The Economist uppmärksammar i en ledare en rapport från Citibank som talar om peak oil, men peak oil från efterfrågesidan. Men vikande efterfrågan är väntat och en garanterad effekt av att det helt enkelt inte finns hur mycket olja som helst att pumpa upp.
Det enda sättet som oljekonsumtionen kan minska när oljeproduktionen inte längre går att öka godtyckligt är just genom minskad efterfrågan. Det finns tre variabler man kan arbeta med i en marknadsekonomi – konsumtion, produktion och pris. Efterfrågan och utbud är alltid i balans och är alltså missbrukade begrepp. När produktionen inte kan ökas fritt så ökar eller hålls istället oljepriset uppe och minskar på så sätt trycket från konsumtionen.
Sedan oljepriset tog fart på allvar 2005 i samband med att peak oils platåfas inleddes och exportmarknaden för olja peakade tillsammans med den konventionella oljeproduktionen, har det nu gått åtta år. Tillgänglig olja för importländer har minskat med 0.8% om året sedan 2005 och det måste tas ut som minskad konsumtion. Räknar man bort köpstarka Indien och Kinas oljekonsumtion har tillgänglig importolja minskat med 1.9% om året för övriga länder, inklusive importländer som USA eller Sverige. Det högre oljepriset har som väntat lett till snålare bilar, ekonomisk stagnation, recessioner och även till en del andra energieffektiviseringar. Detta är helt väntat. Citibank uppskattar därför västvärldens möjlighet till minskning av oljekonsumtionen med 2.5% om året, vilket är fullt realistiskt.
Problemet är bara att när utförsbacken efter peak oil tar fart så kommer produktionen falla snabbare än 2.5% – någonstans mellan 3% och 12% om året beroende på analys. Därmed kommer prismekanismen åter säga sitt och höja priset så pass mycket att konsumtionen faller lämpliga 3 – 12% om året när det är så dags.
 |
| Oljepriset Brent, årsmedel. |
Det är fel att prata om peak oil ur ett perspektiv av utbud och efterfrågan. Efterfrågan kommer alltid matcha utbudet, det är själva definitionen av utbud och efterfrågan. Frågan är bara vad priset blir och hur mycket produktionen faller. The Economist och Citibank bekräftar åtminstone IEA:s siffror om hur dyrt det är att producera icke konventionell olja, inklusive olja i Arktis, som anges till 100 USD i pris. Brentoljan har under året än så länge snittat något lägre än rekordåren 2011 och 2012 på 107 USD, fortfarande högre än 2008 och fortfarande så lågt att alternativa utvinningspaltser som Arktis helt enkelt inte är lönsamma nog för att vara värda risken.
Peak oil är en realitet. Jag och andra har redan tidigare sagt och skrivit att oljeproduktionsminskningen och stagnationen åtminstone de första åren kommer säljas in som minskad efterfrågan, så de som förnekar peak oil kan hävda att de har rätt. Men det spelar faktiskt ingen roll – effekterna blir de samma, nämligen en stagnerande ekonomi och det är just som ekonomisk kris de flesta kommer märka peak oil, helt omedvetna om att ekonomin slagit i resurstaket på grund av begränsad kapacitet för produktion av olja. Det enklaste sättet att minska oljekonsumtionen i västvärlden är just genom ekonomisk stagnation och kris. Även en stagnation kommer minska konsumtionen eftersom de små energieffektiviseringar som görs därmed kan arbeta ner konsumtionen.
I sammanhanget ska man komma ihåg att USA har varit i recession med fallande BNP sedan år 2000, undantaget 2004, om man inte hade definierat om hur man beräknar BNP. Oljekonsumtionen ska därmed minska i USA och amerikansk peak car inträffade 2005, vilket är helt i linje med att man verkligen upplever en recession, men fixar detta med en omdefinition av BNP. Jobless growth etc är icke-problem och inget att klia sig i huvudet över, då fenomenet helt enkelt beror på att man inte alls upplever ekonomisk tillväxt.
Oljepriset kan antagligen inte falla speciellt mycket utan att det sker samtidigt som en omfattande ekonomisk nedgång. Faller oljepriset blir stora delar av dagens oljeproduktion olönsam och kommer inte produceras. Ekvationen utbud*pris=efterfrågan*pris kommer alltid vara i balans. Större fall i oljepriset måste alltså matchas av en nedgång i ekonomin med tillhörande minskad oljekonsumtion.
38 kommentarer
"Ekvationen utbud*pris=efterfrågan*pris kommer alltid vara i balans."
Med tanke på att pris finns på båda sidorna ekvationen så menar du att
Utbud = Efterfrågan ?
Vilket inte är sant, inte i annat hänseende än att vi har en marknad. Det vill säga, att över tid kommer utbud att matcha efterfrågan.
Det kanske är mer matematiskt, och pedagogiskt riktigt att säga att:
Utbud(som en funktion av pris) = Efterfrågan (som en funktion av pris)
Produktionen av olja är den samma som konsumtionen av olja i världen. Det finns inga större lager av olja (Strategic Petroleum Reserve) och dessa ökar inte när konsumtionen minskar (USAs SPR har minskat med ca 4% de senaste 4 åren). Det är faktiskt så att reservlagren har minskat, antingen genom försök att få igång ekonomin i USA/minska påverkan av höga oljepriser eller genom att konsumtionen minskar vilket gör att lagren inte måste vara lika stora (inom EU skall lagren vara 90 dagars förbrukning).
Minskar konsumtionen minskar produktionen, minskar produktionen minskar konsumtionen.
Att säga att det bara råder en peak oil i konsumtion och att det inte finns någon i produktion är fel då dessa hänger ihop. Vi kan säkert pumpa upp mer olja i högre takt om det går att ha ett högre pris på oljan men de som konsumerar olja har itne råd att betala ett högre pris i någon längre utsträckning. Detta leder till att konsumtionen minskar genom effektivisering och utslagning av de mest energislukande aktörerna.
@Petter
Ja, du måste ju ta med prisberoendet på utbud och efterfrågan i beaktande, annars blir ju utbud och efterfrågan bara rent nonsens. Både utbud och efterfrågan är ju beroende på priset och vid priset som det handlas kommer utbudet och efterfrågan vara samma (då utbud och efterfrågan på detta pris är den mängd som faktiskt säljs respektive köps).
Det som produceras och konsumeras kommer dock inte alltid vara samma som det som säljs eller köps "netto" utan sambandet där kommer ju bara gälla över tid (plus lite spill).
Här är det allvarliga missförstånd.
Den svaga konjunkturen beror på att man haft för låga räntor och det drivit upp tillgångspriser. Dvs samma elände som skedde under 80-talet i Japan (och i mycket mindre mån i Sverige 85-90).
Men i Japans fall var det till extrema nivåer. Därför har det tagit väldigt lång tid att städa upp i skuldträsket för dom. Det Japan gjort från toppen 1990 är att öka på statsskulden för att kompensera för att skulderna på fallande tillgångspriser faller.
Det är samma sak som många andra länder nu håller på med och i viss mån hållit på med sedan år 2000. Det är inte så att det beror på några oljepriser. Lika lite som att Japan ensidig skulle ha utsatts för peak oil 1990.
Cornus kommentar är mer en konsekvens av att han letat runt om för att hitta något som ger stöd för hans egen föreställning, och sedan påstår ett orsakssamband. Det saknas helt grund får ett sådan påstående.
Och varför har man för låga räntor? Kanske för att försöka hålla igång ekonomin trots att den befinner sig i kraftig motvind på grund av peak oil och på grund av att jobben försvinner till Kina och andra låglöneländer, vilket på lite sikt förstör den rika världens köpkraft utan att låglöneländernas köpkraft ökar i motsvarande grad. Under alla omständigheterna mår de rika ländernas ekonomi inte bra av att jobben flyttas till andra länder.
Visst är peak oil bara en del av förklaringen, men utan resursgränser hade det varit mer möjligt att blåsa upp ekonomin ytterligare för att den skulle räcka för alla.
Nu är du sådär brunrött normalbegåvad igen, Kuckel. Vår köpkraft stärks förstås kraftigt av att få billiga varor från låglöneländer, och låglöneländerna mår förstås oerhört bra av draghjälpen från oss. Världs-BNP har ökat cirka 21% i fasta priser sedan den där peak oil påstås inträffat under 2005.
Intressant, även om det också finns en annan faktor — byte av olja mot gas.
Men ditt påstående om USAs BNP är ganska fantastiskt — och vad ser man, en länk till Shadowstats!
Hävdandet att USA har varit i recession sedan år 2000 (och i princip haft nolltillväxt sedan 1990) är ganska fantastiskt och förtjänar en rejäl utvikning.
Om detta är sant, då har ju huspriserna befunnit sig i (real) utförsbacke i USA under många år. Då kan man knappast hävda att USA någonsin hade en bostadsbubbla.
Två bra länkar som är värda att läsa i ämnet USA, inflation och Shadowstats:
http://blog.jparsons.net/2011/03/shadow-stats-debunked-part-i.html
http://blog.jparsons.net/2011/06/shadow-stats-debunked-part-ii.html
Byte av olja mot gas är väl ett exempel på minskad konsumtion av olja?
Ja, helt rätt. Vi menar nog samma sak här, oljekonsumtionen kommer att minska. Inte bara för att produktionen minskar utan för att substitut uppkommer, och det kan ju vara en konsekvens av en ökning av tillgången på gas. På så sätt kan man ha en "äkta" efterfrågeminskning som inte bara beror på minskad tillgång på grund av fysisk brist på olja.
Javisst, i Sverige byggde vi t ex kärnkraftverk och stängde ner våra oljeeldade kraftverk.
Joakim, din gamla och korta länkar övertygar inte. Makthavarna ljuger hej vilt här som i andra sammanhang. Genom att manipulera inflationen visar de en tillväxt. Enligt Big Mac index, ett alternativt och mer lättbegripligt sådant till Shadowstat, har USA haft ett krympande BNP och varit i recession under 10 år.
http://advisorperspectives.com/dshort/guest/James-Cornehlsen-130801-Big-Mac-Economy-and-GDP.php
En Big Mac, denna standardiserade hamburgare, har i USA från år 2000 till idag ökat i pris 74 procent. Priset speglar bland annat kostnader för livsmedel, arbetskraft och fastigheter.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Big_Mac-index
Samtidigt har huspriserna nominellt ökat 40 procent, vilket din länk gjorde en affär av.
http://www.calculatedriskblog.com/2013/03/real-house-prices-price-to-rent-ratio.html
Samtidigt har BNP nominellt ökat cirka 60 procent och det inkluderar en befolkningsökning 12 procent. Så BNP per capita har ökat 43 procent. Annat har ökat mindre än hamburgarna och husen. Men annat har ökat mer. Det ingen tvekan om att USA har en strukturell ekonomisk tillbakagång och att makthavarna manipulerar siffrorna. USA är ändå rikt på naturresurser och ett stark land jämför med Sverige och kollapsen där kommer långt senare.
I sammanhanget kan nämnas att börsvärdet (nominellt) i förhållande till BNP (nominellt) har minskat 25 procent. Kvoten kommer bara att fortsätta minska. Med tiden blir hamburgaren lyxmat och sedan stänger Mc Donald:s och andra saker blir lyx.
http://pragcap.com/wp-content/uploads/2013/02/buffett.jpg
I sammanhanget bör en viktig detalj inom BNP:s sammansättning läggas till, vilken sällan nämns av de korrupta makthavarna. USA liksom det här landet, utan någon närmare analys av detaljerna, har haft en ”ökad produktion” inom exempelvis säkerhetssektorn, rättsväsendet, reklamen, idiotförsäljningen, bank och finansnäringen, gruvnäringen, felutbildningen, byråkratin med mera. Traditionellt svartarbete på olika områden har kommit in i statistiken. Förändringar inom eget arbete typ barnpassning, städning och restaurangbesök har också gett en officiell produktionsökning. Samtidigt har konsumtionen upptagit en allt större andel av BNP och investeringarna blivit mindre och av mer kortsiktig typ.
Med beaktande av sammansättningen kanske nominellt BNP per capita i USA sedan år 2000 har ökat 25 procent, eller mindre än prisuppgången på en standard Corvette (klassisk amerikansk sportbil) med 31 procent (sticker price från 39 till 51 k USD). Som ett vägt verkligt genomsnitt har priserna ökat långt mer än på en Corvette och det betyder att tillväxten har varit negativ. Bilåkandet i USA, som per capita har minskat ungefär 10 procent sedan toppen i mitten av 00-talet, visar samma sak.
Den verkliga inflationen är säkert mindre än Big mac index, eftersom verksamheten till vissa delar är svår att rationalisera. Företaget har ungefär 1/3 av kostnaderna inom löner, vilket inte är speciellt mycket. Sedan när lönerna faller relativt priserna får eventuella höga direkta lönekostnader mindre betydelse. Lönen till personalen blir alltså inte mycket på hamburgaren. Indexet innehåller mycket transporter och energi.
Ekonomin och välståndet USA har i verklighetens backat kanske 2 procent om året. Sverige ligger som vanligt efter i utvecklingen. USA har till skillnad från det här landet en självförsörjning på det viktiga och det betyder att när den svenska tillförseln stryp så faller det betydligt. Den svenska bilåkartoppen var några år senare än i USA och fallet har än så länge varit kanske hälften så stort. När strypningen kommer här så kan det inte uteslutas att det går så fort att en negativ självförstärkning med sociala problem ger en snabb kollaps, långt innan i något slags balanserat scenario omkring 2050 .
Tyvärr så stämmer inte analysen. Bränsleförbrukningen hos nya bilar har minskat stadigt sedan åtminstone 1975, med drygt 1,1 dl/mil/årtionde.
Minskningen har varit helt oberoende av oljepriset och är snarare en följd av teknikutvecklingen, som är evolutionär, dvs man gör små förbättringar varje år på befintlig teknik, tex motorer, luftmotstånd, rullmotstånd mm.
Se figur 1 i:
http://www.trafikverket.se/PageFiles/40170/pm_vagtrafikens_utslapp_101201.pdf
Det som du tolkar som peak oil är i själva verket peak tillväxt, som beror på att den totalt efterfrågan (real + skenbar) i ekonomin nu nått toppen.
Orsaken till detta är att det har gått 20 år sedan murens fall och 10 år sedan Kinas WTO-inträde. Dessa exceptionella händelser triggade igång varsin deflationsprocess som kunde kompenseras med skenbar och temporär kreditdriven kasionekonomitillväxt i IT-bubblan respektive bostadsbubblan.
Konkret har det fungerat så att industrijobb har kunnat flyttats till relativt stabila och välutvecklade låglöneländer i öst (öst-blocket och Kina hamnade efter pga av att de drabbades av kommunismen, inte för att de är korkade, outbildade eller lata).
Detta orsakade deflation i väst, som kompenserades med kreditbubblor. Summan av kreditbubblan (inflation) och flytten av jobb till låglöneländer (deflation) har medfört att prisökningarna (i genomsnitt) varit låga. Och det har så kallade "nationalekonomer" felaktigt tolkat det som "den nya ekonomin", men i själva verket har man skapat stora strukturella obalanser i ekonomin.
Dessa strukturella obalanser ger sig till känna när samhället når kreditmättnad, dvs när stat, företag och privatpersoner inte längre vill/får låna mer pengar för att göda kreditbubblan. Då kollapsar den skenbara kasionoekonomin (som temporärt ersatte flytten av industrijobb).
Och det är alltså det vi ser i statistiken. Färre har råd att äga och köra bil, trots att det kostar lika mycket att köra en mil idag (med en ny bil) som det gjorde år 2000. Industrijobb har ersatts med låglönejobb typ ROT och RUT vilket har minskat den totala efterfrågan i ekonomin (men fixat till arbetslöshetssiffrorna). BNP per capita minskar stadigt.
Låter som en bra förklaring i sig, som dock helt ignorerar påverkan av stagnerad oljeproduktion från 2005 och framåt. Förklarar dock jobless growth och kreditbubblorna i västvärlden.
Jo, förklaringen är helt enkelt minskad (eller snarare stabiliserad) efterfrågan, då vi inte har någon total real tillväxt. Utan real tillväxt så behövs inte mer energi.
Sen hänger givetvis real tillväxt och energi ihop i en fungerande ekonomi utan skenbar kreditdriven tillväxt. Dvs med låga energipriser så skulle vi få hög real tillväxt och tvärtom.
Men den helt dominerande faktorn i ekonomin det senaste 20 åren har som sagt varit kasinoekonomin och den kreditdrivna tillväxten, möjliggjord av kommunismens fall.
Tycker att 03f12e42-03fe-11e2-8eea-000bcdcb2996 gjorde en bra beskrivning.
Kan väl tillägga att i många områden har vi fortsatt aktivitet med innovationer och förbättringar som leder till bättre pris för det man får.
Det som hände med öst och kina var mer att tillverkning i största allmänhet fick ett prisfall. Man kan beskriva det som att internationella konkurrensen ökade på tillverkningstjänster. Och konkurrens i största allmänhet gör att det blir kunderna/köparna av slutprodukterna som får fördelen av det.
Internationell konkurrens har ökat i största allmänhet under många decennier. UK fick sin MC-industri utslagen av Japansk konkurrens på 70-talet t ex.
Och den konkurrensen kommer att hårdna ytterligare i takt med att man i öst/Kina får mer erfarenhet av produktutveckling mm.
Var och en kan ju grunna lite på vad vi i Sverige ska göra så att vi kan behålla en position där vi kan leverera något till andra länder (så vi har råd att köpa importerade saker, och inte bara får drömma om dom). Annars blir vi fårbönder som cornu. Och det kan ju vara ok för en del men det blir kanske lite fattigt och eländig och vi ska leva på att exportera får ull och getost od. Smartphones och mobilnät har vi kanske inte råd med då.
Ja, bränsleförbrukningen minskar tack vare teknikutveckling, som i sin tur drivs på av efterfrågan på snåla fordon, vilket i sin tur kommer sig av en kombination av "höga" drivmedelpriser och politik som skapat en massa regler som trycker på från sitt håll. Om inte snåla motorer skulle vara en konkurrensfördel skulle det inte ske någon teknikutveckling.
Oljepriset är naturligtvis en av många faktorer i en mångdimensionell ekvation som beskriver var ekonomin och samhället i stort tar vägen. Men exakt hur stor del det har är nog svårt att veta, bara att det inverkar. Och kanske inverkar olika i olika delar av världen beroende på hur just deras ekonomi och beroende ser ut. PIIGS brukar föras fram som bra exempel på länder som har det svårare pga oljepriset än vad tex Sverige har. Sitter man på pottkanten behövs det inte mycket för att pottan skall välta.
xycorr:
Jag håller inte med i fallet Kina (men dock fallet östeuropa)
Kina är en diktatur och en slags slavarbetarekonomi där vinsterna från kinesernas arbete inte går till de som utför arbetet, utan istället till diktatorerna och politrukerna.
I en demokrati och marknadsekonomi så kommer i slutänden de som utför ett arbete att erhålla merparten av pengarna som det som produceras säljs för (i form av lön). Ju mer kvalificerad insatsen är i produktionsprocessen, desto mer pengar tjänar man.
Dessa pengar (lön) används för att konsumera. Ju mer en ekonomi kan producera, desto mer kan de som verkar i den konsumera, och ju mer som konsumeras, desto mer produceras. Det är själva fundamentat i en ekonomi och det som är real tillväxt. Och i en marknadsekonomi så styr konsumenterna vad och hur mycket som ska produceras genom sin konsumtion.
Men i en slavarbetarekonomi så får de som arbetar enbart tillräckligt med pengar för att överleva. Då ökar inte efterfrågan. Förvisso kommer politrukerna bli superrika, men deras konsumtion kan aldrig kompensera den breda tillväxten som sker om alla får del av ett företags försäljning.
När det gäller ditt grunnande är den intressant:
Personligen så är jag övertygad om att vi inom en 20-årsperiod kommer ha vänt utvecklingen och flyttat tillbaka jobben från Kina.
Jag ser nämligen att nästa teknikrevolution kommer som en konsekvens av att kostanden för kapitalvaror går mot noll.
Dagens utveckling kan man beskriva som att arbetskraftkostnaden går mot noll, vilket i sin tur tar död på efterfrågan (på sikt när den skenbara tillväxten, dvs lånefinansierad konsumtion, är över, vilket jag skrev i mitt första inlägg). Och det leder till stagnationen vi ser idag.
Det är naturligtvis ohållbart, och kommer gå över relativt snabbt, tex genom att nationalister tar över från globalister i parlamenten i demokratierna.
Men nästa steg är mer intressant. Vad händer när slavarbetarekonomin har blivit så avancerad (=duktig på att kopiera teknik) att man börjar producera kapitalvaror, och priset på dessa går mot noll?
Då kan i princip vem som helst sätta upp en produktionslina för något "gratis".
Samtidigt så är teknikutvecklingen medfört att vi har möjlighet att ha betydligt flexiblare produktion.
Ta robotgräsklippare som exempel (förvisso kanske inte en kapitalvara, men ett bra exempel). Från början var en robot en ganska statisk pryl som utförde ett enkelt väldefinierat arbetsmoment. Men en robotgräsklippare är ytterst flexibel och kan klippa nästan vilken gräsmatta som helst.
Samma gäller även i produktion. Det kommer att vara fullt möjligt för en regional mekanisk verkstad att ena dagen producera delar för en volvo (med minimal kapitalinsats och minimalt antal arbetstimmar tack vare att kapitalvarorna i princip är gratis). Nästa dag gör man delarna till Audi, sen Toyota, sen MAN-lastbil osv.
Därför kommer vi i framtiden att göra ungefär som cornu, producera det vi behöver själva, mha billiga kinesiska kapitalvaror.
03f12e42-03fe-11e2-8eea-000bcdcb2996:
Det var en drastisk vändning. Jag tyckte som sagt att du fick ihop det ganska bra först. Men nu verkar du ha tagit LSD eller något.
Du kan inte ha haft med Kina och kineser att göra, det hör jag. Jag har emellertid det. Och de kineserna är allt annat än slavar.
Jag ska ge ett exempel. Vi skulle ha en mindre serie gjord och la ut det på ett kinesiskt företag. Det gick väl lite si och så med det. Inget större problem men vi fick göra en audit iaf. Det Kinesisk företaget la ut delar på andra. I en mycket stor fabrikslokal huserade en större mängd mindre i olika bås. Jobben auktionerades ut, och den firma som tog jobbet fräste sedan till delarna.
Dvs det är mycket mer marknadsekonomi än i Sverige. Lite mer åt Hongkong-hållet. Naturligtvis har dom inte så bra betalt. Vilket beror på att dom konkurrerar för att få jobben. Och dom konkurrerar så bra att jobben hamnar där. Vilket vi i Sverige märkt på så sätt att priserna på varor fallit.
Men kineserna är inte mer slavar än vad vi är i Sverige. Någon har lurat i dig någon riktig goja.
Och nej, i en marknadsekonomi erhåller man inte produktivitetsökningen i form av högre lön. Men erhåller den i form av lägre priser. Det är en stor skillnad där. Alla erhåller ökningen. (Så egentligen borde socialisterna omfamna marknadsekonomin. Men deras mål är inte förbättring utan att få styra och ställa).
I Kina producerar man redan avancerade produkter. Kan mycket väl vara så att ditt 3-modem är från Huawei. Enkla GSM mobiltelefoner har man gjort länge i Kina. (det billiga segmentet).
Tillverkningen kan kanske flytta tillbaka till Sverige om vi är så billig att vi kan konkurrera ut övriga i världen. Men vill vi det?
Vill vi vara så lågavlönade att vi är billigast i världen?
Samsung smäller nu upp ett kontor för 10000 pers i silicon vally. Det gör dom för att viss kompetens bor där och vill inte flytta till Sydkorea.
Sveriges möjlighet är just det. Att ha tillräckligt många som producerar så mycket värde att många andra kan leva på de. Sedan kan folk tycka hur illa de vill om den "ojämlikheten". Men alternativet är att stå i fabrik och tillverka åt kinesiska företag. Till lägre löner än i Kina. Och hur kul låter det?
Jag tror att du är en ny Jan Myrdal. Kina har inte fri lönebildning, fackföreningar är förbjudna, osv.
Di auktionsbeskrivning kunde lika gärna vara hämtad från en amerikansk sydstat, där slavarna såldes ut till högstbjudande.
Vill du ha mer detaljerade fakta för att förstå hur det ekonomiskt ligger i Kina så föreslår jag att du googlar efter hur stor andel av den Kinesiska ekonomin som är investeringar och hur stor del som är konsumtion.
Konsumtion är kärnan i en marknadsekonomi, eftersom konsumtionen styr produktionen. Men då bara 35% av BNP i Kina är konsumtion så kan man helt avfärda att Kina skulle vara en marknadsekonomi.
@03whatever: xycorr förklarade läget men du verkar inte lyssna. Är det enda du har att komma med en naken siffra över andelen konsumtion? Ge oss en länk till statistiken åtminstone.
Att fackföreningar är förbjudna är väl bra, förresten? Vi har ju också konkurrenslagstiftning, men av någon anledning appliceras den inte på arbetsmarknaden.
Löneökningarna är dubbelsiffriga i Kina, förra året 14% i privat sektor:
http://online.wsj.com/article/SB10001424127887324767004578488233119290670.html
Här är slav-lagstiftningen i Kina:
The standard workweek in China is 40 hours (eight hours per day, five days per week).
The 1994 Labour Law stipulates that overtime shall be paid for any work exceeding standard working hours and that overtime shall not exceed three hours a day or 36 hours per month (Article 41).
Overtime pay should not be less than 150 percent of an employee’s wages during normal working days; 200 percent on rest days, and 300 percent on national holidays, such as the Lunar New Year (Article 44).
Wages shall be paid to the workers themselves in legal tender and on a monthly basis. Deduction of wages or delay in payment of wages is strictly prohibited (Article 50).
An employer shall pay wages to workers during their statutory holidays, marriage or funeral leave (Article 51).
Det kan väl inte vara obekant för någon att IPCC har målat upp skräckscenarior där en ökande koldioxidhalt i atmosfären leder till en global temperaturhöjning, med smältande glaciärer och översvämmade kuststäder. Handeln med utsläppsrätter ingår för att inskärpa allvaret i situationen. Jag går inte in här på huruvida dessa är scenarier är vetenskapliga eller inte.
För mig blir det så mycket lättare att förstå dessa scenarier, och att de har fått en sådan massiv uppbackning från ledande tankesmedjor och politiker världen över, när man antar att dessa är ett led i en propagandakampanj för att minska på den globala oljekonsumtionen. Uppenbarligen har oljebolagen svårt att möta efterfrågan på olja, vilket de försöker dölja. För om det kommer fram att oljebolagen har sinande oljefyndigheter som snart tar slut, så kommer börsvärdet på dessa oljebolag kraftigt sjunka. Det leder i sin tur till att många pensionsfonder, som har stora intressen i oljebolag, också kommer minska i värde. Därmed får många pensionärer i västerlandet betydligt sämre pensioner. Vissa politiker med förmånliga pensionsavtal i vissa länder kan då få det svårt att hantera en situation med miljontals arga pensionärer.
Det bör tilläggas att jag är en kraftig förespråkare för att minska den totala oljekonsumtionen.
Känns lite väl långsökt att vi har haft en klimatdebatt i ett antal decenier för att rädda pensionen hon några politiker…
Jepp, ungefär som Petter skrev, det låter mest som en konspirationsteori.
Siffrorna går inte heller riktigt att få ihop. Om vi tar USA-börsen som exempel, så är marknadsvärdet idag för hela börsen cirka 19000 miljarder dollar, dvs lite större än landets BNP.
Enligt just den artikeln (inte ledaren, utan bakomliggande artikel) som vi talar om i detta inlägg, så har de största börsnoterade oljebolagen följande marknadsvärden:
Exxon: 417 miljarder dollar
Chevron: 244 miljarder dollar
PetroChina: 239 miljarder dollar
Shell: 218 miljarder dollar
BP: 130 miljarder dollar
Gazprom: 92 miljarder dollar
… dvs inte ens tillsammans når de upp till ens en tiondel av det _amerikanska_ börsvärdet, för att inte tala om totalt _globalt_ börsvärde. Så att pensionerna skulle vara i fara för att börsvärdet på oljejättarna skulle krascha kan vi nog utesluta.
Inget scenario är (tydligen) för långsökt om det ger en chans att kast skit på EU eller IPCC sörrö.
@Petter,
du har missuppfattat texten. I texten hävdas det att det är med hjälp av IPCC:s skräckscenarier som man vill få ned oljekonsumtionen.
@Joakim Persson
Om vi går tillbaka till år 2007 då IPCC stod på toppen av sin karriär, benämnd ”peak IPCC”, då klimatpanelen kom ut med sin senaste rapport och belönades med Nobels fredspris, fanns det fem oljebolag på en lista över de 20 största bolagen i världen. http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_v%C3%A4rldens_st%C3%B6rsta_f%C3%B6retag
Åtminstone vid ”peak IPCC” bör oljebolagen ha varit attraktiva för pensionsfonder, inte bara i egenskap av deras storlek och avkastning, utan också som långsiktiga placeringsobjekt. Förmodligen gäller ungefär samma placeringsstrategi idag.
Att engelska pensionsfonder anser att oljebolaget BP är mycket viktigt för deras placeringar, bekräftades åtminstone i svensk TV :s i samband med oljeborrningsolyckan i Mexikanska gulfen 2010. Företrädarna för engelska pensionsfonder var oroliga för att BP:s börsvärde skulle sjunka och aktieutdelningarna utebli.
Men för att få svar på frågan i denna tråd så borde man undersöka ett antal stora pensionsfonders placeringar i oljebolag av sina totala placeringar, och gärna under en tidrymd.
Orsaken till att klimathotet blåsts upp så mycket i Sverige (i resten av världen är det en mer nyanserad bild i media och hos politiker) har cornu redan förtjänstfullt beskrivit:
(S)ocialis(m).
Alla vill mjölka den feta kon och för att alla ska kunna mjölka måste kon bli ännu fetare. Ett lagom diffust, helt overifierbart, hot som berör lättlurade nyttiga idioter är precis vad som behövs för att kunna motivera högre skatter och ökad centralplanering.
Sen håller jag förvisso med om att det är bra att minska oljekonsumtionen, inte minst av ekonomiska orsaker. Men om du läser länken mitt andra inlägg så ser du att bränsleförbrukningen hos bilar (som är den stora konsumenten av olja i Sverige eftersom i stort all elkraftproduktion är fossilfri) har minskat stadigt sedan 1975. Det innebär att vi är på rätt väg redan idag, utan ekonomiska styrmedel.
Det bästa för miljön är att ekonomin går så bra att det möjliggör att folk har råd att köpa nya bilar. Miljörörelsen och de rödgrönbruna förordar emellertid den erkänt misslyckade centralplaneringstanken där politruker ska detaljstyra ekonomin för att uppnå samma mål som idag sköter sig självt.
Bäst exempel är vindkraftsatsningarna som de rödgrönbruna förespåkar. Där måste varje vindkraftverk ha en dieselgenerator som backup för att kunna leverera ström när det inte blåser. Byter man ut kärnkraften mot vindel så kommer man med andra ord att öka fossilberoendet och utsläppen av CO2. Snacka om hål i huvudet, men det är ett typiskt resultat i en centralplanerad ekonomi, där politrukernas bild av verkligheten ersätter den faktiska verkligheten.
gruelse, jag är själv en vän av konspirationsteorier men jag undrar en grej.
Om det nu finns lirare som sitter med så viktig information varför försöker de inte göra sig en hacka själv, blanka eller vad det heter.
I thebizzinizzvärld har man väl inga vänner?
var det inte Madoff som drog till med lite etniskt snack – "tänk holocaust" – vi måste hålla ihop bla bla… Sen blåste han allihopa som en Boss.
Var väl några zanister som rånade banker också, pengar till krig, när de väl hade fått ihop en slant så köpte alla sportbilar istället.
Det jag menar är att pengar korrumperar hårt och att lägga locket på och dessutom få det att stanna där är knepigt, borde behövas direkta hot mot de inblandade.
@ 03f1… 19:20
Angående effektivare bilmototer. Det motsägs väl av rapporten (från 2010) då den säger att klimatpåverkan från biltrafiken har ökat med 14 % sedan 1990? Är vi då verkligen på rätt väg i Sverige?
Med tanke på att nästan all vår elkonsumtion kan tillgodoses av svensk vatten- och kärnkraft, så torde huvudskälet för den massiva vindkraftsatsningen i Sverige vara att täcka kärnkraftelsbortfallet i Tyskland på nån vänster. Är det sant det där med dieselgeneratorerna, för då är det hål i huvudet?
@drax 19:45
"Om det nu finns lirare som sitter med så viktig information varför försöker de inte göra sig en hacka själv, blanka eller vad det heter."
Frågan inkräktar på mitt inkompetensområde.
För mig är oljebolagen väldigt komplexa. De tillhandahåller en extremt samhällsvikig och efterfrågad vara. Dessutom har de gas i sin produktflora. Oljebolag vill dock inte snacka peak oil. Det ligger också mycket världspolitik, psykologi och tillväxtfilosofi knutet till oljebolagens börsvärde. Många vill att oljebolag ska vara stabila och långsiktiga företag. Men jag utesluter inte att det finns blankare, som spekulerar i en framtida kursnedgång.
@gruelse: Bilmotorernas effektivitetsförbättringar ger en sorts budget som kan användas till starkare motorer, tyngre och större bilar eller bränslesnålare bilar. Bara när bensinpriset är högt nog för att verkligen smärta så väljs det sista alternativet.
Måste tillägga att just detta nummer av The Economist verkar riktigt bra.
"Problemet är bara att när utförsbacken efter peak oil tar fart så kommer produktionen falla snabbare än 2.5% – någonstans mellan 3% och 12% om året beroende på analys."
Den högre delen av intervallet har högt underhållningsvärde. 12 % minskning om året innebär att världens oljeproduktion skulle halveras på 5 år. Den ”analysen” tangerar religiös saklighet. I USA slipper kyrkor betala skatt – 12% är kanske hämtat från The Church of Peak Oil of Latter-day Drillers?
Kan lägga till lite fakta för den som är intresserad av sådan.
Kina har under de senaste 12 månaderna öka på sitt innehav av treasuries med ca 150 mdr. De utländska innehaven som helhet har ökat med ca 8%. Sverige sitter på ca 32 mdr.
FED köper för ca 45 mdr per månad. Så kinas köp motsvarar 25% av det som FED köper.
Skulle FED kompensera för ett hypotetiskt Kinesiskt bortfall skulle man öka från 45 till 57 per månad.
Antar att det är från MAJOR FOREIGN HOLDERS OF TREASURY SECURITIES som du hämtar uppgifterna ifrån. Där redovisas inte de senaste 12 månaderna eftersom uppgifterna släpar efter 2-3 månader. Kina och Sverige är inte heller de enda länderna som lånar ut till USA. Hur stor del av Kinas lån som förfaller varje månad varierar och kan vara både större och mindre än 12 mdr. Det går inte dra slutsatsen att 150 mdr ökning under 12 månader betyder att Kina i snitt köper treasuries för 12 mdr per månad eftersom Kina har ett innehav på ca 1300 mdr. Skulle Kina dumpa dessa på marknaden skulle dollarn störtdyka. Även andra länder och långivare till USA skulle försöka bli av med dessa så fort som möjligt.
De utländska nationernas andel av treasuries har inte ökat med ca 8 procent utan ca 4 promille mellan maj 2012 och maj 2013 vilket är obetydligt.
Ja datat laggar 2 mån, vilket inte är ett bekymmer för den noggrannheten som krävs i denna blogg.
Datat visar på en årstakt. FED behöver inte kompensera exakt per månad (om dom nu skulle vilja kompensera). Varför i all världen skulle dom göra det. Under senaste året har kinas innehav både ökat och minskat utan problem.
Skulle Kina få för sig att dumpa sitt innehav skulle dom kunna göra det men få sälja till mycket stor rabatt. Kanske 20 cent per dollar. Själva tanken är absurd. Förstår inte ens varför någon spekulerar om så stolliga saker. (Det är som ni skulle spekulera i att alla som bor innanför tullarna (i Stockholm) plötsligt skulle sälja en vecka till vilket pris som helst).
Skulle Kina vilja minska så skulle dom göra det så att dom inte förlorar.
Hur får du ökning av Grand total från 5267 till 5678 till 4 promille? Överslagsberäkning (som man alltid gör) ger att det är nära 10%.
Jag körde också med lite överslagsräkning från tidigare beräknade värden när jag gjorde beräkningen. 5267 till 5678 är 7,8% (trodde det var 7.6%) men under samma tid har totala skulden ökat med 7,2% vilket gör att utländska nationers andel har ökat med 7,8-7,2=0,6% eller 6 promille vilket visserligen är mer än 4 promille men långt under 8 eller 10 % och rätt försumbart i sammanhanget.
Det var visserligen inte detta inlägg som tog upp den fiktiva händelsen att Kina skulle dumpa treasuries utan inlägget efter. Detta är som sagt var en fiktiv händelse som inte inträffat och sannolikheten är nog inte så stor. Dock så ska denna fiktiva händlse inte jämföras med Kinas nyupplåning och det går inte hitta något som visar att den fiktiva händelsen inträffat i faktisk data just pga att det är ett fiktivt senario.
Skulle det bli oroligt mellan USA och Kina så kan det vara så att Kina anser sig tjäna på att dumpa treasuries. Det kan t.ex. vara så att Kina inte tror sig få tillbaka pengarna i vilket fall som helst och vill bryta dollarns särställning som världsvaluta. Att dumpa treasuries skulle antagligen slå flera flugor i en smäll i ett sådant senario.
Sedan mitten av maj har USA legat på skuldtaket och inte tagit nya lån men det hindrar inte omfördelning av lån som löper ut under tiden tills skuldtaket höjs på nytt. När detta görs i början av november kommer nya stora lån tas direkt för att täcka upp underskott som byggts upp under halvåret och sedan kommer man slå i skuldtaket på nytt, antagligen runt september 2014. Taket kommer sedan antagligen höjas på nytt av ny president i början av 2015. Frågan är hur stor andel av de nya lånen som tas i november som kommer täckas upp av utländska nationer.