avbelåning

Oftast pratar vi om de svenska hushållens skuldbubbla, där skulderna ligger runt 85% av BNP, men situationen är om möjligt ännu värre för de svenska företagen.

Det här inlägget tittar enbart på de icke-finansiella företagen, som alltså producerar någon verkligt.

Företagens belåning uppvisar en tydlig säsongsmässig variation, vilket gör att kurvan för skuldernas utveckling inte är lika jämn som för hushållen.

Företag kan använda belåning för att göra investeringar, utveckla sin verksamhet och öka sin produktion. Men likväl bör dessa skulder följa den nominella BNP-utvecklingen. Annars handlar det om att företagen blir allt mindre effektiva och att vi får ut allt mindre värde av varor och tjänster via denna skuldsättning.

Företagens skuldbubbla 1998 – 2012

Sedan 1998 har de icke-finansiella företagens skulder ökat från drygt 63% till 116% av BNP. Vi har helt klart fått allt mindre ökning av BNP i förhållande till företagens skuldsättning. 

Företagens skulder har ökat med 228%, samtidigt som nominell BNP (alltså ej justerat för inflationen) bara ökat med 78% under samma period. 

Större delen av uppgången i förhållande till BNP har skett sedan 2006 och alliansregimen tog över. Andra kvartalet 2006 var skulderna fortfarande bara 72% av BNP och hade alltså bara ökat ca nio procentenheter på åtta år. Resten har skett medan alliansregimen och Anders Borgs härskat över ekonomin. Ännu ett tecken på att den svenska Pippi Långstrump-ekonomin bara bygger på ökad privat skuldsättning.

Några tecken på en avbelåning hos företagen finns inte idag. Frågan är om det ens existerar kassaflöden att avbelåna med? Man kan förstås misstänka att räntesnurror har med saken att göra och att skuldsättningen alltså visar på omfattningen av skatteplaneringen. Det krävs antagligen en djupare analys här. En annan förklaring är ökande utländskt ägande av svenska företag, där man alltså belånar de svenska företagen och i praktiken för ut pengar ur landet. Oavsett anledning så finns skulderna där.