Citerad i DN

Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

Kan man inte säga att banken trollar fram pengar genom en tidsmaskin? Detta genom att låntagaren skriver på lånekontraktet och därigenom förbinder sig att betala med en andel av sin framtida lön mot att denne nu, i ögonblicket, får tillgång till en massa pengar.

Alltså, banken fixar fram pengar så att du kan köpa det där dyra nu, istället för efter två tre hundra år av sparande.

Lite bank och bokföringstrolleri om än med baksmälla.

Kanske kan få fart på diskussionen

Det är väl klart att det måste finnas någon som lånar för att banken ska skapa pengar….fast detta är väl bara en gradskillnad i helvetet…problemet att banken trollar fram pengar finns väl fortfarande. Sen håller jag med om att bankerna lånar ut väldigt oansvarigt till privatpersoner. Om jag själv t.ex. skulle låna ut pengar till någon så vill jag förstås så småningom ha tillbaka pengarna….då kan man ju undra varför bankerna inte vill ha tillbaka pengarna….javisst ja, dom hade ju inga pengar från början.
Men ränta får man på dom framtrollade pengarna 🙂

Förvisso ska alla skulder betalas till slut (om man inte gör konkurs och skulderna skrivs av). Men man borde mer tala om värdet/köpkraften i de pengar som lånas resp som betalas tillbaka och då är det pga av inflation eller tex värdestegring på fastigheter ändå så att låntagare inte alls betalar tillbaka lika mycket "VÄRDE" som de lånat. Får man låna till ränta som är under inflationen och återbetalningstiden är lång så är det faktiskt så att man långivaren skänkt bort ett värde gratis! Denna vädeöverföring från skattebetalare sker om RB lånar ut till 0-ränta till bankerna.

Diskussionen om banken eller låntagaren skapar pengar är väl klar nu…
Men den avgörande diskussione – den om de regler som bankern arbetar inom… Dessa regler är de avgörande för nuvarande och framtida skuldsättning och bubblor. Det är regeringen/Borg/riksdagen som bestämmer vilka regler som gäller. Bankerna är företag som vill tjäna så mycket pengar som möjligt och de ger sina anställda incitament som skall styra dem i den riktningen. Om staten gör det möjligt för bankerna att långa ut nästan obegränsat med pengar så gör de det. Alla på banken, från mäklaren till bankstjänstemannen till bankkontoret till Falkengren till Wallenberg tjänar på detta. Detta är kortsiktigt tänkt men människan lever inte för evigt och det finns andra jobb om det går åt helsike. Staten har ju gått in och räddat banker vid kriser varvid bankägarnas riskpreferens påverkas. Borg har som strategi att skylla på bankerna trots att det hans regler som är orsaken till bankernas stora utlåning. Bankern tar kritiken med jämnmod för att det vet att Borg bara spelar för galleriet. Nu senast med utdelningarna som ökades rejält trots Borgs löjliga uttalanden. Bankerna bryr sig inte och Borg kanske har målat in sig i ett hörn? Det finns dock ingen gammelmedia som sticker in kniven i Borg och förklar hur det ligger till.
De sitter uppenbarligen alla i samma båt.

Lån behöver inte betalas tillbaka. Så länge inte taket läcker så står ett hus kvar och kan användas i minst 500 år. Inte en tapet, lager av färg eller annat ytskikt behöver bytas under den tiden. Det kommer inte att finnas några leverantörer av sådant i varje fall när kollapsen kommer.

Snart uppstår ett överskott på bostäder och underskott på ytskikt, mat, kläder, telefoner, datorer, tidningar, charterresor, färdmedel, toalettpapper, cykeldäck, tvål och nästan allt annat. Så byggandet av bostäder utgör en överinvestering nästan lika stor som Egyptens pyramider.

Men det blir nog bra ändå. En fortsatt expansiv penningpolitik leder till en hög inflation. Sedan när pengarnas värde blir en bråkdel så läggs kanske möjligheten att låna till bostäder ner. Samtidigt blir pensionärerna med sitt system blåsta, vilket också är bra. När kollapsen kommer så blir det nog även nödvändigt att avliva alla inte kan arbeta, oavsett skäl. Om dom inte självdör. Allt kommer att sköta sig själv. Moraliska fantasier och överkurser leder bara till trassel.

Du tar dig, fast det har tagit mer än ett år för dig att börja begripa dig på det monetära systemet. I början blev du arg bara jag nämnde frågan, men nu har du börjat läsa på. Grattis.

Egentligen är det bara en byggkloss kvar för att frilägga mekanismen: Säkerheten (eng: collateral). Banker skapar bara pengar om det a) finns någon som ber om ett lån, och b) låntagaren kan erbjuda säkerhet för lånet (ofta en inteckning av något slag). Det banken gör är alltså att monetarisera en tillgång av något slag. Ingen tillgång – ingen kredit!

När det gäller Lån, tillväxt och ekonomin tror jag vi har ett helt annat problem än det som generellt utmålas. Det största problemet är att ekonomin och pengarna inte lägre styrs av människornas behov, utan att människornas behov skall styras av pengar. Den osynliga hand som Adam Smith talar om förutsätter att människan som tar ekonomiska beslut lever och verkar i samhället som blir påverkat. Original meningen har förvanskats, speciellt av Ayn Rands filosofi, där det finns en tro att en ekonom som sitter i ett kontor och trycker på en knapp så att människor i en annan del av världen svälter, på bästa sätt gagnar samhället genom själviska handlingar.

Om vi tar sjukvård som ett exempel så finns den för att vi har ett mänskligt behov av att få vård och omsorg när vi blir sjuka, inte för att investerare skall få avkastning på sitt kapital. När priset på vård ökar på bekostnad av mängden och kvalitén av vården så innebär avkastningen på kapitalet en nedmontering av värdet för samhället. Men när en större mängd pengar måste läggas på vård så ökar BNP trots att vi får mindre vård för pengarna. Vi mäter helt enkelt fel sak. I stället skall ekonomi vara ett sätt för oss att värdera hur vi får mest värde för våran insats. Det första vi måste göra är att ändra hur vi värderar och vad vi värderar.

Det andra felet vi gör är att vi har svårt att skilja på investeringar, konsumtion och underhåll. När vi började bygga väg, vatten och kommunikation så betalade investeringarna sig själv genom ökad ekonomisk aktivitet. En bro t.ex. mellan Kalmar och Färjestaden betalade sig genom en starkare ekonomi i regionen. Kommunalt vatten betalade sig genom lägre kostnader för rent vatten och bättre hälsa. I de här fallen är det mycket lönsamt att låna pengar för att bygga infrastruktur.

Men nu har vi hamnat i nästa steg, när det som finns utbyggdt behöver underhållas för att behålla sitt värde. Och underhållet och eventuella återinvesteringar måste kunna betalas av infrastrukturens egen bärkraft, eftersom underhåll inte kommer öka tillväxten. Att i det fallet låna innebär antingen att man är dålig på att planera, eller att man dränerar ut sitt kapital, d.v.s. man lånar nu och hoppas någon annan kan betala i framtiden. Varningstecken här är företag i USA som plundrar pensionsfonder de byggt upp över många år till anställda, man har uppnått en punkt där den ekonomiska aktiviteten hela tiden kostar mer än det ger tillbaka. Genom att låna och plundra pensioner kan man hålla näsan över vattenytan, men varje handling skapar ett ännu större problem än man började med.

Jag hörde att i Danmark någonstans hade de byggt en bro som var beräknad att hålla i 150 år. Kort och gott (och troligen helt missuppfattat av mig) så byggde de en privat bro bredvid som är betald av skattemedel och vägtullar för att skapa ekonomisk stimulans. Samtidigt hade de inte råd med underhåll av den gamla bron p.g.a. någon regional vs lokal politisk snurra. Så den gamla bron är obrukbar 100 år förtidigt. Nu har man alltså en bro för priset av två och kortsiktigt ekonomiskt tänkande förstör kapital.

Där kommer kvartalskapitalismen in som ett problem, "investeringar" nu, ger vinster på kort sikt och förluster på lång sikt. Där är utfiskningen av världshaven ett bra exempel, där stora investeringar och vinster på kort sikt gav mycket stora förluster på lång sikt. För att kunna investera på rätt sätt behöver vi ställa oss frågan varför vi investerar, och för mig är rätt svar att vi investerar för att kunna ge oss det vi vill ha och behöver.

Så skuldbubblan är i sig inte problemet, problemet är hur vi väljer att använda pengarna vi lånar. Och vi använder pengarna fel eftersom vi kollektivt har fått fel ide om vad ekonomin är till för, ett missförstånd av kapitalismen.

Ekonomin skall finnas för hjälpa oss att använda de resurser vi har för att vi skall känna oss säkra, mätta, ha tak över huvudet och låta oss leka, njuta och älska.