703
Nedanstående film är en underhållande fiktiv skildring av en dollarkrasch som aldrig inträffade som i filmen angivet 2012, men förstås kan inträffa framöver. Utlösande faktor är att Kina offentligt säger att de slutar köpa amerikanska statspapper.
Under det halva dygn filmen utspelar sig trycker den amerikanska centralbanken bland annat upp 1 700 miljarder digitala dollar för att se till att stoppa marknadskraschen, vilket förstås ger stöd till marknadens nominella noteringar, men inte hindrar att värdet realt kraschar ändå.
30 kommentarer
Klart intressant klipp! Men tivelaktigt att alla butiker skulle tömmas inom loppet av bara 12 timmar, eller?
Det jobbiga med dollarkrashen som jag ser det är att dom verkar ju kunna trycka pengar i oändlighet nästan. Idag ser vi 85 miljarder i månaden som sjukt stora summor ( som krävs varje månad för usa att inte gå omkull). Men kan detta fortsätta i 10 år tro?? Så att den dagen krävs det 1000 miljarder osv? Jobbigt att sia om
Fruktar folk en valutakrasch, dvs hyperinflation, så kan mycket väl butikerna tömmas på några timmar. Det orealistiska i filmen är dock att medvetenheten om kraschen får så snabb spridning och att inte myndigheterna kunde kväsa panken i sin linda genom lite lämpliga lögner som "inget att oroa sig över". Vilket iofs sker i filmen, men att paniken skulle sprida sig över USA på bara någon timme känns osannolikt.
I Japan tömdes butikerna illa kvickt efter den stora jordbävningen den 11 mars 2011.
vi hade en snöstorm i gbg den 17e november något år. kl 12 dagen efter stängde matköpet i olskroken pga av varubrist och det utan nån hamstring. Vi är fruktansvärt sårbara nu för tiden.
Varför skulle Kina vilja krascha dollarn? De har ju för det första gigantiska tillgångar i dollar som då skulle bli värdelösa, för det andra skulle deras terms-of-trade försämras. Det är mer sannolikt att dollarn ökar i värde närmaste årtiondet.
Dollarn ökar i värde? Hur skulle det gå till, utveckla gärna..
Därför att USA fortsätter trycka upp 85 miljarder dollar i månaden, redo att öka den summan radikalt om det skulle behövas (enligt FED).
Kina vill såklart inte krascha dollarn sådär, men de är väl heller inte intresserade av att se sina tillgångar förvandlas till värdelösa monopol-pengar utan reellt värde.
För varje dollar USA trycker upp minskas ju värdet på de redan existerande dollarna som redan är i omlopp.
Nä, men Kina köper företag, guld och råvaror för glatta livet. Sånt de uppfattar son reala tillgångar.
Att de dessutom får massor av dollartillgångar också gör dem bara köpstarka för att handla än mer.
De har inget behov av att krascha dollarn för det skulle kosta dem, och deras egen handel, men de skulle heller inte tveka göra det om de fann det vara i deras intresse. Politiskt eller annat.
He he, svårt konspiratorisk goja.
Förra sommaren köpte inte kina treasuries. Man minskade tom sitt innehav. Men om man vill kan man säga att det stod still under ett antal månader.
Och det resulterade inte precis i någon katastrof.
Om man skulle vilja köpa pappersguld i SEK för att lägga i en kapitalförsäkring, vilket instrument bör man välja då?
Certifikat utställda av RBS, sök på minilong hos din mäklare, finns med olika hävstänger och är inte så känsliga för volatilitet som t ex bull och bearcertarna.
Papper är dock papper eller snarare digitala ettor och nollor idag. Skulle det bli mycket oroligt på pappersmarknaden finns inget som som säger att handeln med papper stoppas. Sitter man på pappersguld är det därför itne säkert ett det går att få något för det. Vid mindre oroligheter är dock risken inte lika stor.
@Mikael
Varför skulle man vilja köpa pappersguld i dagens läge? Den frågan bör ju besvaras innan man springer och investerar. Guldet befinner ju sig trots allt i en nedåtgående trend…
@Cristoffer
Varför just RBS? En nackdel jag ser med RBS-minifutures är att stopplossen och finansieringsnivån skiljer sig (dvs de stoppas innan investerat kapital är förbrukat), vilka fördelar finns med RBS?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
I verkligheten skulle det nog gå till mer så här; CNBC rapporterar att det har skett vinsthemtagningar vilket är naturligt efter en lång uppgång. Samtidigt visas filmen "Dum dummare" på samtliga TV-kanaler.
Väldigt intressant klipp. Donald Trump sa angående USAs statsskuld att han tyckte USA borde införa skatt för importerade varor från Kina. Det skulle isf kunna ses som en motpol till kinas 'angrepp' i filmen.
Jo, det finns väldigt många amerikaner som är övertygade om att lösningen på såväl sociala som ekonomiska problem är att "hämta hem företagen", dvs att det som konsumeras/köps ska tillverkas i USA. "Buy american" är en jättestor grej.
Det gjordes ju också nån film för (den republikanska?) valkampanjen där onda kineser satt och hånade USA för att de var så dumma och köpte deras grejer, typ.
glöm det!
Off-topic:
Bostadsrätterna har stigit 28% på ett år i Linköping.
http://www.affarsliv.com/?articleid=6467713
"– De som köpte sin lägenhet för 400 000 för några år sedan när studietiden började kunde sedan sälja lägenheten för kanske 700 000 när de var klara. En riktigt så brant prisökning får inte de som köper lägenhet idag. Men de kan ändå räkna med att tjäna på sitt köp. Det är en relativt säker placering."
😀
Skulle det stiga från 700 tkr till tex 800 tkr under 3 år så är det inte så mycket vunnet. Antar att studenten lånat 85%:
Vinst: +100 tkr
Betald ränta (3%): -53.55 tkr
Reavinstskatt: -17.6 tkr
Mäklararvode: -20 tkr
Realiserad vinst efter försäljningen: 8 850 kr
Skulle lägenheten istället gå ner i pris till 600 tkr, en nedgång på knappt 15% under 3 år så ser kalkylen lite annorlunda ut…
Förlust: -100 tkr
Betald ränta: -53.55 tkr
Mäklararvode: -15 tkr
Realiserad förlust efter försäljningen: -168 550 kronor.
Hade studenten istället bott i hyreslägenhet så hade risken med köp av brf-lägenhet + avgift till brf bytts mot intäktsränta på 15% av 700 tkr + hyra på lägenheten.
Vet en som köpte en borätt i Lambohov för 31K 1984. Det var ganska nytt då. Och väldigt perifert. Men han jobbade på FOA3 så det var ganska ok.
Tittar man på dessa nu så har prisutvecklingen sedan dess varit ca 12% per år i snitt. Det är klart mer än KPI.
Om vi säger att KPI varit ca 3% per år sedan dess (har inte kollat) så skulle den nu kosta 73K ifall priserna skulle följa KPI. (Egentligen lite mindre då den är gammal och sliten nu).
Men skulle man nyproducera ett sådan område tvivlar jag på att man kan kränga sådana för 73K. Även om det skulle utgå statliga subventioner vilket det kanske gjorde då. De är på 93,5 kvm.
Hur mycket skulle man behöva pressa ned löner och mtrl för att kunna sälja sådana för 73K nu? (Jag vet inte hur stor andel skuld i föreningen det var med en motsvarande KPI justering av månadskostnaden ger 4400 i månaden. Så det skulle bli 73K i pris och 4400 i månadskostnad för "nyproducerat").
Andra som är inne på samma spår, men jag misstänker att Cornu och Rick inte är ense om Bitcoins potentiella roll i Dollarns fall. 😉
http://falkvinge.net/2013/06/04/how-bitcoin-can-bring-down-the-united-states-of-america/
Ok snabba byten mellan olika filmsekvenser har övertalat mig att köpa ädelmetaller. Frågan är: När? När och var kommer guldet bottna? Vi vet att guld och silver kommer skjuta i höjden en dag, men är det i år eller om 50 år? Jag köper inte svaret: köp hela tiden, det är en försäkring och inte en investering.
Har man kapital vill man investera i botten.
Har ni funderat på om avsändaren (NIA) har ett ädelt syfte med filmen eller möjligen en annan agenda?
Min intuition säger mig att de är en aning skumma framför allt för att de verkar främst intresserade av att ge vissa aktietips när de väl skrämt upp folk.
Ganska väl sammanfattat i nedanstående inlägg.
http://www.petespennypicks.com/national-inflation-association-review/
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Lite fakta:
* USAs budgetunderskott har krympt dramatiskt senaste två åren, och kommer ligga på en uthållig nivå det närmsta årtiondet (dvs statsskuld växer lika snabbt eller långsammare än BNP – ingen ökning av statsskuld som del av BNP)
* USA har relativt BNP inte en relativt andra länder särskilt stor statsskuld
* USAs kreditvärdighet så stark att man får extremt lite ränta för att låna ut pengar till USA
* USAs tillväxt är svag, men starkare än Europas
Det har nu gått många år sedan vissa påstått att vi skulle få nära förestående skenaning av räntor och inflation. Hur många år måste det gå innan man säger – vi hade visst fel? USA skulle bli näst Zimbambwe, sas det. Det kommer inte hända.
Istället, på grund av det låga bostadsbyggandet i USA senaste åren, så kommer vi byggsektorn där sakta men säkert öka, och ekonomin kommer därför ta fart igen.
*Budgetunderskottet är inte nere på uthållig nivå ännu.
*Statsskuld kring 100% av BNP är relativt stort. Att man sedan trixar med BNP och lägger på dryga 500 miljarder över en dag är inget som förvånar.
*Oroligheterna på marknaden och dollarns särställning tillsammans med USAs historiska kreditvärdighet har varit räddningen när det gäller räntan för USA. Vad händer när långivarna vill ha avkastning på sina pengar istället för säkerhet? USA kommer hela tiden behöva ta nya lån, om inte för att täcka upp underskott så för att täcka upp lån som förfaller. Räntan måste ligga kvar en bra bit under 3% under överskådlig framtid för att räntekostanden inte skall sticka iväg rejält. Hur sannolikt är det? Senaste 3 månaderna har den gått från 1,6% till 2.6% t.ex..
*Att jämföra med andra dåliga länder gör inte USA bättre.
Med detta är det inte sagt att det kommer bli hyperinflation men USAs ekonomi mår inte bra.
Instämmer i att USAs ekonomi är fortfarande långsam, mycket beroende på att man bostadsmarknaden ännu är svag, och åtstramningar. Men läget är inte så oroväckande om man ser på sifforna. Kommentarer per punkt:
* Enligt kongressens budgetkontors beräkningar är det är det det, se prognos – http://en.wikipedia.org/wiki/File:FederalDebt1940to2012.svg
* Statskulden är på 80% av BNP, inte 100%
* Räntan skulle behöva stiga kraftigt för att det skulle bli problem, och några såna tendenser syns inte
* Att jämföra med andra länder är visst intressant, eftersom en valutas styrka är relativ i förhållande till andra valutor.
Oftast är det USA:s federal skuld som omnämns och diskuteras men många delstater och städer har enorma problem och är konkursmässiga. Lägg därtill en infrastruktur med väldigt eftersatt underhåll (ex broar som rasat och broar som är tekniskt utdömda men som tillåts nyttjas ändå "annars kan vi ju inte köra"), åldrat elnät etc. De har stora framtida pensionsskulder i främst offentlig sektor men även i den privata. Sjukvårdskostnaderna skenar och är redan på 50% av snittet för EU/capita och då står ändå en stor del av befolkningen utanför. Vi har våra problem på den här sidan av Atlanten men det är svårt att se hur dödläget i amerikansk politik ska kunna brytas.