna råkade vara från – Somalia!
Verkade riktigt duglig.
Nej, aldrig ha för förutfattade meningar.
Samma vård som innan men de ökade anslagen till vården försvinner som vinst till privata aktörer?
Jag säger inte att din slutsats är fel men för att avgöra hur vården förändrats så bör man granska den mer i detalj. Det kan hända att vissa delar av vården faktiskt blivit sämre. Exempelvis lever vi längre och drabbas av allt fler sjukdomstillstånd. Om då vårdinsatserna och kostnaderna ökar pga detta så kan det bidra till att vården försämrats för andra grupper.