Nio privatekonomer, från tre storbanker och Ikano, Skandia, Länsförsäkringar, Fondbolagens förening och upplysningstjänsten Compricer tycker vi ska låna mindre och spara mer, speciellt ungdomar, enligt en debattartikel hos Bonnier/DN. Handelsbankensoch SBAB:s privatekonomer håller inte med och skriver inte under.
Även om det finns en del läsvärt i artikeln, som att ungdomar måste lära sig att spara först och konsumera sedan, så ringer artikeln ihåligt.
Sparandet ser man främst som en möjlighet att få ihop en handpenning om 15% till en bostad, så att ungdomarna sedan kan låna miljonbelopp till sagda bostad. Sparandet handlar alltså bara om att kunna låna ännu mer pengar.
Ur det perspektivet ser bankerna förstås snabba krediter som ett problem. Dels för att ungdomarna aldrig lär sig spara och aldrig får ihop till en handpenning, så de kan skuldsätta sig för miljoner istället för tusentals kronor, dels därför att 10 000-tals ungdomar hamnar hos kronofogden. Därmed kommer de aldrig få chansen att låna miljoner från banken, än mindre skaffa sig ett hyreskontrakt hos försäkringsbolagens hyresbestånd, eller de hyresrätter som bankerna lånar ut pengar till.
Sedan har man förstås rätt i att alla borde ha ett antal månadslöner, helst en årslön, på banken. Svensken har som bekant nästan inget sparkapital alls. Man har också rätt i att de som förnekar problemen använder statistiken efter sina egna önskemål – stryker man pensionssparandet, inklusive PPM, som räknas som privat sparande i statistiken, så har inte svenskarna något nettosparande alls.
Det går inte att komma undan att det obefintliga sparandet potentiellt är ett enormt problem för bankerna, då de riskerar att inte ha någon att låna ut stora belopp till i framtiden.
Banken är inte din vän. Banken är ett vinstdrivande företag. Även bankernas privatekonomer är säljare och är bara ute efter att maximera bankens lönsamhet. Dels med procent på fondsparandet, och sedan med miljonlån till de som kan ta sitt fondsparande och använda till handpenning på en alldeles för dyr bostad.
Det hade varit intressant att få läsa varför Handelsbanken och SBAB inte hängde på detta?
14 kommentarer
Tankar från en "bankir".
En anledning till att man skiftar fokus från (bo)låneaffären är för att den affärsmodellen/-området är så mogen. Processerna och hanteringen bakom är idag så pass effektiviserade och rationaliserade att marginalerna har blivit väldigt små (relativt andra affärsområden). Grovt, det går inte längre att nischa sig eller radikalisera inom bolåneaffären för att få en konkurrensfördel gentemot övriga aktörer. Yttre faktorer (varför man hoppar av tåget) här är vår stagflation/skuldmättnad.
Istället fokuserar vi hellre på sparande och kanske ännu hellre försäkringar (tjänstepension, riskförsäkringar). Visst är detta affärsområde någorlunda moget men oordningen (i brist på bättre ord) är större. Här går det fortfarande att pressa kostnaderna rejält. Marginalerna kan bli avsevärt bättre. (Avtalspensionsområdet är kanske undantaget, där det idag finns så extremt lean'a aktörer att vi övriga inte ens vågar kliva upp i ringen).
Yttre faktorn (varför man hoppar på tåget) här är istället det degenererade socialförsäkringssystemet. Obefintlig(!) pension och sjukvård (från någon annan än dig själv) för dagens ungdomar i framtiden.
@happft
Intressant läsvärd kommentar med väl utvecklat resonemang.
Frågan är väl hur vi skall göra i framtiden. Skall vi gå tillbaka till 30-40 talets egnahemsbyggande, med eget arbete som insats och inte så stora och dyra hus eller 70-80 talets statliga bostadslån med extremt låg ränta, eller skall marknadskrafterna helt få styra bostadsmarknaden.
Byggsektorn har varit extremt lönsam p.g.a. en reglerad och subventionerad marknad, staten har alltid agerat "jultomte", genom ROT-avdrag hjälper man byggarna. Kanske skulle vi ha ett bilavdrag när man köper en ny Volvo för att gynna bilindustrin.
I en annan del av världen finns det lån till toaletter. Samt lån för vattentillförsel brunnsborrning mm.
Allt för att höja standarden. Så fler kan få det bättre.
Cornucopia skulle väl råda kvinnorna spara ihop till dessa tidsbesparande investeringar?
Rent trams. Att låna för att bjuda högst på en redan existerande bostad tillför exakt noll. Att du inte inser skillnaden gör att jag tvivlar på din intellektuella förmåga.
Oppti: Det skulle vara intresant om du kan utveckla hur beeteendet att höja 100kkr åt gångenpå bosräder, som att det vore småpengar, bidrar till kvinnornas frigörelse. Eller på vilket sätt utslängandet av ett 3år gammalt kök bidrar till tidsbesparingar.
Existerande bostad? Det byggs för få-varför?
Nytt kök efter 3 år-vansinne men kanske ett sätt för kirurgen att få motivation till ännu en jourvecka? Eller för bristen på semesterdagar-vad vet jag?
Om nu BNP består av konsumtion så kanske konsumtion av tjänster bör premieras-då väljer jag inte att gå på Mac Donalds framför Grand hotells veranda-eller jag kanske gör det men pekar inte finger åt dem på verandan!
Oppti, då skulle vi väl vilja låna till investeringar i vår industri istället för att köpa varandras bostäder. Toaletter och brunnar har vi ju redan, liksom bostäder som hör till dem. Kvalificerad produktion är vi nog överens om att vi behöver förstärka.
Som sagt ovan, man bör ju använda pengarna till något vettigt. Att buda upp varandras bostäder med lånade pengar innebär inget vettigt på något sätt.
Dessa pengar kommer i omlopp. Kanske hamnar de i industrin kanske på Grands veranda?
Välstånd bygger på arbete som ger lön som kan ge konsumtion osv.
Att få pengar i omlopp är ju inte svårt på något sätt. Att lyckas med det utan att gå i konkurs är en annan femma. Vi kan ju låta staten låna pengar utomlands istället för bankerna/hushållen och dela ut dem som en form av extra medborgarlön, det skulle ge en riktig skjuts till konsumtionen, dessutom mycket enklare än att gå omvägen via att flippa bostäder. Därefter statsbankrutt trots exemplariska BNP-siffror under en period.
Det spelar ingen roll hur gott syftet med att ta upp skulderna var, när man har tillräckligt mycket skulder är det bankrutt. Då spelar det i sin tur ingen roll varför man tog upp skulderna.
@cornu
Nu kanske man inte skall se det som att alla dessa undertecknade är så inne i bolånemarknaden som du gör gällande. Tar man t.ex. fondbolagens förening så är de ju rimligen mycket mer intresserade av att folk sparar (ie köper fonder) än vad vissa banker är. Sen skall man ju inte bortse från att t.ex. vissa banker ju har egna fonder (vilket tydligen inte SBAB har) så att de kan ju faktiskt tjäna pengar på kundernas sparande också.
Det intressanta är då varför varken SBAB eller Handelsbanken skriver under. Om jag inte missminner mig så stannar inte SBAB vid 85% belåning utan räknar in även blankolån utöver detta i sitt lånelöfte. Kan det vara så att de inte alls ser behovet av kontantinsatsen som ett problem för att kunna få låna? De kanske helt enkelt inte ser problemet som de andra bankerna ser?
Om man vill att folk skall spara mer så kan man ju höja räntorna… nä, man vill ha en "nationell sparsatsning", alltså skattebetalarna skall skicka in kapital i banksystemet….
@Björn
Då gör ju inte banken några vinster på sparandet – och under de förutsättningarna vill de nog inte att du skall spara. Nej det är ju in med pengarna i deras fonder så de kan ta avkastning på OPM.
@Cornu
"Banken är inte din vän. Banken är ett vinstdrivande företag. Även bankernas privatekonomer är säljare och är bara ute efter att maximera bankens lönsamhet. Dels med procent på fondsparandet, och sedan med miljonlån till de som kan ta sitt fondsparande och använda till handpenning på en alldeles för dyr bostad."
Å andra sidan så påverkar inte budbärarens motiv eller andra omständigheter inte huruvida budskapet är korrekt eller inte. Att kritisera ett argument för att det kommer från någon som har andra motiv brukar betraktas som argumentationsfel – tar man till detta för att man inte kan bemöta argumentet i sak? Eller är det så du bara tar till det för att det är rätt i sak, men kommer från någon med "dolda" avsikter?