“The biggest cultural predictor that you will be trusting, trustworthy, generous, fair, and so on is the extent to which you come from a market-oriented society. People from traditional societies, from tribal societies, from non- or pre-market societies, and from socialist societies are not nice.” – Professor Jason Brennan
Latest in kapitalism
Nedanstående är en fri översättning av Umair Haques inlägg hos Harvard Business Review. Översatt och återpublicerad med tillstånd. Skribent är alltså Umair Haque och ingen annan.
Du vet de där sekterna som väntar på att utomjordingar ska komma ett exakt datum och klockslag nästa år för att rädda mänskligheten? Utomjordingarna kommer förstås aldrig, men det hindrar dem inte från att tro utan stärker dem bara i deras tro.
I ljuset av de här sekterna, låt mig ställa en fråga: Har kapitalismen misslyckats? Eller håller den på att misslyckas?
Jaha, USA framstår nu som mer kommunistiskt än Kina. GM ansöker om rekonstruktion (Chapter-11, ofta kallat konkursskydd i svensk press eller ibland rent av konkurs). På köpet socialiserar man koncernen, och amerikanska staten kommer äga ca 60% av GM.
Fast just SvD har lite svårt med procenten. Enligt dem skall staten äga 72.5%, facket 17.5% och fordringsägarna 15%. Blir det första aktiebolaget där man kan äga mer än 100% av aktierna alltså. Dagens Industri har lite andra siffror. 60% till amerikanska staten, 12% till kanadensiska staten, 17.5% till facket och 15% till fordringsägarna. Befintliga aktieägare blir alltså av med 99.5% av ägandet, om det nu inte är ett avrundningsfel inblandat här. Nu skriver väl SvD egentligen rätt eftersom fordringsägarnas 15% är en option, ursprungligen får de 10%, så det blir 100% av bolaget, och DI avrundar därmed antagligen fel.
USA och amerikanska staten fortsätter alltså på den inslagna vågen av socialisering. Svenska socialdemokrater borde vara stolta. Själva har de ju avreglerat och sålt ut bolag sedan 90-talet, men den store satan USA gör alltså tvärt om.
Nu återstår alltså att se om amerikanska staten, en stat som har världens största budgetunderskott och egentligen är insolvent om man räknar in alla åtaganden, skulle vara bättre ägare av GM. Jag tvivlar. Man skall inte förglömma att amerikanska staten på mindre än ett år socialiserat andras förluster med en summa som överstiger mer än dubbla den inflationsjusterade kostnaden för andra världskriget. Utan att uppnå några resultat.
Det återstår att se vad som händer med Saab. Och när gör någon om texten på Legalize it! till Socialize it!
Å andra sidan kanske någon kan hävda att privatisera vinsterna, socialisera förlusterna är den yttersta formen av kapitalism. Kapitalisterna kan bara vinna, och alla andra får betala…
När man provocerar fram en diskussion, t ex om vad vi skall kalla den reglerade eller manipulerade reala marknad vi har och haft, kan resultatet ibland bli bra. Riktigt bra. Följande är ett citat från bloggaren Toxiska Epistlar, signatur Bosse:
“Det är alltid lätt att tala i termer av ond och god när man diskuterar kapitalismens funktionssätt. Det är lätt att hamna snett om man gör det. Kapitalägaren har sina legitima intressen och arbetaren eller tjänstemannen har sina. Och – vilket är viktigt att inse – dessa intressen står emot varandra. För att kunna dra någorlunda jämt har dessa intressen organiserat sig för att dessa intressemotsättningar ska kunna lösas på ett hyfsat civiliserat sätt.
Denna ordning har fungerat skapligt under efterkrigstiden, dvs under den tid då industrialismen har upplevt sina rekordår.
Det handlar inte om huruvida marknaden (det finns flera marknader!) är fri eller reglerad eller inte. Jag menar att det är en systemkris vi håller på att gå igenom just nu.
Liberaliseringen under 80-talet, globaliseringen under 90-talet, och nu senast finansialiseringen av ekonomin under 2000-talet har nått vägs ände.
Men eftersom ingen politisk kraft har nån lösning, annat än att börja om där vi slutade hösten 2008, så misstänker jag att faran inte är över än på långa vägar.”
Jag får gåshud av den sista meningen. Det är den bästa sammanfattning jag sett av världsläget hittills.
Ett i olika sammanhang ofta använt engelskspråkigt bibelcitat är “where there is no vision, the people perish”. Det är väl från kung James bibel-översättning, på svenska heter det “där profetia inte finns, där blir folket tygellöst” (Ordspråksboken 29:18, 1917 års översättning), vilket kanske inte är lika träffande.
Kung James engelska variant är åtminstone passande.
Våra politiker och makthavare saknar helt visioner om hur vi skall bygga en hållbarare och rimligare framtid, utan baksmällan skall botas med morgonsupande, brasan skall släckas med bensin.
Jag säger inte att genuint fria marknader är rätt väg, eller ens önskvärt. Det enda jag påtalar är att det är statliga regleringar, i åtminstone USA inte sällan beställningsjobb från nischintressen på marknaden, ex banker, som ligger bakom finanskrisen. Och en reglerad marknad är inte kapitalism eller fri marknad, så kapitalism eller fri marknad kan inte ha misslyckats. Även om vänsterfolk vill påstå det.
Vi har en systemkris, som Bosse påtalar, men det saknas visioner om hur vi går vidare. Det finns inga visioner från vänsterpolitiker heller. Enda visionen där är mer bidrag och större offentlig sektor. Inget nytt alltså.
Att bli politiker är att sluta vara radikal. Är det politiska det möjligas konst, och det är därför vi bara ser försök till omstart av ett ruttet system som enda möjliga åtgärd så är vi riktigt illa ute.
Det är lätt att bli upprörd över hur staten håller om kapitalets rygg, och t ex går in med hundratals miljarder för att rädda banker eller andra företag.
Men att bli upprörd över detta beror bara på att de flesta har fel världsbild. Staten finns nämligen inte till för dig, den lille mannen, utan staten existerar för kapitalet och kapitalisternas skull. Innan någon kallar mig marxist, så vill jag påtala att jag är kapitalist.
Staten har alltid gått hand i hand med kapitalet. Stater, land, nationer uppstod för att främja och säkra den kapitalackumulation som utmärker kapitalisten. Adeln var de första kapitalisterna, där de omfamnades så till den grad av staten att de rent av kunde göra som de ville, bara de ställde upp med militär styrka när staten behövde försvara eller expandera det gemensamma kapitalet.
Det initialt kapitalistiska samhället gick över till dagens liberalistiska samhälle någon gång under slutet av 1800-talet, i samband med de första kommunistiska kuppförsöken och införandet av välfärdssystem som motåtgärd mot det kommunistiska hotet.
Detta var det liberalistiska systemet genidrag. Genom införandet av drömmen om t ex pensionen, kunde man hålla arbetarmassorna i schack. Trots att pensionsåldern sattes till ungefär medellivslängden, dvs hälften skulle dö innan de nådde pensionsåldern. Än idag dör var sjätte man och var elfte kvinna innan de går i pension, innan drömmen om det goda livet infaller efter hårt slit för att tjäna pengar åt kapitalisten.
Tillsammans med övriga välfärdsåtgärder kunde man effektivt hålla kommunismen stången. Kostnaden för denna välfärd lades främst på massorna, även om kapitalisterna fick betala en del skatt, men i gengäld fick man ju statens skydd av egendom och kapital. Och staten har våldsmonopol, och kan därmed alltid sätta mer styrka bakom, bara monopolisterna, polisen, militären och rättsväsendet själva går på välfärdssystemets bluff om att staten finns till för dig.
Trots ökade skatter har kapitalackumulationen under liberalismens välfärdssystem överstigit alla perioder tidigare under världshistorien. Den försäkringspremie kapitalisterna har fått betala via skatt har varit mer än väl värd pengarna.
Ur detta perspektiv är det lätt att förstå varför företag eller banker i kris så enkelt kan få mångmiljardbelopp bara de hostar. General Motors i Trollhättan kan få motorvägar och förbättrade kommunikationer för mångmiljardbelopp utan att behöva betala ett öre mer i skatt. Och amerikanska eller europeiska banker och dess aktieägare kan få hundratals miljarder trots att de själva har gjort bort sig. När vi fortfarande hade förmögenhetsskatt i Sverige för att lura i massorna att de rika minsann fick betala, så slapp de allra rikaste svenskarna helt förmögenhetsskatt genom undantag i lagstiftningen, vilket är ännu ett exempel på hur staten håller om kapitalet.
Sedan början av 90-talet har rent av liberalismen genomfört sitt största genidrag: Man har gjort alla till kapitalister genom t ex fondsparande och en övertro på den fria marknadens mirakelgörande brygder. Det mest radikala vi har i Sverige, fackföreningarna, är själva enorma kapitalister med avsevärda miljarder investerade i svenskt näringsliv, och har på så sätt själva blivit en del av det system de påstås vara satta att kämpa mot. Det gynnar inte facket att kräva högre löner för sina medlemmar, för då drabbas de företag som facket är med och äger.
Prat om fri marknad och avregleringar och att det skulle vara bättre för den lille mannen är bara prat. Fri marknad och avregleringar är alltid bäst för företagen, och ingen annan. Alternativet hade dock inte nödvändigtvis varit bättre.
Man kan titta på vad för budget t ex Konsumentverket får kontra alla de myndigheter som är till för att stötta näringslivet. Under de förespeglingar att diverse regleringar är till för konsumenten, så kan man hålla konsumenterna i schack.
Själva EU är en rent kapitalistisk konstruktion för fri rörelse av kapital, varor och tjänster, och genom gemensamt regelverk så underlättas det för företag. Eventuella krav som påstås ligga konsumenterna i fatet är bara för att gynna storkapitalet och storproducenter kontra småföretag och småproducenter som inte har råd att hänga med i regleringarna.
Så sluta vara bittra, irriterade eller upprörda över att staten och kapitalet sitter och håller handen. Det är så det skall vara, och det är därför staten finns till, inklusive landet Sverige. Get over it.
Det kapitalistiska systemet är betydligt robustare än vad många önsketänkare vill tro. Det är bara en fråga om vilken typ av kapitalism som ersätter den västerländska liberalismen, kapitalet lever vidare, men förstås även de naiva idealisterna. Enda hotet mot kapitalismen är sammhällsomstörtande revolutioner, men för varje år som går blir de mindre sannolika då fler och fler luras in i systemet. Unga idealister blir alltid gamla traditionalister, bara de får månadslön. Titta bara på våra folkvalda. Kvar finns i bästa fall retoriken.
Med fallande födseltal blir dessutom de unga idealisterna allt färre över tiden. Lägre födseltal ligger också liberalismen och kapitalet i handen. En revolution kräver en befolkningspyramid, inte en befolkningsskyskrapa. Risken för revolutioner är därför störst i bla arabvärlden med exploderande befolkningstillväxt. Där har man dock religon för att hålla massorna i schack fortfarande, men religon är ett dubbeleggat svärd, så risken finns att kapitalet där kommer skära sig på fingrarna.
För den som vill läsa mer om dessa tankegångar så finns t ex “Liberalismens död : slutet på den rådande världsordningen“, en essäsamling av Immanuel Wallerstein. Boken har dock några år på nacken nu, då den är från 2001 . Essäerna finns gratis på engelska att läsa på nätet om man är intresserad.
Wallersteins världssystemsmodell om centra och periferi är också väl värd att studera, och applicerbar i stort och smått, både globalt, regionalt och nationellt och förklarar därmed varför t ex kapital dras till städer, respektive huvudstäder som Stockholm.
Relaterat till detta så skall man komma ihåg att banken inte är din vän. Banken är inte din snälla rådgivare. Banken är ett vinstdrivande bolag som finns till för att de ägande kapitalisterna (ofta inklusive dig via fonder och pensionssparande) skall kunna maximera profit och vinst, inklusive bonusar till ledning. Lita inte på bankens råd, de går bara ut på hur de skall maximera sin vinst på dina pengar, t ex genom fonders förvaltningsavgift eller relativt låg ränta på bankkonto, där det är bättre att vända sig till Riksgälden. Men att rekommendera något som banken inte kan tjäna pengar på kan de aldrig göra.
Lita inte heller på journalister eller experters råd i media. Kunde eller ville de inte förutse finanskrisen, så kan de definitivt inte ge råd om vad man skall göra nu när den är här. Har de gapat “sitt still i båten” hela vägen ner, så är de inte klokare än att gapa detsamma nu, när de borde berätta vilken båt du skall sitta i istället.
Hittar du en enda bankman eller journalist som påtalar att den bästa placeringen du kunde gjort de senaste 10 åren var att köpa guld. Eller för den delen de senaste 10 dagarna. Och antagligen framöver också? Nej. För bankerna tjänar inte ett öre på att du köper guld, tvärt om.