Nedanstående är en fri översättning av Umair Haques inlägg hos Harvard Business Review. Översatt och återpublicerad med tillstånd. Skribent är alltså Umair Haque och ingen annan.
Du vet de där sekterna som väntar på att utomjordingar ska komma ett exakt datum och klockslag nästa år för att rädda mänskligheten? Utomjordingarna kommer förstås aldrig, men det hindrar dem inte från att tro utan stärker dem bara i deras tro.
I ljuset av de här sekterna, låt mig ställa en fråga: Har kapitalismen misslyckats? Eller håller den på att misslyckas?
Föreställ dig ett ett land som heter Kapitalistan. Föreställ dig att den osynliga handen syns på varje stolt vajande flagga och alla vet vad handen står för: konkurrensens odödliga ideal, självtillit och rikedomar. En människas värde bestäms av hennes förmögenhet, en människas tid värderas i hur mycket hon tjänar. Tillsammans arbetar miljoner människor för den gudomliga Marknadens skull.
Men någonting är fel i Kapitalistan. Själva samhället rasar. Medelklassen kollapsar. Landet har ett förlorat årtionde bakom sig och de unga har blivit en förlorad generation som desperat letar efter möjligheter. Medianinkomsterna har stagnerat och landet gick in i en lågkonjunktur, men när landet återhämtade sig fick de redan rikaste den absolut största delen av vinsterna. Många människor blir långtidsarbetslösa och fattiga, den sociala rörligheten minskar och medellivslängden sjunker. Kort sagt blir livet i Kapitalistan kortare, otrevligare, olyckligare och svårare.
Låter Kapitalistan lite som USA eller kanske hela västvärlden?
Låt mig motbevisa mig själv.
Kanske det inte är kapitalism som praktiseras i USA och västvärlden. Istället verkar det vara en giftig blandning av kapitalism för de fattiga, som obarmhärtigt skärs ner i brutal darwinistisk konkurrens och socialism för de rika, där det inte verkar finnas några gränser för räddningspaket, subventioner och privilegier. Det är en dödlig blandning av svågerpolitik för de mäktiga och en kamp utan slut för de maktlösa.
Men vad är det för system som rämnar om det inte är kapitalism?
Jag skulle kalla det “tillväxtism”. Det är inte bara ett system, det är en trosuppfattning, en ideologi som påtagligt misslyckas men som inte kan rubbas för att det blivit en trossats och centrum för en sekt, vars präster hotar med fruktansvärd, gudomlig hämnd om deras auktoritet ifrågasätts.
Tillväxtism säger att tillväxt måste uppnås till varje pris. När tillväxt uppnås sägs samhällen vara lyckade, när det inte gör det sägs de vara misslyckade.
Tillväxtismen är villig att offra allt för mer tillväxt. Till och med de rättigheter som upplysta samhällen en gång höll för omistliga. Är du oroad över ökad massövervakning utan laga grund, drönarattacker, privata säkerhetsvakter eller insamlingen av detaljerad information om vad du säger, gör och tittar på till både (amerikanska) staten och kommersiella företag? Synd för dig! De är tillväxtindustrier och ve den som står i deras väg. Vem bryr sig om yttrandefrihet eller rätten till privatliv när det vi verkligen behöver är bra, tillväxtskapande jobb? Jobb som att bli betjänter och hushållerskor (eller coacher, konsulter och “tjänsteleverantörer”) åt de superrika, som kan köpa sig “rätten” att inte bli kontrollerad eller övervakad. Gud förbjude att folk protesterar, det kan ju skada tillväxten!
Tillväxtism är en antites till demokrati. Grundläggande politiska och mänskliga rättigheter, ur tillväxtistens perspektiv, är irriterande källor till ineffektivitet som behöver utraderas. De är källor till social friktion och spänningar som gör människor till mindre produktiva arbetare och som uppmuntrar dem att göra saker som att fundera, ifrågasätta, utmana och tänka. Helvete! Vi vill inte ha medborgare. Vi vill ha arbetskraft.
Tillväxtism hävdar att tillväxt är målet, meningen med all mänsklig möda – och därför måste all mänsklig ansträngning ledas mot tillväxt.
Detta är det största misstag som tillväxtism gör, för tillväxt är inte ett mål, det är ett medel. Ett medel för att, i bästa fall, öka förmågan att leva meningsfullt väl och åtminstone ett medel för att öka mänsklig frihet.
Just för att det är ett medel, inte ett mål, är tillväxt nödvändigt – men inte tillräckligt. För vad? För framgång. Ingenstans är det lika tydligt som i USA, där ekonomin “växer” men majoriteten av människor under 40 har det värre än sin föräldrageneration.
Men vänta! Medelsvensson (övs anm: originaltext the average Joe) har nu rikedomar som han aldrig drömt om! Stor 3D-TV med subwoofers lika stora som en liten nation. En venti-soja-latte-ccino större än en ölkagge… för 39 kr! Snart har man en flygande bil— en robo-betjänt… ett självstädande hus… pratande glasögon som berättar vädret för dig!! Fantastiskt!
Alla dessa leksaker är trevliga, men de är inte ersättare för ett fungerande samhälle, eller verklig mänsklig framgång, eller det faktum att det krävs ett fungerande samhälle för att föda verklig mänsklig framgång.
En bra utbildning, transport, energi, sjukvård, gemenskap, mat; allt detta och mer därtill är grunden för verklig framgång. Verklig framgång är inte en superpryl i varje ficka… samtidigt som utbildningskvalitet, inkomst, välstånd, gemenskap, möjligheter och medellivslängd sjunker, medan otrygghet, ensamhet och ojämlikhet skjuter i höjden.
Superprylar, om de reducerar dig och mig till eländiga, dreglande zombies som aldrig läser en bok och som inte har några rättigheter och som egentligen inte kommer ihåg varför de spelar roll… om det är fördelen med kapitalism, kanske är det något som bara en dåre skulle gå med på.
Kommer du ihåg utomjordingssekterna? Utomjordingarna kommer aldrig. Ledarna vänder sig och säger: följare! Utomjordingarna har blivit uppehållna på Jupiter! Just för att de inte är här är precis varför vi vet att de kommer! De kommer nästa år, samma datum, samma klockslag! Håll ut!
Låter det bekant? Det är samma historia som tillväxtism säger oss… om våra liv. Att en dag, om vi bara tror på tillväxtens magiska kraft, så blir vi räddade! Det är precis runt hörnet! Ekonomin ökar farten! BNP växer igen! Håll ut bara ett litet tag till. Va? Blev det inte bättre för er det här kvartalet? Det blir säkert bättre nästa kvartal!
Tillväxtism är lite som en sekt. Liksom alla sekter ber den oss att förneka verkligheten, att offra oss själva, att klippa banden till det vi älskar, att hänge oss åt magiskt tänkande. Översteprästerna lugnar oss med besvärjelser som har fel i decennier. Dess följeslagare reciterar böner som har misslyckats att ge regn i åratal. Men ändå säger de till oss: fortsätt tro. En dag blir räddningen eran.
Tillväxtismens stora brott – och ja, det är ett brott; för det kostar dig och mig, just nu, de liv vi borde leva, istället för de dagar vi finner oss begränsade till – är att den förhindrar samhällen att utveckla en sofistikerad bild av vad framgång är och därmed hur man når det. Den misslyckas för att den hindrar oss från att nå bortom den trötta, rostande idén att framgång bara är prylar, krimskrams och tingeltangel – och att det kanske istället är hälsa, vänskap, meningsfullhet, vishet, resiliens, lycka, en skön känsla att ens dagar har spelat roll.
Mitt svar är då: Kapitalism har förändrats till tillväxtism och tillväxtism är för vår tid vad alkemi var för en annan. Det är en lönlös och skrattretande jakt på att förvandla bly till guld. Men bly är bara bly. Och den sannaste rikedomen i livet är att ha levt ett liv som spelade roll.
Problemet med alkemi är inte att det inte fungerar. Det är att det fungerar. Det fungerar så bra – med att berätta för oss vad vi så gärna vill höra; Psst! Här är Hemligheten! – att vi blir oförmögna att tänka, känna, drömma och utmana. Därför var vetenskapen fast i århundraden medan alkemisterna letade efter De Vises Sten som de visste bara måste finnas. Så är också vi fast – frestade av den glittrande lockelsen av tillväxtism.
Men det fanns aldrig någon genväg att förvandla bly till guld. Och det finns ingen genväg till att bygga samhällen som fungerar, där varje enskild människa har chansen till ett liv som spelar roll. Och för var och en av oss, det finns ingen genväg till det där meningsfulla livet.
Så kanske är det dags för dig och mig att lämna den här sekten. Utomjordingarna kommer antagligen aldrig. Det billiga, plastiga skräpet som omger oss är antagligen inte värt vad vi betalade – inte bara i pengar (eller mer troligt, i krediter), utan i frihet, tid och tårar.
Kanske är det dags för var och en av oss att ta ett djupt andetag, säga åt tillväxtismen att dra åt pipsvängen, och lägga ut en ny, egen kurs.
Umair Haque
Skriven av Umair Haque åt Harvard Business Review, med tillstånd återpublicerad på Cornucopia? och fritt översatt av Ellen Dolk.
52 kommentarer
Få se nu är det här början på kapitalismbubblans kollpas alltså. Uppblåsninsfasen, förnekelse, var är det som brukar komma sen?
Jag är med..
Så kapitalismen kollapsar för att den inte är kapitalism?
Ungefär som att kommunismen kollapsade eftersom den inte var kommunism.
Gemensam nämnare? – Båda har missbrukats i elitens egenintresse på bekostnad av flertalet.
Slutsats – eliten är nödvändig för samhället men får aldrig tillåtas dominera makten.
EU, någon?
Uhm… kommunism har visst funnits och det sket sig när man gick ifrån det. Det var bara den första fasen av kommunism vi fick se. Proletäriatets diktatur, med slakt av oliktänkande. Lenin och Stalin. Där efter mjukades det upp och saker började förfalla och gå bort från den sanna kommunistiska andan.
Kapitalism har däremot aldrig funnits men det har troligen funnits försök till att införa det.
Alltså har kommunism inte funnits, då proletariatets diktatur enl teorin aldrig skulle användas till att rensa bort oliktänkande. Sedan 1860 så fanns det dessutom två grenar, dels den reformistiska socialismen och dels den revolutionära kommunismen. Dock så var Lenin och Stalin aldrig några kommunister, precis som det är svårt att hitta kapitalister.
Alltså är kapitalism och kommunism samma sak…
Enligt den marxistiska teorin mister staten sin funktion först när samhällsklasserna är upplösta. Därefter kan ett kommunistiskt samhälle som innebär ett stats- och klasslöst samhälle uppstå. Och det är väl egentligen samma sak med kapitalism. staten ska mista sin funktion och samhällsklasserna är upplösta (centern påstår att samhällsklasserna redan är upplösta i Sverige).
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Det viktigaste i en ekonomi är det som inte görs, det osedda, handlingsalternativet som valts bort. Tillväxtismen handlar om bokföring, konvention som människor hittat på. Sånt som betalas med varan pengar registreras och adderas, men det säger inte så mycket om ekonomin, om det människor verkligen gör och värderar. men är man statlig adelsbyråkrat så har man inte annat än bokföringssiffrorna att pyssla med så därför handlar all politik och all massmedia alltid uteslutande om de bokförda siffrorna, aldrig om de mänskliga värden som ekonomin faktiskt konkret består av.
Menar du att en ekonom hanterar ekonomi bättre och ser till de mänskliga värdena istället för de bokföringssiffrorna?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Tillväxtismen är ju en följd av kapitalismen, kort sagt vad som händer när kapitalismen får verka otyglat och utan motvikt. Det vi ser idag är att kapitalismen leder till fascism nu precis som under början av 1900-talet. För att tro på en sund kapitalism måste en tydligare beskrivning av hur den ska begränsas och regleras finnas än vad som finns i dagens ideologiska landskap. Det kanske är angeläget, eftersom de alternativ till kapitalism som har prövats har varit mindre lyckade. Men det är naivt att tro att tillväxtismen/fascismen på något sätt är frikopplad från kapitlaismen. Den är en logisk konsekvens.
@Marcus
Jag tror att det finns en och annan som inte håller med om det. Både tillväxtism och fascism bygger på att staten skall försöka tygla marknaden för att dansa efter statens pipa, man försöker helt enkelt med statligt ingripande få "marknaden" att producera tillväxt (ie att mer och mer pengar levereras för varor och tjänster) i fallet tillväxtism eller vad nu staten tycker att "marknaden" skall producera i fascism i allmänhet. Det låter som allt annat än att man släpper marknaden fri.
Jag håller inte med.
Finns inget som säger att om jag som företagare måste omsätta mer hela tiden. I kapitalismen kan jag välja detta och kanske lägga tid på annat.
I tillväxism försvinner det utrymmet för eller senare och kommer inte tillbaka.
Nej Marcus, Det är inte kapitalism när staterna med kollektivets pengar går in och räddar de allra rikaste. Samtidigt som statens inkomster främst kommer från den stora massan av arbetar, medelklass och övre medelklass.
Jag tycker det här är bland det bästa Cornu skrivit på mycket länge. Jag har själv tänkt i precis dessa banor ganska länge och jag försöker så gott jag kan att överge detta och bara sköta mig själv, mina närmaste och skita i resten.
Jag tror på en fri kapitalism men inte det samhälle våra politiker gett oss idag och som dom nu bara drar ännu längre in i skiten.
Ja, du har verkligen överträffat dig själv Cornu! ;-D
Kent, Kuckeliku, nu retas ni förstås med mig. Jag har inte skrivit detta. Umair Haque har skrivit detta. Översättningen har gjorts Ellen Dolk. Jag har bara publicerat det hela.
Jag menade inte att retas men jag glömde nog bort den där första meningen om översättning medan jag läste resten av texten. Jag tycker verkligen att den är bra och sätter precis fingret på hur sjukt det blivit.
Staten räddar de absolut rikaste i en slags snedfördelad socialism och lyckas dessutom lura folket att det handlar om kapitalism.
Författaren till texten är en del av problemet. Han står för den väldigt vanliga idén att de rätt-trogna vet vad som är bra och vad som är dekadent, vad som är värdefullt och vad som inte är det, och att samhället bara kan må bra om dessa rätt-trogna får lägga samhället tillrätta så att rätt saker prioriteras.
Medelklassen har det fantastiskt, ändå har den "förstörts". Vi har fantastisk teknik i våra fickor, men den är bara "leksaker". Vi har fantastisk sjukvård och ökande livslängd, men någon har bestämt att det ändå inte duger eftersom sjukvården inte är jämlik nog. Etc etc.
Det finns alltid någon som inte är nöjd, som hatar friheten och överflödet. Det kan vara mullor, det kan vara socialister, det kan vara kristna gubbar, det kan vara rasister, feminister eller grönskägg. De har detta gemensamt – övertygelsen om de egna målens förträfflighet. De hatar förvisso ofta varandras politik, men lyckas påfallande ofta projicera allt de inte gillar på "marknaden" och på oss liberaler – vi som faktiskt erkänner folks rätt att själva definiera vad som är av vikt, och att behålla och använda sina resurser för att nå sina egna mål. Kanske är det för att de med rätta upplever just den friheten som det största hotet mot förverkligandet av deras egna målsättningar.
En kolerisk ideologkommissarie med "Atlas Shrugged" under armen kritiserar alla andra för dogmatism och stelbenthet! Stenblock i glashus!
Lite som en skäggryckande girlfight mellan ayatollan, Castro och påven.
@jeppen
Det verkar som att du inte förstod texten. Tillväxtism ÄR ju en del av "idén att de rätt-trogna vet vad som är bra och vad som är dekadent, vad som är värdefullt och vad som inte är det, och att samhället bara kan må bra om dessa rätt-trogna får lägga samhället tillrätta så att rätt saker prioriteras" – med den specificeringen att det "värdefulla" är tillväxt. Se t.ex. "unknowns" invändning – vem har rätt att bedöma vad som är bäst sätt för honom att använda sin tid och sitt kapital till? Det är inte säkert att alla väljer att expandera som varandes det bästa alternatievet.
@Anonym: Texten började med att tala om kapitalism. Sen gick den över på tillväxtism, som då skulle vara idén att ett lyckat samhälle är ett samhälle med tillväxt, och att man "gör vad som helst" för att få denna tillväxt. Som jag ser det är avsikten att lägga på en fågelskrämme-hatt på kapitalismen för att sedan banka ner alltihop tillsammans.
Man kunde börjat med att angripa idén om gröna jobb och keynesianska budgetunderskott i kristider, men det gjorde man förstås inte. Man började med att prata om kapitalistan, eller hur? Man upprepade också en bunt socialistiska myter om den förstörda medelklassen, stagnerande välståndet mm. Det finns ett skäl till det att den vinkeln valdes. Helt enkelt att anti-tillväxt-folket inte vill befria sina medmänniskor, utan underkasta dem en uppsättning nya målsättningar.
Jag förstår inte Unknowns kommentar. En kapitalism utan kapitalackumulation är väl ingen kapitalism? Adam Smith trodde förvisso på den gode kapitalismen som av moraliska skäl upphörde med vinstintressena när hen nått en viss punkt, men den tanken byggde på en kristen moral som väl knappast kännetecknar dagens affärsuppgörelser. Men den osynliga handen var beroende av ett frivilligt avståndstagande för att fungera. Det var ju inte en ohejdad kapitalism som byggde välfärdsstaten utan en kapitalism balanserad av en rädsla för arbetarklassens uppror. Om tillväxtismen är något annat än kapitalism så beror det ju på att kapitalackumulation nu nått sin gräns, att orättvisorna är så stora att de ekonomiska systemen börjar krackelera och ny styrning krävs för att rädda ett dödsdömt system.
@jeppen
Jag uppfattade det iaf som en beskrivning av hur situationen ser ut och hur den skiljer sig från kapitalism – isht när man granskar hur regimerna agerar. Det finns gott om exempel på åtgärder som tycks ha som enda mål att pumpa upp tillväxten så att man hela tiden kan redovisa högre BNP än året innan. Behöver man ta till politiska åtgärder för att pumpa upp BNP'n så är det en indikation på att det inte är det optimala att göra – ibland kan det faktiskt vara så att marknaden (ie folk) vill använda sin tid och kraft på annat än att ständigt konsumera mer och mer.
I ett kapitalistiskt system kommer BNP bli den som är det mest optimala – oftast har det visat sig vara högre än föregående år, men det finns inget som säger att så nödvändigtvis måste vara fallet. Det är regimens reaktion när detta sker som skiljer kapitalism mot tillväxtism.
@Marcus
Isf så säger du ju emot dig själv eftersom tillväxtism syftar till att du skall konsumera och inte ackumulera på dig något kapital.
Sen är det inget som säger att kapitalism (iaf i Adam Smith's tappning) kräver kapitalackumulation. Vidare så drev han inte tesen att man av moraliska skäl skulle upphöra med vinstintressena. Du verkar ha fått det om bakfoten.
@Anonym: Vi är helt överens om att ett kapitalistiskt, dvs ekonomiskt fritt, system kommer att få rätt nivå av BNP och att högre sådan inte är givet. Men vilka är dessa politiska åtgärder som "pumpar upp BNP" men som inte tar samhället mot mer ekonomisk frihet? Det enda jag kan komma på som möjligen fungerar i den vägen är penningpolitisk stimulans. Men åtminstone i Sverige har vi ju trots allt ett penningspolitiskt system som bygger på inflationsnivå, inte på tillväxt.
@jeppen
Det är inte helt lätt att säga vilka åtgärder som har det syftet, men såfort man tar BNP-tillväxt som ett mått på en politiks förträfflighet så visar det iaf att man antingen har svårt att motivera sig eller så har man BNP-tillväxten som målsättning. Nu orkar jag inte leta upp massor med exempel, men arbetslinjen t.ex. är ju ett sätt att verka för att vi skall välja att producera istället för att överkonsumera fritid t.ex.
Tillägg: sen kan man nog ta alla keynesianska aktiviteter även om de bara görs populistiskt halvdant (ie stimulansåtgärder) till tillväxtism.
FAn vad bra det bästa jag har läst på länge mycket mycket länge.
Tillväxten är en naturkraft och kan inte påverkas. Författare har inte heller något konkret att komma med. Ta ett djupt andetag. . . . Minst dummast metod för att minska tillväxten är nog att beskatta eller på annat sätt minska naturresursernas utvinning, som är motorn till allt. Men observera att också detta är korkat. Tillväxten har dessutom planat ut och makthavarna bluffar mer och mer för att få till sina siffror. Det är naturligtvis inte tillväxten som är problemet utan kollapsen, som också hör till naturens gång
@Urban Persson
Varför finner centralbanker och politiker sig nödgade att vidta åtgärder för att få igång tillväxten? Hade den kommit av sig själv så hade de ju kunnat dra till ibiza.
Tillväxten beror i obetydlig grad på vad makthavarna hittar på. Om de som en engångshändelse placerades på en färja och sänktes i Atlanten eller åkte till Ibiza enkel biljett så skulle inte tillväxten minska. Men det klart om att de gick in för att ställa till mer trassel än de gör så skulle den nog minska på kort sikt.
Tillväxten beror naturligtvis på människans aktiviteter i stort inom produktion och konsumtion och allt som hör till. Så längre naturresurserna utgör en bråkdel av produktionen rullar det på skapligt. När naturresursernas utvinning och diverse annat kopplat till komplexiteten upptar en allt för stor del av det totala så kollapsar systemet. Utvinningen upphör. Tillväxten minskar med nästan 100 procent. Systemet för tillväxtens registrering försvinner.
Idag läste jag att makthavarna planerar ett reparationsavdrag för diverse prylar så att det slösas mindre. Vilken byråkrati och vilket populistiskt flum. Resultatet blir nog mer felallokeringar, minskat välstånd och en tidigare kollaps. Möjligen finns det skattekilar som ger oönskade effekter. Dessa beror också på makthavarna. Det enda som är säkert att makthavarna kör apparaten i botten. Vad de än hittar på tills dess har ingen betydelse.
Det är förstås bra om man inser att tillväxt vare sig är så möjligt eller så frälsande, men den stora frågan är förstås vad man skall satsa på istället (utan att för den skull den ekonomiska utvecklingen helt upphör). Dels tror jag att vi bör satsa på medborgarlön – i alla länder – och dels tror jag att vi behöver bättre värderingssystem än de vi har nu. Liberal hedonism är helt enkelt inte intelligent. Jag har såvitt jag kan se redan formulerat de intelligenta alternativen, om än delvis bara i form av spridda bloggkommentarer.
OT
Intressant läsning om Tesla, Vargar och annat idag men inte ett ord om Twitters IPO? Det måste väl ändå vara den stora händelsen idag?
Kanske kommer den analysen lite senare..
Avledningsmanöver?
Nej, det är klart att sojalatte inte kan vara syftet med eoner av evolution. Istället vill jag påminna om ett gammalt evergreen-citat om livets mening:
To crush your enemies, see them driven before you, and to hear the lamentation of their women.
Du har inte en känsla av att flertalet organismer främst jagar individer av andra arter än sin egen och att många inte ägnar sig åt jakt alls?
Människan och våra närmaste släktingar gör dock det. Det är väl det som är relevant om man är människa?
Men vill du låtsas som att du är en vandrande pinne istället så varsågod.
Vet du, din människosyn är inte helt PK. Passa dig så du inte får en tårta upptryckt i nyllet!
Förr eller senare kommer de starka med sina naturresurser och rejäla vapen kanske att vara tvingade att slå ut de svaga därför att de ställer till för mycket trassel med sin sjuka moralism. Om jag får se Stockholm utslaget med kärnvapen så blir jag gärna en vandrande pinne. Bättre det än en bränd pinne i Stockholm.
Urban:
Jo dom starka kommer att slå ut dom svaga då dom svaga ger mindre vinst än att köpa o sälja begagnade papper.
!!
OOOps
Vart slut på bilar.
Vart slut på mat.
Men pappershandeln går vidare.
Med kollapsen och restkulturen försvinner först papperen och sedan orden. När kulturen har stabiliserats i nästa århundrade kan vi förvänta oss svenskar i kommunication med grymtande läten. Det räcker för det enkla liv som de tvingas till. Alla resurser går åt för överlevnaden och sådana anstängningar blir bara bortkastad tid. Restkultursamhället säger ifrån. Ut och arbeta, någon måtta får det vara på flummet.
Det blir aldrig som förr. Rikare folk kanske kommer hit på svenskjakt ungefär som det idag är populärt att skjuta älgar. Det blir som det blir och det är inget att moralisera om. Naturresurserna är boss och bestämmer allt.
Socialism för de få, neufeudalism åt alla andra. För inflationen är ju 2% eller hur?
Håller absolut med om "tillväxtism", det krävs av allting att det _måste_ expandera, öka omsättning, bli fler, där överbefolkningen är ett väldigt stort kommande problem.
Politikerna i hålan där jag bor har som mål att öka invånarantalet, jag håller verkligen inte med, om jag velat bo i en större (skitigare, bullrigare, trängre, sämre) stad, så hade jag gjort det istället.
Jag flyttade hit och trivs här mycket på grund av att vi inte är så värst många invånare, att det är frisk luft och ett lugnt tempo utan trafik-kaos, att det nästan inte kan bli för mycket folk i ICA
butiken.
.
Läste en insändare som hade ungefär samma tema och dessutom lyckades få med själva den verkliga anledningen till varför våra kära politiker är så otroligt engagerade i att landet fylls på med nya invånare, det är faktiskt av en händelse just "tillväxtism" som driver dem, fast skribenten kallar det inte så.. http://avpixlat.info/2013/10/31/det-egentliga-syftet-med-massinvandringen/
Det var bara på skämt jag skrev om att kapitalismen var en bubbla som kan kollapsa. Det var väl ingen som trodde att det var sant och blev ledsen? Det förstår ju alla att det måste vara socialism om man ger rika pengar och att det bara är socialistiska system som kan kollapsa. Vi säger så här, imorgon, fel senare idag, hittar Lars på en annan lek och så lovar jag att alla inte ska få vara med att leka.
Är inte drömscenariot att ligga exakt på 0% tillväxt?
= Inga löneökningar för vanliga
= inga kostnadsökningar för 1% av de rika
= ökad skuldsättning med ca 4,7% för vanliga
= tillväxtökning på 4,7% för de rikaste som lånar ut
??
Den rena tron, bla bla bla. Avfällingar bla bla bla. Jordens undergång bla bla bla. Måste bli renade, hitta tillbaka till det ursprungliga bla bla bla. Endast då uppstår Paradiset. Citat från valfri religiös sekt
Finns det konkurrens om resurser så finns "The red queen effect". Man måste springa framåt för att kunna stå kvar på samma plats.
Så frågan är om man kan välja bort aktivt vare sig "tillväxtism" som "kapitalism". Låter lite som att man tror att människan är Gud som kan manipulera de termodynamiska huvudsatserna. Med kända, avskräckande, resultat.
Tyvärr är "tillväxtism" självreglerande. Kanske "kapitalism" också. Vad det innebär är inget att jubla åt direkt.
Det behövs inte tillväxt för att bevara ett ungefärligt Status Quo. Bara en någorlunda nivå på de ekonomiska aktiviteterna.
Det behövs inte tillväxt för att bevara ett ungefärligt Status Quo. Bara en någorlunda nivå på de ekonomiska aktiviteterna.
Korporativism där företag sammansmälter med politiken och då kan lagstifta bort konkurrens i stället för att anstränga sig. Det brukar sluta illa.
Såsom att Stiftelsen Fria Media beställer lagar från ett visst parti mot betalning. Samma stiftelse har sedan flera partimedlemmar i sin styrelse och kommer att skänka alla sina pengar till detta parti vid en eventuell upplösning av partiet.
det var en både dåligt skriven artikel och ett mycket grumligt försök att konstruera en skillnad mellan "tillväxtcism" och kapitalism. Kapitalismen förutsätter tillväxt – eller en konstant omfördelning av välstånd från de fattiga till de rika (hur skall annars vinst och ränta genereras?). När tillväxten upphör blir det det senare som dominerar. Men det fungerar ju inte socialt.Vilket är precis det vi ser.
@Gunnar Rundgren
Folk har redan påpekat det, men trots detta misslyckats med att styrka det påståendet du gör. Kapitalism förutsätter inte per automatik tillväxt eller omfördelning av välstånd från de fattiga till de rika.
Det enda skälet varför det "behövs" tillväxt är för att betala räntan… och om det inte fanns ränta behövdes ingen tillväxt…