Gawker rapporterar att ett markägande kaliforniskt par hittat nedgrävda guldmynt till ett värde av tio miljoner dollar på sin ägor.
Efter att ha hittat en första övergiven nedgrävd tunna med guldmynt hittade man slutligen hela åtta små tunnor med mynt.
Sammanlagt hade någon grävt ner över tusen guldmynt på ägorna, där de sedan fallit i glömska. Guld har som bekant vissa kemiska egenskaper, som gör att det inte slits, ärgar, oxiderar, rostar eller över huvud taget reagerar med sin omgivning, även om det grävs ner. Det samma gäller inte silver.
Jag vet att en del av er föredrar att gräva ner ert guld på era ägor istället för att förvara det i bankfack. Men kom ihåg att lämna skattkartor, samt kunskap om skattkartornas och guldets existens, till era efterlevande. Eller så väljer ni lämpligen bankfacket. Fast i detta fall så handlade det som sagt om guldmynt med dollarvärden på sig, och då räknas de som lagligt betalningsmedel och kontanter och får därmed inte längre förvaras i svenska bankfack, som oavsett har ett tak på ersättningsbeloppen vid förlust…
Återstår då tunna, spade och skattkarta.
14 kommentarer
Det märks att du vistas i Chalmers närhet!
Guld slits ej ?
Märkligt i sanning.
Rostar ej?
Nä, se definitionen av rost.
Sur på mig som vanligt?
Smickrad!
Vad är ersättningstaket i bankfack?
Skiljer sig nog från bank till bank men detta är saxat från Swedbanks villkor:
anken ersätter inte i något fall förlust av eller
skada på egendom förvarad i
bankfacket till den del förlusten eller skadan över
stiger tio (10) gånger det vid
tidpunkten för förlusten/skadan gällande prisbasbel
oppet enligt 2 kap.
Socialförsäkringsbalken.
Undrar hur äganderätten ser ut här. Om man hittar ett fornfynd ska det ju inlämnas mot symbolisk eller ingen ersättning, även om det marknadsmässiga värdet skulle vara stort, vilket det ofta är.
I det här fallet finns inget direkt kulturhistoriskt värde, då borde man kunna behålla hela rasket själv, även om man hittade det någon annanstans än på sina ägor?
Dels gäller andra regler i USA än i Sverige (och resten av Europa har jag för mig) dels verkar inte dessa guldmynt vara så gamla att de betraktas som ett fornfynd (fast det är klart med amerikanskt historieperspektiv kanske de är att betrakta som fornfynd).
Enligt svensk lag som har sitt ursprung från Kalle dussins tid så skulle dessa guldmynt vara fornfynd eller fynd som staten skulle kunna lösa in då de består av ädel metall och är äldre än 100 år. Ersättningen skulle vara metallvärdet uppräknat med en åttondel plus eventuell symbolisk hittelön. Inlösen skulle antagligen vara en bråkdel av marknadsvärdet..
I USA (precis som övriga länder) gäller dock som sagt andra lagar och det som upphittarna i första hand skall passa sig mest från är nog jurister. Kan alltid finnas någon som vill försöka komma över guldskatten. Staten kan ju visserligen återigen kräva tvångsinlösen av allt guld som de gjort tidigare.
Metallvärdet plus 1/8 innebär ju ett plus i detta fall…
Det var väl Gustav III som införde statlig belöning till inlämnare av fornfynd?
Första ansatsen gjordes visst lite tidigare än Kalle dussin men jag har för mig att dagens lagtext bygger på den från Karl XII. I och med hans krig och förluster så försvann Sveriges stormaktstid och det fanns viktigare saker än fornminnen att tänka på. Misstänker att det under Gustav III tid fanns ny energi att ombesörja för fornminnen men lagen har sitt ursprung från tidigt 1700-tal.
http://www.raa.se/om-riksantikvarieambetet/fragor-svar/riksantikvarieambetets-historia/
@Kingedward24: Plus blir det ju så fort du hittar det eftersom det inte är något som du räknade med från början. Tvångsinlösen innebär att du bara får en bråkdel av reella värdet eftersom det historiska och samlarvärdet oftast är mycket stort på gamla ädelmetallsfynd.
Nu verkar det som att IRS, amerikanska skattemyndigheten, vill ha sin andel av fyndet… Frågan är om det skall vara på face-value för dessa mynt eller marknadsvärdet.
http://www.foxnews.com/us/2014/02/27/california-couple-in-10m-gold-find-to-owe-govt-about-half-report-says/.
Vet inte hur det funkar i Sverige men antar att Svenska Skatteverket vill ha sin andel av inlösen av fornfynd.
Verkar i princip vara följande vid liknande fynd:
USA: Du får behålla fyndet om du vill, sälja det till marknadspris om du vill men skall betala skatt till marknadspriset det år du hittar sakerna.
Sverige: Fyndet kan tvångsinlösas till metallvärde plus 1/8 samt även eventuell hittelön. Skatteverket kan ha synpunkter att inlösen skall vara skattepliktig.
Marknadsvärdet i detta fynd är troligtvis många gånger större än metallvärdet så även ifall IRS skulle kräva skatt på marknadsvärdet så skulle den som hittat mynten få behålla mycket mer än om det varit enligt svenska regler samtidigt som svenska Skattemyndigheten hade fått in mindre i skatt.
Gold divers på Discovery igår handlade om ett samhälle där det sugs upp sand med små guldflarn på ett väldigt improviserat sätt. Ett litet samhälle i Beringssund.
Guld har lockat många.
I Sverige så skäller vänstern på de många utländska bolagen som får leta och utvinna metaller med små kostnader för själva utvinningen. (Dock utan att nämna Northland)
Min morfars far kände till spade och tunna. Skattkartan missades. Vi letar fortfarande efter tunnan med sprit som grävdes ner i skogen under andra världskriget…
Edit anno 2014: PVC-rör, spade och GPS-koordinat. Fixed that for you…