Det svenska folkets skuldökningar sägs ha minskat, men då pratar man generellt om procent. Samtidigt är hushållens skulder på en ny topp runt 3 066 miljarder SEK, så frågan är då hur nominella skuldökningar faktiskt ser ut?
Även nominellt har faktiskt skuldökningarna gått ner och ligger på nivåer man såg 2003 – 2004. De riktigt stora skuldökningarna såg man istället 2005 – 2010 och frågan blir hur bostadsbubblan kan fortsätta pumpas upp med relativt mindre skuldökningar idag?
Svaret på det handlar förstås om att bostadspriserna avgörs på marginalaffärer. Kanske tillkommer det allt färre förstagångsköpare, utan bostadsköpen sker kanske i större utsträckning mellan parter som redan är inne i pyramidspelet och inte behöver låna väsentligt mer pengar vid ett köp?
![]() |
Skuldökning per kvartal, MSEK |
Nu ökade visserligen skuldsättningen rejält under andra kvartalet, men det visar sig finnas ett tydligt säsongsmönster.
Sedan 1999 har andra kvartalet varje år varit en spik i skuldökningen, nominellt. Se graf ute till höger, där andra kvartalet är markerat.
Är hushållen mer benägna att skuldsätta sig på våren?
Vi vet redan sedan tidigare att våren är årets hetaste säsong för bostadsköp, vilket också innebär att stigande priser under våren inte nödvändigtvis följs av stigande priser på hösten. Samtidigt såg vi inte detta mönster 1997 – 1998. Kanske markerar förändringen 1999 bostadsbubblans start och bostadspriserna ska normeras utifrån 1998 års nivåer?
Poängen är iaf att de makthavare och experter som talar om att skulderna tagit fart igen kanske bara är lurade av en säsongseffekt?
14 kommentarer
Jag noterar att även fjärde kvartalet verkar vara en spik i de flesta fall. Jag antar att detta förklaras med att man gärna lånar till julklappar, fyrverkerier och skumpa.
När du gör glidande medelvärden-hur gör du då?
Flyttar den så topp ger topp?
Slutvärdena?
Ser du 85% lånebegränsningen i dina siffror?
Sen ligger ökningar i korten med ca 20 års fördröjning.
Pengarna är ett nollsummespel. Skulder, inflation, bostadspriser och annat saknar betydelse. Vem som vinner valet har inte heller någon betydelse. Göran Persson började sänka skattetrycket, privatisera Telia med mera. Om han hade suttit kvar så hade han gjort samma saker som stridshingsten. Vidskepligheten är utbredd och det var bättre för när det bara var tomtar och troll.
Det enda som styr är fysiken och naturresurserna. År 2000 började resan nedåt med utvinningens fördyring. Än så länge är det småpengar och det har inte hänt så mycket. Omkring år 2050 kollapsar det här landet och bildar oberoende isolerade celler med rester som främsta lyx. Utvinningen når då en kritiskt hög andel av BNP. Innan dess behåller folk i utlandet viktiga överskott för överlevnad. I det populistiska systemet väljer dårarna själva sin framtid och naturen är god och snäll som en tomtegubbe.
"Det enda som styr är fysiken och naturresurserna. År 2000 började resan nedåt med utvinningens fördyring. Än så länge är det småpengar och det har inte hänt så mycket. "
Du får jobba med logiken!
Logiken? Din vidskepelse och ditt önsketänkande är så långt från logiken man kan komma. Själv bryr jag mig inte om det på det viset och det finns ingen anledning att fantisera. Ämnet är bara intressant i sig. Mina logiska brister i förloppet är naturligtvis också intressanta. Tyvärr blir jag aldrig upplyst om dessa.
Jo, Urban, du är troligen död då antar jag. 2050 alltså. Vilket gör dig till profet, mycket kan hända ännu.
En sak kan vi vara säkra på – Riksbanken, regeringen och deras experter har väldigt dålig kontroll och är egentligen bara effektiva i efterhand om ens då. Så, då var det sagt, kejsarna är nakna.
Vore intressant att veta omsättningen över tid, alltså summan av alla köpeskillingen på avslut per månad eller något liknande. Om antalet avslut minskar så kan priserna stiga utan att mer behöver lånas. Risken lär ju dock öka för köparen om antalet avslut hela tiden minskar samtidigt som priset stiger.
Precis, läste (här?) att omsättningen på bostäder är den lägsta sedan 1993 nu. Ökar den till någon form av genomsnitt lär antal lån och därmed lånemassa gå upp automatiskt.
Fast jag tror att allt färre avslut kommer göras samtidigt som priserna går upp fast långsammare och långsammare. Detta betyder isåfall att allt färre kommer ta allt högre risk tillslut så smäller det.
Det kanske är ett relativt bra slut, ju färre som hopar under isen desto bättre.
Vad är det för data du använder? Jag provade att använda SCBs finansräkenskaper
Sektor: S14+15 hushåll inkl icke-vinstdrivande organisationer
Motsektor: S0 samtliga sektorer
Konto: FL0100 skulder, totalt
Ställningsvärde Q2: 3 182 720 miljoner
http://elato.se/imgdump/se_household_debt_derivative.png
Tror att dippen Q1 varje år har och göra med skattsystemet.
Om du inte haft tur (sorry skicklighet) i dina spekulationer och kunnat köpa din lilla gård vad skulle du gjort då ? Hade du varit tvunget att ta lån så skulle din livsstil aldrig gått runt ekonomiskt.
Att skuldsättningen ökar under andra kvartalet kan kanske delvis förklaras med att vissa hushåll måste låna pengar för att klara av att betala vinterns räkningar för t.ex. direktverkande elvärme. Perioden januari – februari kan vara kall och eftersom många BLT-familjer lever ur hand i mun har de inte de marginaler som behövs för att klara av att räkningarna är flera tusen kronor högre under några månader i följd.