Alliansregimen lanserar nu ännu ett jobbskatteavdrag om 15 miljarder kronor, som enligt beräkningar ska ge 13 000 nya jobb. Detta innebär en kostnad per skapat jobb om 1.153 MSEK om året.
Svenska folket kommer förstås använda sitt jobbskatteavdrag till att låna ännu mer pengar. En femundring mer på lönekontot varje månad kan ju snabbt omsättas till att ta ut ca 285 000 mer i lån med 3% ränta och ränteavdrag. 15 miljarder lägre skatt kan, om alla tar upp lån och bara betalar ränta på lånen, alltså ge 15*285/6=712 miljarder mer i skulder för hushållen. Även om bara en tiondel tar upp belåning för sitt jobbskatteavdrag så blir det likväl 71.2 miljarder kronor som pytsas in i svensk ekonomi.
Och detta skapar alltså endast 13 000 nya jobb.
Om man istället tar 15 miljarder kronor och skapar den nya tjänsten närtrygghetskonsulent, så kan man få betydligt fler i jobb än 13000.
Vi hittar på att närtrygghetskonsulenter ska, iförd arbetsutrustningen reflexväst med lämpligt tryck, samt en mobiltelefon (årskostnad 500*12+150=6150:- SEK) gå runt i lämpligt bostadsområde om dagarna och ringa polisen om de ser något olämpligt, samt knacka på hos pensionärer och sitta och fika med dem. Om man så vill kanske Civilförsvarets gamla bruna halvlånga läderrockar med tillhörande svarta armbindlar, som man hade på folkhemmets hyllade 60-tal, finns kvar i något förråd någonstans.
Vi avlönar våra närtrygghetskonsulenter med 30 000:- SEK i månaden. Ovanpå detta kommer sociala avgifter om 30% och tjänstepension om 2%. Den administrativa kostnaden skapar också jobb för 30 000:- SEK i månadslön, men drar förstås en del lokalkostnader där administratörerna ska sitta. Lämpligen har man någon aktiv GPS på närtrygghetskonsulenternas mobiltelefoner, som kontrollerar att de inte bara sitter hemma och hänger. Oräknat administrationen, blir då årskostnaden kostnaden för en närtrygghetskonsulent följande:
30*12*1.3*1.02=477 000:- SEK. Avrunda uppåt till en halv miljon när man slänger med kostnaden för reflexväst, mobiltelefon och administration.
Man kan alltså istället för höjt jobbskatteavdrag för 15 miljarder anställda 30 000 närtrygghetskonsulenter. Och alldeles utan att folk tar på sig ännu mer skulder.
I den världen skulle det alltså stå en närtrygghetskonsulent i varje gatuhörn åtta timmar om dagen. Per 1000 invånare skulle det gå tre närtrygghetskonsulenter.
Å andra sidan är ju all avreglering och minskad stat, i jobbskatteavdragets fall via minskad skatt, att föredra, men 13 000 skapade jobb för 15 miljarder tycker jag låter som ett misslyckande, även om det följer schablonen om att ett arbete kostar 1 MSEK om året rätt väl. Ett extra stort misslyckande blir det med tanke på hur mycket av jobbskatteavdraget som kommer gå till ökad skuldsättning och tillhörande räntebetalningar.
42 kommentarer
Ett femte jobbskatteavdrag – nej tack.
Amorteringskrav OCH slopat ränteavdrag – ja tack.
Mer av samma som har misslyckats katastrofalt. Tack, då vet vi hur du "tänker"! Vad hindrar förresten dig att frivilligt donera motsvarande ränteavdraget till Skatteverket?
"Sänkt" skatt med 15 mdr betyder altlså att offentliga utgifters ökningstakt ska minskas med 1/4, från projicerade +60 mdr/år till bara +45 mdr/år, altlså från dagens 1 800 000 000 000 kr/år till 1 845 000 000 000 kr/år. Eller från 400 000 kr/år och anställd svensk, till 412 000 kr/år och anställd svensk. Men det räcker inte enligt dig, några miljarder till/år i form av accelerad skattehöjningstakt i form av nettokapitalinkomster föreslår du, jahaja.
Helt korrekt. Jag vill att förmögna ska betala mycket mer skatt, de fattiga mycket mindre. Jag vill se bankerna ta sitt ansvar och kanske framförallt vill jag se den överkonsumerande människan ta sitt ansvar.
Har inga lån så någon donation till skatteverket motsvarande "ränteavdraget" är inte aktuellt.
Jag håller med om att skatterna främst för sänkas för låginkomsttagarna. Typ slopad moms och slopa alla punktskatter samt inför inkomstskatteavdrag på 100 000 kr. Det skulle befria de flesta deltidsarbetande studenter, halvtidssjukskrivna, föräldrar helt och hållet från skatt. Några miljarder kan då sparas på att några tusen skattebyråkrater sparkas. Att bara administrera skattesystemet kostar staten över 10 mdr/år och företag och hushåll tio gånger så mycket i långdragen arbetstid för att försöka leka förvaltningsjurist, revisor och byråkrat. Och många miljarder i arvoden till advokater som vet hur att minimera skattebetalningarna.
Ett företag som spenderar mindre än 20% av sin vinst på skatteplaneringskostnader har antingen redan nått nirvana, eller gör grova felprioriteringar. Skatteplanering är mer värt än all slags produktion, eftersom skattekostnaden är större än summan av alla andra kostnader sammantagna.
Helt klart finns alltför många byråkrater och byråkrati. Jobbar själv åt landstinget och kan på nära håll följa hur antalet chefer och mellanchefer ökar medan personalen på golvet minskar. Antar att den strategin finns i många myndigheter också. Vården blir faktiskt sämre och sämre. Det är det jag ser och kan utgå ifrån. Den "tärande" verksamhet den är behöver skattemedel. Hur medlen ökas, via omfördelning av befintliga medel eller effektivisering av anslagen spelar mindre roll bara nåt sker för det går verkligen utför och det väldigt snabbt.
15 miljarder i skattesänkningar skulle betyda att skapande människor tillåts behålla 15 miljarder av vad de själva skapar. Det lättar en aning lite på det ofinansierade skattetrycket. Folk får råd åt vinterkläder åt sina barn, t.ex., en utgiftspost som staten skiter i när den med våld konfiskerar det mesta av allting som alla skapar.
Huruvida folk arbetar mer eller mindre t.f. av att de ofinansierade skatteskulderna minskas en aning, är irrelevant. Det viktiga är att de som arbetar får behålla det som de skapar, fria från parasiterande statspampars snyltande.
Men inget parti föreslår sänta skatter. Borgarna aldrig har sänkt skatten. Offentliga utgifter skenar ohämmat under alliansregeringen. I Snitt med +50 000 000 000 kronor i ökade utgifter varje år 2006-2012 (mer än hela försvarsbudgeten, i utgiftsökningstakt varje år!). Sammantaget har de ökat offentliga utgifter från 1 300 000 000 000 kr/år 2006 till 1 800 000 000 000 kr/år 2012. Det motsvarar en ökad skattebörda per anställd svensk med 65 000 kr/år, från 335 000 kr/år och anställd, till idag 400 000 kr/år och anställd i ofinesierade skattekostnadsbetalningar.
Nu, med all logorrhea om skapande och skapare, låter du som vissa antipirater för ~4 år sedan, give or take.
Eller kanske 30000 genusforskare?
Endast utrustade med telefon och reflexväst gör de nog inte så stor skada. Då lär vi bli världens mest jämställda land med hästlängder –> mer goodwill för regeringen, mer turism, mer rikedom.
Genusforskare vill ha en arbetsplats, dator etc, och då räcker inte pengarna till lika många tjänster.
Det var ju det som var poängen, de för bara en reflexväst och en telefon. Vi vill bara ha dem, inte frukten av deras eventuella vedermödor.
Då får det räcka med reflexväst, annars kan de ju få för sig att ringa och terrorisera fransmän om att det minsann inte borde heta le téléphone (och inte la téléphone heller för den delen) och försöka övertyga dem om att de borde avskaffa detta ofog att sätta kön på varenda ting och införa könsneutral artikel (dvs li téléphone).
Tror också att enbart reflexväst är det bästa. Det skyddar dem dessutom mot elakartade fotgängarolyckor i korridorerna på Uppsala universitet eller var fan de nu håller till.
@Kingedward24
Beroende på popularitetsnivå kan reflexväst skydda mot olykor, men det kan även vara en bidragande orsak till "olyckor"
Jag tycker att arbetsgivaravgiften borde sänkas istället, det borde underlätta för exportindustrin och därmed skapa mer riktiga jobb inom den tillverkande industrin och därmed okat välstånd för folket.
"riktiga jobb inom den tillverkande industrin och därmed okat välstånd för folket.
Vad är ett "riktigt" jobb? Ökat välstånd? Vad var det för fel på välståndet på 80- talet?
Ett fel var väl att det inte fanns något direkt välstånd för de som inte skattefuskade.
Bengt vi måste tillverka saker som går att exportera, trenden nu är att alltmer försvinner ifrån landet om inte den trenden bryts blir vi fattiga på riktigt. Några år till kan vi väl hålla på att servera varandra på café eller köpa pizza för lånade pengar, men till slut har vi inga pengar kvar.
Att Ericsson gått från 42000 i sverige till 17000 på 10 år borde skrämma skiten ur folk, men ingen verkar bry sig. Ericsson är ett globalt företag. Med en snittlön på säg 30000 blir det 39300 in i Sverige /mån/anställd. Det är ung 12 miljarder kr/år in.
Nu pratar vi inte pengar som bara cirkulerar runt i skatt a la kommunjobb (70% skattetryck betalar lön till nån som också har 70% skattetryck, det mesta skvalpar bara runt).
Kan undra hur vanligt det är att regeringar betalar folk för att de skall arbeta med jobb som uppenbarligen inte behövs. Kanske man bör planera för att dela på de jobb som finns, och behövs. Kortare arbetstid lägre lön mindre miljöförstöring.
Naturligtvis en utopi – men någon gång kanske man måste anpassa sig till verkligheten nu när den "naturliga" tillväxten avtar.
Närtrygghetskonsulter välkommen till verkligheten!
-Har du först nu insett var alla de nya jobb som ger oss 80% sysselsättningsgrad skapats!
Nu tycker jag att det faktiskt är bättre med 15.000 nya jobb som skapats på vanligt sätt (för att företag faktiskt anser att de behöver och vill anställa) än 30.000 hittepåjobb där man tar pengar från alla och ger de till några bara för att de ska ha ett jobb.
Vad är ett hittepåjobb? skura toaletter hos varandra, virka utan garn, skapa tuggummi på gatan?
Inför en jobbgaranti och anställ de som varit arbetslösa i 3 månader på halvtid. Ge dem 15 000 i månadslön = 7500 kr per månad. Med arbetsgivaravgifter och overhead = 10 000 per månad. Vilket alltså kostar 120 000 per år.
15 000 000 000 / 120 000 = 125 000 anställningar
Minska arbetslösheten med 30 % från dagens 377 200 till 257 200.
Antagligen skulle reformen vara självfinansierande eftersom a-kassa och försörjningsstöd skulle minska.
Ca 40 000 nya jobb skapas per år.
Kanske skulle vi se till så arbetskraftsutbudet anpassas till detta.
Varför skall vi underlätta för städare och diskare att komma hit?
Vi har 200 000 som är beredda och arbetsvilliga!
Det är inhumant att ställa dessa på sidolinjen!
Vänta lite nu – nu är det ju knappast så att man räknar med att hitta 15 miljarder per år i en bortglömda källare i regeringskansliet.
Dessa pengar tas ju från offentlig sektor och det beräknas ge 13000 nya jobb NETTO. Naturligtvis försvinner det offentliga jobb också.
Borgarna ÖKAR offentlgia utgifter med 50 000 000 000 kr/år varje år. På 6 år har offentliga utgifter exoploderat från 1 300 000 000 000 kr år 2006 till 1 800 000 000 000 kr år 2012. Det är en ökning från 335 000 kr/år och anställd svensk, till 400 000 kr/år och anställd svensk.
Så inga pengar alls tas från offentlig sektor. Tvärtom så expanderar offentlig sektor varje år med mer än en hel försvarsbudget varje år. Detta under alliansregimen. Eftersom det är valår så lär borgarnas utgiftsexplosion sannolikt accelerera ytterligare och närma sig 2 000 000 000 000 kr/år t.o.m. 2014, det vore en ökning med 50% sedan maktövertagande 8 år tidigare.
Tänk om borgarna nu gick till val på att under 8 år öka kostnaderna för vård, skola, omsorg, klimat och insatser för byrårkatiska förbud mot välstånaddkspaande med 50%! Med en hel Biljon kronor, en miljon miljoner kronor. Det skulle smälla högre det än Annie Lööfs senaste mikroskopförslag på 0.00000035 Biljoner kr/år till nåt näringslivsriskkapitalnånting "satsning" som eventuellt vallöfte.
men eftersom folk höär, som gärna gamblar sina pengar på tekniskanalytiska siffergrafer, saknar ju fullständigt sinne för proportioner och har ingen aaaning om hur mycket offentlig sektor med våld stjäl och betalar bort. Det är som Dr. Evil i Austin Powers. "A million dollar!" I de flestas tankar är det identiskt med en miljon miljoner. Folk ser ingen skillnad, inte när det "heter staten" i alla fall.
Syftet är inte att skapa jobb. Syftet är att öka klyftorna mellan de som har och inte har.
Vilka klyftor är det du tänker på? Borgkopian Magdalena Anderssons eller kanske Mona Sahlins?
"Man kan alltså istället för höjt jobbskatteavdrag för 15 miljarder anställda 30 000 närtrygghetskonsulenter. Och alldeles utan att folk tar på sig ännu mer skulder."
Hur tänkte du nu? Antag att alla Närtryggskonsulenterna idag är arbetslösa så ökar deras disponibla inkomst med > 5000/månad. Deras utrymme att ta på sina skulder ökar alltså rejält. Om hälften utnyttjar det så betyder det ökade lån med 60 Mdr att pytsa in i ekonomin…
Man hade kunnat prioritera om och öka lärarlönerna med 10000 på ett bräder och ändå få pengar över till att höja sjuksköterskelönerna.
Förhoppningen är väl att de nya jobben ska vara produktiva i någon mening. Jag vet inte om jag tycker att närtrygghetsproduktion är speciellt produktivt.
Att keynesianskt/Stocholmskolemässigt försöka stimulera fram köpkraft, efterfrågan och nya arbetstillfällen (ja, skattesänkningar är lika keynesianskt som ökade offentliga utgifter) är mer eller mindre meningslöst i ett land som i stort sett importerar samtliga konsumtionsvaror. För att efterfrågepolitik skall funka måste det finnas en betydande hemmamarknad där den ökade köpkraften plöjs ned och leder till investeringar.
Här har Sverige och övriga väst målat in sig i ett hörn med de senaste 30 årens frihandels- och outsourcingpolitik. I denna mening är Sverige bliven en klassisk bananrepublik, där det inte heller lönar sig att sprida välstånd till folket.
Det "kostar" inget att sänka skatten för löntagare. Man får alltså 15,000 nya jobb OCH mer kvar i plånboken.
Om offentlig sektor snor pengarna och anställer X personer för dem, så tränger de förstås ut privat sysselsättning istället för att motivera till nya anställningar. Då blir alltså netto-minskningen i arbetslöshet noll, men jobben blir mindre välståndsskapande.
Det här skulle Cornu begripa, om han hade någon känsla för ekonomi.
Det begriper jag. Det var därför jag skapade ett nytt "hittepåjobb" som inte existerade.
Däremot förklarade jag inte att det var därför jag hittade på närtrygghetskonsulenter. Trodde nämligen att läsarna är begåvade och inte måste få allt ritat på näsan, men jag ska tänka på dig nästa gång och förtydliga sådant.
Jeppen:
Du menar att Bilprovningen under Staten samt vård o skola under Samhället är att sno pengar, men då dessa drivs privat så . . . .
VARFÖR ska samhället inte få konkurrera om vinsterna, utan bara ta det som dom privata anser INTE ger vinst och inte vill ha?
Då det tydligen finns billigare sätt att skapa sysselsättning men detta inte görs så måste då dessa 15-miljarder vara valfläsk.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Nja, kan det inte vara så att om medelklassen får lite mer pengar så leder det till ökad konsumtion, i vårt land vill säga import och följaktligen inga svenska jobb, medan om staten snor pengarna så kan det leda till fler arbeten (ett antal meningslösa byråkrater och socialarbetare) och rentav potentiellt samhällsnyttiga satsningar i form av exempelvis infrastruktur?
I det första fallet rinner kapitalet ur landet, i det andra stannar det inom landets gränser.
Eller är jag helt ute och cyklar?
Bara delvis.
En importerad plastpryl från Kina kostar t ex 10:- SEK att importera. Sedan säljs den för 100:- SEK i svensk handel. Sådana ser påslagen ut, även på elektronikprylar. Du kan köpa en iPhone-laddsladd på kinesiska DealXtreme för 9:- SEK. Samma sladd kostar 100:- SEK här i Sverige. Har även exempel på inredningsgrejer från en grossist och importör som låg i grannskapet tidigare. I deras outlet kunde man köpa t ex populära ljusstakar för 25:- SEK. De såldes i butik för 80:- SEK. Då hade importören redan slängt på för att nå 25:- SEK, förstås.
Så konsumtionen bidrar till import, men större delen av konsumtionen stannar i landet via prispåslagen.
Aj då, det har du ju givetvis rätt i och det tänkte jag nog inte på. Och intäkterna från importsektorn borde då även innebära ett betydande sparande som i sin tur ger upphov till en hel del nya arbeten i grossist- och detaljhandelsleden. Här har vi väl om inte annat bakgrunden till logistikbranschens expansion under senare år. Även handelsbalansmässigt torde det vara en bra affär för Sverige – export av kapital- och råvaror i utbyte mot billiga konsumtionsartiklar från Kina jämfört med egen framställning. För att nu inte tala om vad staten drar in i moms på dessa påslag.
Fast man kan nog ändå fråga sig är hur mycket av intäkterna som faktiskt går till jobbskapande i Sverige kontra investeringar i fast kapital eller värdepapper i utlandet. Om IKEA vill expandera med en ny möbelfabrik är väl chansen rätt stor att den hamnar i Vietnam eller Brasilien snarare än i Åmål.