En uppföljning av gårdagens inlägg om månadsskifteseffekten. På många håll verkar det vara etablerat att investeringsmodellen ska omfattas åtta eller rent av tio handelsdagar av månadens ca tjugoett, vilket t ex finns i ett färdigt certifikat från Öhman (PDF). E2 Tradings studie visar snarare på att man bara ska ligga inne 4 – 5 dagar i OMXS30, fler dagar än så ger betydligt mindre ökning av effekten per dag, till bekostnad av risken.
 |
| Källa: Öhman |
Dock påverkar förstås courtage rejält, då det ändå är 24 affärer om året. Ett sätt att handla på detta blir därmed att t ex trada i Avanza Zero, där både courtage och förvaltningsavgifter är noll kronor. Samtidigt måste man här redan ut när man ska köpa Avanza Zero och när man ska sälja Avanza Zero, pga eventuell fördröjning i fondägande. Avanza har dock eventuellt begränsningar i hur stora affärer man kan göra i fonden. Oavsett måste man absolut jaga det billigaste courtaget. 24 affärer på ett år till 0.1% i courtage innebär 2.4% sämre avkastning per år (mkt förenklat).
I Öhmans prospekt för sin produkt (PDF), så finns det åtminstone en graf över teoretisk historisk avkastning. Dock gäller detta 5+5-varianten av strategin och inte den kortare 4-5 dagar.
Öhman konstaterar också att strategin gått sämre än index de senaste 12 månaderna, vilket jag inte är ett dugg förvånad över. Graf för det finns i prospektet. Strategin innebär trots allt att man är ute ur marknaden stora delar av tiden och vid starkt positivt trendande börs, som IT-bubblan, så missar man delar av uppgången. Vinsten med strategin är att man slipper vara med på nedgångarna, vilket ni ser i grafen ovan. Tyvärr är grafen inte logaritmisk, vilket hade gjort det enklare att jämföra rörelserna.
Man kan istället fråga sig om börsen är för starkt trendande just nu och därmed i en bubbla? I så fall kommer strategin arbeta ikapp när rekylen kommer.
Slutsatsen är iaf att det finns lite olika skolor här kring vilka dagar man ska vara inne i marknaden.
30 kommentarer
Den enda rationella förklaringen till kalendereffekter som jag kan komma på, är de statliga byråkraternas marknadsmanipulationer. De stjäl ju det mesta av alla andras pengar, och följer ett rituellt planekonomiskt inbokat mönster i sina kalendrarblad för sina grupparbetsmöten. Några få hundra miljarder daytradar väl några byråkratiska småpåve-öar i den gigantiska och överskådliga svenska staten med på svenska börsen, och det räcker för att dominera kursutvecklingen.
Ja, men så är ju du ideologiskt blind och ser världen genom en väldigt snäv kikare.
Istället är det i en kombination av betalningsflöden som löner och pensioner, makroekonomisk nyhetspublicering, kapitalförvaltares fokus på månadsskiften och förfall av standardiserade optioner där man antagligen hittar förklaringen.
Och vem tar det mesta av allas betalningar vid varje månadsskifte?
Vem är ideologiskt (nä, religiöst statsreligiöst troende) blind och vem konstaterar fakta om vem som tar vilka pengar?
Du förväxlar f.ö. "tycka vad man vill" med ideologi (logiska idéer), och konsekvens (som matematik) med dogmatik (som att hålla på samma fotbollslag oavsett hur uselt de spelar)..
Du menar "dogmatik" som i "att dogmatiskt skylla alla problem på staten"?
@Kapitalist
Jag antar att de mesta av allas betalningar vid månadsskiftet går till hyresvärd/bank och alla andra saker man kan tänkas prenumerera på. En del går nog in på något fondsparande och fondbolaget är då piskade att köpa aktier eller whatever för pengarna (och det är där jag tror du hittar den rituella regndansen).
Bara att dividera offentliga utgifter med BNP så ser du vilken andel som den politiska adeln som alla här älskar, tar av andra. Men matematik är väl alldeles för "principiell" för självbedragare på den här domedagsbloggen ska acceptera den. Är det inte bekvämare att bara fantisera ihop saker och trooo på dem?
@Kapitalist
Varför skulle man vilja dividera offentliga utgifter med BNP? Det kanske är bättre att se hur saker och ting fungerar i verkligheten istället?
"Är det inte bekvämare att bara fantisera ihop saker och trooo på dem?"
Du menar typ som sina dogmatiska axiom, typ att alla mänskliga handlingar är rationella eftersom människan har en fri vilja.
Nej, det verkar idiotiskt tycker jag, närmast religiöst att tro på axiom som (som Mises skrev) inte kan eller bör prövas mot verkligheten utan bara accepteras som en högre sanning.
Anonym 11:08,
Offentliga utgifter betalas ju alla genom hot om våld, eller hur?
Ett mått på din statens våld är hur stor andel av alla bokförda betalningar är kvoten mellan bokföringskolumnen som räknat offetnliga utgifter dividerat med övriga av staten bokförda betalningar, BNP.
Ben Dover,
Ni verklighetsförnekare som drömmer om er omöjliga och aldrig förverkliga er utopi om "bra stat". Ni får fortsätta älska er Fredrik Reinfeldt därför att han heter staten.
Och vad är INTE axiomatiskt?
Även positivismen är baserad på axiom. Men du kanske inte begriper så svåra ord som "axiom" eller "princip".
Well, det finns fler stater än libertarianska icke-stats-riken. Antar att vi vann och ni förlorade?
Inom positivismen är det, till skillnad från praxeologin, dock fritt fram att angripa och ifrågasätta alla axiomatiska antaganden man gör för att ställa upp en teori.
Vilket låter därmed mest som en religion, tycker du? Den som ställer upp ett gäng trossatser som inte får ifrågasättas, eller den som ställer upp ett antal tydligt redovisade antaganden som det är fritt fram att ifrågasätta?
@Kapitalism
Och? Exakt vad har detta med månadsskifteseffekten att göra?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Profesor Lars Pålsson Syll:
Technical analysis — a fool-proof way to get fooled by randomness
Two Swedish blog colleagues — Flutetankar and Cornucopia — yesterday wrote about “calendar effects” on financial markets. It made me come to think about a thought-provoking article on our ability to “forecast the market” that I read not that long ago:
http://larspsyll.wordpress.com/2013/11/01/technical-analysis-a-fool-proof-way-to-get-fooled-by-randomness/
@Jan
Han bemöter dock inte månadsskifteseffekten specifikt utan hänvisar till en artikel som diskuterar huvudskuldraformationer. Som jag förstått det så har huvudskuldraformationer endel utrymme för godtycke och handpåläggning (eller känsla ifall man skull utrycka det lite snällare). Månadsskifteseffekten däremot är formulerad på ett mer strikt entydigt sätt.
Att avfärda månadsskifteseffekten på så lösa grunder får en att fråga ifall han inte baserar det på förutfattade meningar om att ett sådant fenomen inte bör föreligga (t.ex. pga hypotesen om effektiv marknad). Utan att faktiskt räkna på datat och konstatera ifall avvikelsen är en signifikant avvikelse eller bara brus så kan man inte dra den slutsatsen.
Det är ganska lätt att uppfatta det som ganska anmärkningsvärt att man kan få så bra avkastning från börsen genom att bara ligga inne på börsen bara en liten del av tiden. Det man skulle kunna förvänta sig är att man bara skulle få motsvarande del av den avkastningen som är utöver riskfri ränta, men så verkar inte vara fallet. För att utfallet skall bli såhär så krävs det att månadsskifteseffekten är tämligen påtaglig och att det då bara skulle vara brus skulle jag vilja ha starkare belägg för att tro på.
Det har ju för övrigt framförts teorier om vad som skulle kunna vara förklaringen till detta fenomen – och det rör sig om teorier som innebär att hypotesen om effektiv marknad inte kan anses vara tillämplig.
Hur ser siffrorna ut om man bara tittar på månadssluten vid kvartalsskiften? Jag tror det kan se ännu bättre ut pga "window dressing" eller vad man nu ska kalla det när vissa förvaltare vill snygga till sina kvartalssiffror och kanske trycker upp vissa papper.
Vet ej. Bör gynna aktier som redan stigit, missgynna de som fallit. Kanske redan ingår i månadseffekten?
Ja, det ingår ju rimligtvis i månadseffekten men kanske är det rent av så att det bara är dessa fyra månader som står för hela effekten och resterande månader bidrar med en liten del.
Ser inte att det ska påverkas av om aktier gått bra eller dåligt. En fondförvaltare som vill skapa illusionen av att hans portfölj gått lite bättre bör ju pusha upp alla innehaven i portföljen. Lättast rent ekonomiskt blir det ju att pusha de med låg omsättning relativt dess tyngd i portföljen men finansinspektionen reagerar nog om några småaktier pushas allt för mycket.
@Kent
"Window dressing" fungerar inte för att påverka fondens utveckling – man anger ju hur NAV utvecklats och att ändra innehavet i slutet av perioden kommer inte ge något intryck av att fonden gått bättre än den faktiskt gjort. Nu vet jag iofs inte varför "window dressing" görs eller om det ens uppfyller syftet.
@Anonym, Tänk om tänk rätt! Jag pratar inte om förändringar av innehav, jag pratar om kursmanipulation.
"Window dressing" är en felaktig benämning men jag hittade inget bättre ord.
@Kent
OK, men jag är ganska skeptisk till att kursmanipulation låter sig göras på den skalan. För övrigt är det index och isht andra bolag man jämförs med ändå – så om OMX skuttar upp 0.5% extra så framstår man inte som vinnare med mindre än att fonden skuttar upp mer än så.
Anonym, Naturligtvis! Fortsätt nu tänk på vad följderna blir när en stor aktör försöker höja kurserna i sina egna innehav. Dessa papper kommer ju pressas upp mer än index, och den som inte klarar det är ingen stor aktör.
Fortsätt sedan fundera på vad som händer med index när flera sådana aktörer agerar likadant.
Menar inte att detta är enda orsaken, jag menar bara att vid kvartalsskiften finns ytterligare en faktor som kan vara starkare än de övriga.
Kursmanipulation sker ständigt bland de stora aktörerna. Särskilt de som har egen optionstrading men då snackar vi andra rörelser och andra perioder under månaden.
Med tanke på fondernas statistika resultat så kommer ju även 0.1% förbättring relativt index se bra ut. Småsparare har en tendens att jaga tiotals, och hundratals procent samtidigt som en fondförvaltare kallas skicklig om han slår index med 0,1 % på ett kvartal och vips steg kvartalsbonusen med någon månadslön.
@Kent
Frågan är varför jag skall fundera på vad följderna blir av något jag är skeptiskt till att det låter sig göras. Du kanske skulle ta och förklara hur en sådan manipulation skulle gå till och ifall du mot bakgrund av det: 1) tror att det faktiskt görs, 2) tror att det skulle vara lönsamt, 3) tror att fonden skulle framstå som bättre än andra. Ha gärna i åtanke att fonderna (som jämförs och kan vara intressant att särskilja sig från) ofta sitter med i stort sett samma portföljer.
Varför ska jag argumentera med någon som inte ens försöker tänka igenom ett resonemang jag levererar?
@Kent
För att du inte lyckas leverera några starka argument kanske? Sålänge det inte finns några argument som visar att det låter sig göras och att det faktiskt görs så finns det ingen anledning att fantisera om vad konsekvenserna skulle bli.
Sen ska man inte glömma att desto mer sånt här uppmärksammas desto längre i förväg måste man agera för att tjäna pengar på det och till slut blir det inget kvar.
"Öhman konstaterar också att strategin gått sämre än index de senaste 12 månaderna, vilket jag inte är ett dugg förvånad över."
En annan observation är att certifikatet introducerades i år. Om man går på tesen att kapitalförvaltare investerar egna pengar i lönsamma strategier och erbjuder dem till allmänheten först när det är mer lönsamt att ta ut förvaltningsavgifter än avkastningen på eget kapital. Kanske inser/tror Öhman att strategin inte blir lika lönsam i framtiden?
Lite ironiskt att du råkar publicera detta inlägg just en "sista dagen i månaden" när det än så länge ser ut att gå ner istället för upp!
Det är enkelt att sätta ihop en portfölj som slagit index historiskt…
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.