SEB släppte idag sin Sparbarometer, som innehåller en del kompletterande information som SCB:s motsvarighet inte har. Exempelvis har SEB med det totala värdet på hushållens egenägda bostäder, och inte som SCB bara bostadsrätterna.
 |
| Tillgångarna inklusive
illikvida tillgångar |
Större delen av hushållens tillgångar är i icke-likvida tillgångar. 4 659 miljarder ligger i bostäder, i prakitken baserat på senast genomföra bostadsaffärer. Detta är inte realiserbara tillgångar för hushållen som kollektiv, eftersom varje såld bostad måste köpas av ett annat hushåll. Dessutom måste man om man säljer skaffa en annan bostad.
 |
| Likvida tillgångar
och skulderna |
3 243 miljarder är inlåsta i försäkringsgarantier, pensionsförsäkringar och PPM-systemet. Detta inkluderar alltså inte anspråk på framtida pension utanför PPM. Som bekant kan PPM läggas ner efter valet och vips blir i så fall hushållens låsta tillgångar 507 miljarder mindre. I övrigt kan man alltså inte komma åt dessa tillgångar hur som helst. De kan liksom bostaden inte användas till att minska hushållens skuldbörda, då de bara betalas ut under speciella omständigheter eller lite grann per månad.
Kvar är då 3 279 miljarder i likvida tillgångar – banksparande, aktier, fonder och obligationer. Dessa är ungefär lika stora som skulderna, som enligt SEB ligger på 3 028 miljarder – SCB säger 3 033 miljarder.
Skulder, vilket både är rena hypotekslån, blancolån hos banken, kreditkortsskulder och CSN-skulder, i förhållande till bostädernas nuvarande marknadsvärde, baserat på senaste grannen som sålde, är ca 64%.
Här är det viktigt att notera att skulder minskar aldrig i värde, utan är beständiga, medan aktier, fonder och obligationer är utsatta för marknadens nycker. Vid en marknadsnedgång kommer hushållens likvida tillgångar snabbt bli lägre än skulderna.
En krasch för bostadsbubblan lär dra med sig aktier, fonder och obligationer (=skenande räntor) ned, medan skulderna består. Pensionspengarna och övriga låsta försäkringspengar går inte att använda för att lösa skulderna.
Samtidigt är inte tillgångarna fördelade jämnt över befolkningen. Själv fick jag fram att 20% av befolkningen sitter på 80% av tillgångarna, medan Aftonbladet/United Minds kom fram att 20% äger 87% av tillgångarna.
Det är alltså mycket missvisande att som SEB och Gunilla Nyström gör tala om att hushållen i genomsnitt blev rikare, då de flesta i själva verket inte har några andra tillgångar än en eventuell bostad med tillhörande skulder, och kanske några tusen kronor i sparkapital. Det är individer som hamnar i problem, inte något genomsnitt.
14 kommentarer
Gäller även 80/20-regeln skulderna (dvs att 20% av befolkningen sitter med 80% av skulderna)?
Tror det är jämnare, men har inte sett några siffror.
För att de rikare skall bli rikare måste de fattigare konsumera mer. Men det absolut bästa är om de lånar mer får då ökar rikedomarna snabbast. I USA är det hur tydligt som helst att rikedom INTE sipprar nedåt.
Och de rika får allt större makt/inflytande och kan lugnt ignorera fåren…
Så slutsatsen är att hushållens likvida tillgångar är ungefär det samma som hushållens likviditetsgenererande skulder? Låter rimligt.
"Hushållens skulder och likvida tillgångar är lika stora"
Men samtidigt
"Det är individer som hamnar i problem, inte något genomsnitt."
Ser man på fördelningen så är den mer orättvis.
Vi äldre äger mer än de yngre!
Kanske en fördelning som kan accepteras av somliga?
Frågan är väl om en orättvis fördelning drabbar någon?
Är pengar som ej sätts i omlopp ett problem i samhället?
Det är ju ganska uppenbart att det inte är samma individer som sitter på skulderna som sitter på tillgångarna. Det lär ju inte vara så att någon lånar massa pengar för att ha på banken.
Hade tillgångarna varit jämnt fördelade så skulle ju ingen behöva låna.
Den stora snedfördelningen av förmögenheter finns mellan generationerna.
Så sett över tid så kan de som lånat även sitta på tillgångarna i ett senare skede! Oftast som en funktion av lånat belopp oxå. Fastigheter har varit den huvudsakliga förmögenhetskällan för de flesta.
@oppti
Jag avsåg främst likvida tillgångar. Det är ju fullt rimligt att både tillgång som bostad återfinns hos individer med bolåneskulder – däremot är det inte rimligt att man hittar några större belopp på bankkontot hos de som har stora skulder.
Oppti, du börjar låta som en riktig betongsosse när du pratar om orättvis fördelning. Exakt vad menar du med orättvis fördelning, och hur skulle du vilja att denna orättvisa åtgärdas?
"Stigande bostadspriser och skatteåterbäringen i juni är de främsta förklaringarna till att hushållens förmögenhet ökat under andra kvartalet och nu når en ny toppnivå"
Om bostadspriserna stiger så beror det sannolikt på att folk har belånat sig ännu mer, eftersom de knappast köper kontant och köper de kontant så hade de uppenbarligen pengarna redan innan bostadspriserna steg.
Och skatteåterbäringen är inga pengar som trillar ner från himlen, utan pengar vi får tillbaka från oss själva. Det blir hushållen inte rikare på.
Hur dumma får dessa "experter" vara utan att förlora jobbet? Reportern på TT som skrivit artikeln (på dn.se) är knappast något geni heller.
Jag tycker det verkar som att det satts igång en feel-good-kampanj. Nu skall vi inbilla oss att vi blir rikare och rikare och att allt blir bättre och bättre. Dags att försöka få igång masspsykosen igen, uppenbarligen. Kanske för att det är val om ett år.
Jo, Lo Svensson döljer sannolikt avsiktligt att tillgångarna som inräknas till till snittet med dom fattiga skuldslavarna är egentligen Kamprad & Co.
O då Svensson räknar in Kamprad i låntagarnas möjlighet att klara lånen så tänker han väl i termer av att konfiskera dom !!
Eller hur tänker han?
Vem är Lo Svensson?
Jo och det är därför Kamprad med många flera inte sitter i Sverige längre utan i sin "alp"fästning.
Så länge inte cheferna och ägarna vill bo i Sverige hamnar inte heller företagen eller nyinvesteringarna här. Hotet från socialismen är fortfarande för stort i Sverige.