Oftast pratar vi om de svenska hushållens skuldbubbla, där skulderna ligger runt 85% av BNP, men situationen är om möjligt ännu värre för de svenska företagen.
Det här inlägget tittar enbart på de icke-finansiella företagen, som alltså producerar någon verkligt.
Företagens belåning uppvisar en tydlig säsongsmässig variation, vilket gör att kurvan för skuldernas utveckling inte är lika jämn som för hushållen.
Företag kan använda belåning för att göra investeringar, utveckla sin verksamhet och öka sin produktion. Men likväl bör dessa skulder följa den nominella BNP-utvecklingen. Annars handlar det om att företagen blir allt mindre effektiva och att vi får ut allt mindre värde av varor och tjänster via denna skuldsättning.
 |
| Företagens skuldbubbla 1998 – 2012 |
Sedan 1998 har de icke-finansiella företagens skulder ökat från drygt 63% till 116% av BNP. Vi har helt klart fått allt mindre ökning av BNP i förhållande till företagens skuldsättning.
Företagens skulder har ökat med 228%, samtidigt som nominell BNP (alltså ej justerat för inflationen) bara ökat med 78% under samma period.
Större delen av uppgången i förhållande till BNP har skett sedan 2006 och alliansregimen tog över. Andra kvartalet 2006 var skulderna fortfarande bara 72% av BNP och hade alltså bara ökat ca nio procentenheter på åtta år. Resten har skett medan alliansregimen och Anders Borgs härskat över ekonomin. Ännu ett tecken på att den svenska Pippi Långstrump-ekonomin bara bygger på ökad privat skuldsättning.
Några tecken på en avbelåning hos företagen finns inte idag. Frågan är om det ens existerar kassaflöden att avbelåna med? Man kan förstås misstänka att räntesnurror har med saken att göra och att skuldsättningen alltså visar på omfattningen av skatteplaneringen. Det krävs antagligen en djupare analys här. En annan förklaring är ökande utländskt ägande av svenska företag, där man alltså belånar de svenska företagen och i praktiken för ut pengar ur landet. Oavsett anledning så finns skulderna där.
30 kommentarer
Man bör även tänka på att många av dessa stora företag har ökat sin andel utanför Sverige under den undersökta tiden så frågan är hur relevant Sveriges BNP är för tex Ericsson som kanske idag har 80% av sin produktion som ju ger BNP utanför Sverige 1998 kan det ha varit tvärt om 80% kanske låg inom Sverige då.
AB Volvos koncern skuld delas ju exempelvis idag med Renault Trucks, Nissan Diesel och Mack Trucks man kan fråga sig om lånen för de sistnämnda verksamheterna som Volvo inte hade 1998 och därmed tillkommit är relevanta mot svensk BNP.
Hushållen är enklare att titta på då de är mindre globala, ett bostadslån har ju ett hus som bara kan ligga i ett land som säkerhet men ett tänkvärt område!
Jag ser ett nagot cirkulart beroende mellan BNP och skuldsattning: BNP okar av skuldsattning mer och mer, men skulden ar kumulativt m'a'tt over all tid, medans BNP m'a'ts per ar. Alltsa ar begreppet skuldsattningsgrad diffust (Om BNP stiger ett ar, sjunker skuldsattningsgraden men det kan den inte langsiktigt da BNP AR en okning av skulden!!!). Allt man kan saga ar att vi maste ha lag ranta for att var civilisation ska fungera.
Om inflation > ranta utan hyperinflation sa finns det ett STORT deflations tryck (folk haller pengarna pa banken AVEN om de minskar i varde!!!). Vi har inget manover utrymme, att FED haller rantan lag har inget med arbetsloshet att gora. Det ar slut pa festen och alla bara vantar pa stormen, for ingen kan tjana nagot denna gang, det finns ingen hedge mot det som kommer!
Håller inte riktigt med. Det handlar i mycket om vilka som kan öka sitt försprång genom utrikeshandelsöverskott. Någon kan leva extra bra på andras behov. Men när vi gett bort det nationella försprånget till det globala företaget via arbetskraftsarbitraget så kommer per definition livet bli fattigare. Via krediter och kan vi tillfälligt lösa denna situation men när bnp-tillväxten per kreditvaluta till slut långsiktigt vänder ner genom lagen om avtagande avkastning måste ett återtagande av konkurrensfördelarna ske. Allt annat handlar om att skala ner välfärden, dvs vår andel av det exportens mervärden krymper. Den enes import är ju den andres export. Så också vad gäller betalningarna och skulder. Vi har för höga kostnader. Och vi har långt ifrån rättat till detta. Kina´s expansion är bara en symbol för detta. Till globalföretagens fromma långt utanför våra gränser.
Men vore det inte mer rättvisande att titta på förhållandet mellan (netto)skuld och resultat – ungefär motsvarande skuld genom disponibel inkomst (skuldkvot) för hushåll.
Ett annat nyckeltal man kan titta på är förhållandet mellan skulder och balansomslutning – det blir motsvarande belåningsgrad för hushåll. Sen blir det ju lite missvisande då olika bolag har olika säkra tillgångar som de har finansierat med lån.
Naiva puckon som av banker och andra lycksökare blivit lurade till att pengarna inte skall ligga på kontot och agera buffert. Vilket är precis vad de skall göra om man vill ha stabilitet i ett bolag. Många har ju inte ens på kontot till löner utan kör det på checkkrediten.
Om man slipper gå i borgen för sitt bolag så innebär det att man får bättre avkastning på eget kapital genom att använda checkkrediten istället för att ha massor av egna pengar på kontot. Lånar bolaget pengar är det då fordringsägarna som tar kreditrisken och ägarna slipper ta smällen.
Detta förutsätter att bolaget får avkastning på totalt kapital som överstiger räntan, samt att aktieutdelningen eller alternativet till att skjuta till mer eget kapital ger bättre avkastning.
Varför sådan dramatik? Frågan berör ändå bara pengar. Det är ju bara att dela ut 5 årslöner som en superjobbonus skattefritt till alla på skattekontot. Det reala mångdubblas snabb i värde när de sätter sprätt på pengarna och de som inte hinner med får skylla sig själva. Skulderna, obligationerna och pensionerna krymper rejält. Sen blir folk mer försiktiga. Pengarna i sig kan nog vara kvar. Allt kommer i varje fall att kollapsa av dyrare naturresurser och det tar inte så lång tid. Det finns ingen anledning att dra på det här.
Problemet Urban att det är just den tekniken vi använt oss av med via våra centralbanker sedan särskilt 1971(FIAT). Vi är nu inne i en kreditcykel av större dignitet. Därav de extraordinära problemen då flera orsaksförhållanden tangerar varandra. Låga investeringar på hemmaplan. För höga kostnader(relativlöner) och nu till slut en skuldbubbla ovanpå detta när räntorna bara kan gå en väg…uppåt. Dagens situation är inte lika lätt inflaterbar. Nu går den globala ekonomin även i takt utan tydligt draglok då Kina´s tillväxt ÄR på väg ner och där en omställning kommer att ta tid.
Orsakerna är inte så märkvärdiga. Det är bara att extrapolera utvecklingen under de sista 40 åren. I bästa fall går makthavarna ut och säger hur många hundra procent inflation de vill ha och hur det är tänkt med överföringarna. I sämsta fall väntar de tills det blir en mycket snabbt flykt till reala tillgångar. I det senare fallet uppstår de mest blåsta bland dem som saknar finansiella kunskaper och tror på myterna och bland annat Lyckoslantens historier om Spara och Slösa.
men verkligheten kommer att tränga sig på folk och makthavare och då blir faktiskt verkligheten märkvärdig. Problemet med den lösning du pekar på är som sagt att förutsättningarna är radikalt annorlunda pga den enorma inbyggda obalansen mellan väst och öst. Det kommer att påverka många människor mycket negativt. Men världen går förstås inte under utan hjälp. Anpassning är som vanligt ledordet. Inflation eller ej.
Pengarna är ett nollsummespel. De med negativ påverkan blir ungefär lika många som de med positiv. Företag med finansiella tillgångar förlorar och de med reala vinner. Yngre personer tjänar på det och äldre förlorar. Fattiga tjänar mer än rika. Folk i allmänhet blir stressade när de inte vet vad som gäller och det är inte bra. Pensionärer som får det sämre vänjer sig och accepterar snabbt förlusten.
Den enes bröd den andres död menar du! Jag tror mer på en relativmodell eftersom endast en liten del av befolkningen typ 0,1% kan kapa åt sig 90% av "värdeökningarna" under en tid. Därmed finns det potential till en mycket stor relativförändring under en krympning av ekonomin. Glöm inte heller statens roll som beskattare och omfördelare. Om glöm inte att sist vi världen byggde upp stora skulder likt dagens behövdes ett krig för att sanera ekonomierna. Dvs anpassningen skedde genom nedskärningar privat medan staten och kapitalet stod för sysselsättning till mycket låg ersättning. Plikten du vet! Pågående "deleverage" utan krig blir lite annorlunda! Så ditt nollsummespel stämmer nog inte under dessa premisser. Däremot finns det alltid vinnare vad som än händer. I det har du helt rätt.
Hur skulle 0,1 procent av befolkningen kunna kapa åt sig 90 procent av värdeökningarna?
Nästan alla pensionärer blir förlorare. Säg att superjobbonusen anpassas till 3 gånger högre priser och en motsvarande real minskning av vad obligationerna ger realt. De flesta i den gruppen eller som snart når den får garantipension, som ju tas ur statskassan. Många har stora skulder på hus och bostadsrätter och blir klara vinnare. En annan grupp bor i hyresrätt och lever för dagen och påverkas lite. En liknade grupp har stora tillgångar i aktier och egna hem och påverkas också lite, bortsett från reavinstskatten, som staten behöver till garantipensioner. Företagens tredubblade omsättning krymper lånen relativt och mycket av detta går också till skatter. Störst förlust gör de som har sparat stort i fel saker. Men med en annan strategi och köp av aktier och lite otur så är det lätt att åka på en sådan smäll ändå.
Sverige har en egen valuta och kan göra detta utan att fråga EU eller andra samlingar av byråkrater. Det är naturligtvis viktigt att det inte diskuteras på något ”demokratiskt” sätt. Om bara ryktet kommer ut och har tillräckligt substans så kan det vara självförstärkande och få många nära köttgrytorna att kunna göra ett klipp. Annars får ”finansindustrin” ta en smäll av att mindre pengar snurrar runt i systemen. Många kommer ju först av allt att betala sina skulder och säga hej då till banken. Detta är absolut inte bankernas favorit.
Hänger inte riktigt med i ditt resonemang. Jag vill t.ex. dela upp vinster och förluster i två delar. Dels rena inkomstförändringar över tiden, dels förmögenhetsförändringar. Alltså inkomst av arbete resp. kapital(inkl ren förmögenhet, beskattad eller ej). De 0,1% syftade faktiskt bara på rena löneökningsandelar. Om jag inte är helt fel ute skall jag ge dig ett exempel från USA. Du får det imorgon då det ligger på en annan dator.Det där med pensionärer är tudelat. I allmänhet, median och medeltals-mässigt, hamnar pensionären normalt på kraftigt minus efter stora boom-perioder(kpi-inflation)pga av baksmällans recessioner. Du tänker nog mest på den del du känner som sitter på avbetalda villor som kan säljas. Visst. Sälj och bekosta sin avgiftsbelagda ålderdom på servicehem och må bra. Eller bo kvar och njut av ett boprisfall som stukar det kapital de lånat ut till sina barns insatser i det moderna Sveriges tillgångs-euforiska landskap. Glöm inte att just boende-fastighetsbranschen är ett nollsummespel mer än ekonomin i stort. Man kan inte i vårt land flytta hur som helst och kapitalisera på papperspriserna. Vad det just bostäder du syftade på i frågan om nollsummespel?
Jag menar inte att pengarna är ett nollsummespel inom bostäder, utan att de är detta totalt och per definition. Om man räknar på de nationalekonomiska effekterna så blir det, om det är rätt räknat, i princip ingen total förlust eller vinst. Fysiken är det som räknas och gör detta. Företag och personer kommer ju inte att agera på något speciellt annorlunda sätt.
Sedan kan det naturligtvis bli andra effekter. Skatterna som faller ut inom ramen för systemet kanske inte räcker för de många fler som får garantipension, enkelt uttryckt. Eller det blir tvärt om. Det går att hitta på saker för att kompensera mer ”drabbade”, men då måste man vara medveten om att det motverkar vad man vill uppnå. Rundgång med pengar ger också kostnader och är lämpligt att minska. Pensionärerna kommer i varje fall att få det sämre.
För att visualisera så kan jag se din tolkning av den ekonomin, ur ett fysiologiskt perspektiv, som ett dragspel, en bälg, där bälgen dras ut och trycks ihop? Luftpartiklarna därinne, dvs vi människor och våra finansiella tillgångar(skulder), kan inte påverkas av rymden utanför. Allt inom bälgen pressas t.ex bara samman genom att densitet/volym etc förändras. Inte mängden luftpartiklar eftersom bara utseendet av dem påverkas? Är det rätt uppfattat.
Jag tror varken jag kan spinna vidare på dragspelet eller avfärda det helt för att göra mig tydligare.
En professor i Australien har länge varit inne på en sån här skuldavskrivning. Han nämner bland annat att det är tillåtet enligt Federal Reserv Act vid en nödsituation att ge exempelvis 100 000 USD till alla (i USA). På liknande sätt gick det regelbundet till i antikens Grekland och där funkade det bra med frigivna slavar och annat. I Tyskland håller de också på med en sådan ”debt order”, säger han vidare.
http://www.youtube.com/watch?v=GLnhjfH3wbg
http://www.youtube.com/results?search_query=steve+keen+debt+jubilee&oq=steve+keen+debt+&gs_l=youtube-reduced.1.0.0.2084704.2090708.0.2092511.16.13.0.3.3.0.153.1481.1j12.13.0…0.0…1ac.1.voKmgbL6drY
Och så finns ju Helicopter Bernanke, som på ett mindre organiserat sätt släpper ut pengar från luften.
ok men då är jag helt med i kråksången. Debt Jubilee har skett förr. Och Steve Keen är jag väl bekant med och håller för övrigt med om riktighetens i hans teorier jmf med neo-klassikerna. Jag tror jag tolkade dig fel eftersom du menade att alla skulle börja spendera. Riktigt så funkar inte Keen´s idé. Vitsen är att de som är skuldsatta skall betala av sina skulder ner till en rimlig nivå medan vi som betett oss "förnuftigt" istället skall investera vårt kapital som motvikt till de skuldsattas avbetalningar. Pengar behövs nämligen i banksystemet(penningmängden) för att undvika en alltför snabb nedgång i ekonomin. Samtidigt konsumerar vi mer uthålligt via våra normala inkomster!
Hade du varit mer tydlig så hade vi sluppit denna omväg. Men ibland är en omväg nödvändig. Särskilt för att hitta varandras ståndpunkter. När man dessutom blir överens är glädjen ännu större. Tyvärr är USA´s ledning hittills inkompetent. Förväntningarna är låga varför vi snart går in i en ny rejäl börsnedgång(recession). Dvs man fortsätter och sparka burken… men ännu en börstopp förväntas innan botten nås.
Det var ju roligt att vi har en liknande syn på saken. De högst upp i finanssystemet gör kortstiga utryckningar med jämna mellanrum för att lugna marknaderna. Kanske ett fåtal har en sån här långsiktig plan, som de håller för sig själva. Andra som moraliserar om att skulder alltid ska betalas tillbaka har det i varje fall inte. Tiden för när en räntehöjning var möjligt är sedan länge passerad.
Kan ett litet land sätta igång en lavin? Om Grekland gör allt för obstinata deklarationer så får landet inte får låna mer och då blir det ingen lavin och storfinansen kan fortsätta. Fås ekonomiska fördelar i turbulensen i ett första land relativt andra, eller efteråt när läget lokalt har blivit förhållandevis stabilt? Något nytt Schweiz kan man förstås inte räkna med.
ja FED, BOJ och ECB är ju marknaden just nu. Prisbildningen är död sedan Q1 startade 2009 i mars. DÖD. Just nu köper FED upp hela MBS-marknaden med 40 Mdr $ per månad. O,5 Biljoner per år. Under Q1 köpte man MBS(bostadspapper)för 1,2 Biljoner på ett år. Totalt utestående lån är 9,5 Biljoner dollar.
Schweiz kom ju på den originella idén att bli det land där brottslingar och andra kunde gömma sin stulna pengar eller helt enkelt bara därför de inte ville betala skatt. Därför slapp man nazisternas invasion. Förutom som bankkunder förstås. Och så har det fortsatt. Och det är enda anledningen till att Schweiz inte är med i EU. Liksom att EU inte väljer att bli tuffare mot Schweiz(som USA nu är). Även EU-topparna kan gömma pengar i Schweiz.
Ha, ha, ha, det där om Schweiz är inte trovärdigt. Nazismen och kommunismen var fanatiska rörelser baserade på ideologier. Skickades tyska pengar till Schweiz så var det nog mest av de som inte trodde på regimen och ville undvika diverse fiskala åtgärder för krigets finansiering.
På den tiden var handeln som andel av BNP längre. Att skicka pengar till hemliga konton blev populärt senare av bland annat ökat välstånd och högre skattetryck.
Inom kriget i sig var tyskarna affärsmässiga. I bland annat överbefolkade Schweiz och Sverige fanns inte bränslen och livsmedel att ta. Länderna var inte mer negativa till ideologin än att de kunde fås att samarbeta. I vissa sammanhang är det faktiskt bra att inte ha något av värde.
Schweiz har varit affärsmässigt och sett till sitt egenintresse. Sverige har flummat iväg inom att rädda världen med ett generöst världssamvete som få andra länder och det är inte så smart, varken på kort eller lång sikt.
De som förespråkar en Debt Jubilee inkl professor Keen saknar konkreta förslag och även inom viktiga saker som betalare. De utelämnar den nödvändiga inflationen och att sparare och pensionärer måste förlora stort. Passande och lite lustigt så har detta tagits ur Bibeln. Eftersom pengarnas värde och förövrigt det moderna och rika livet kommer att krascha, oundvikligen, så gör man klokt i att göra det bästa av kraschen. Mycket mer kan man inte göra.
De konservativa ekonomerna svarar med att en Debt Jubilee inte ändrar något i grunden och att det knappast löser problemet med fallande tillväxt och reallöner. Investerarnas förtroende för landet (USA) och äganderätten kan minska, det kan ge mer skada än nytta och banksystemet kan skadas, påstår de också. Sedan finns det andra som vill stoppa skulduppbyggnaden och ta konsekvenserna. Denna skola om hur det borde vara i världen har funnits länge som motsats till makthavarnas och Keynes teorier.
Ytterligare ekonomiska teorier finns om Kontratieff-cykler med en ”vinter” på 15 år med början år 2000. Efter kommer ”våren” och ekonomin slår nya rekord. Cyklerna har funnits sedan 1700-talet. Det kan så vara, men den stora cykeln har med produktiviteten inom naturresurserna att göra och den toppade år 2000 och kommer bara en gång med dagens tidsräkning. Så försök vara skeptiskt till alla teorier och speciellt om det kommer från någon som har fått Nobelpris eller något liknande.
Nu menade jag inte att Schweiz startade banker enbart för att "gömma" pengar. Men faktum är att de snart insåg vad banksekretess i sin yttersta form faktiskt kan åstadkomma på sista raden i resultat-räkningen. Ingen tvekan att detta haft betydelse sedan efterkrigstiden. Läser man på lite om Tyskland och tyskarna i gemen så är bankkontot i Schweiz en säkerhetsventil. Redan under WW2 och inte bara för krigsplundrarna. Weimar-inflationen sitter djupt ner i själen hos tyskarna.
Debt Jubilee handlar enbart om att få ner skulderna. Inget annat. Och skulddeflationen. Så där missar du nog. Att pensionärer och sparare ändå förlorar handlar mer om de svaga utsikterna med stagflation som kan bli värre för denna grupp utan D J. Du glömmer ju att denna grupp är de som får kapital att placera då de saknar skulder. Men visst blir avkastningen låg.
Självklart är cyklerna emot oss nu. Det var ju lätt att se år 2000 och ännu lättare att förstå fram till nu. Politiken har blivit desperat där alltfler åtgärder liknar spel på rött eller svart. Dagens bekräftelse kom från C som vill öppna gränserna helt.Jag kan förstå tanken men man visar att man saknar förståelse hur ekonomi fungerar. Sedan slutet av 60-talet levde vi med hög inflation vilket lett till för höga kostnader. Man försöker nu desperat anpassa lönerna nedåt. Den nyliberala marknadsfundamentalismen fick maximalt utrymme men tyvärr utan att politikerna försökt parera marknadernas inbyggda risker till felallokeringar. Det låter paradoxalt men i sin enkelhet handlar det om ränta och bankregleringar eftersom pengar kan skapas ur tomma luften. Då gäller det att man har ett marknadssystem som låter bankerna gå under utan för svåra konsekvenser för den reala ekonomin. Här grundlades systemfelet i slutet av 70-talet. Och det handlar om nykorporativism. Nu är det för sent. Hyperkapitalismens extremer är likt anden i flaskan. Antagligen måste samhällsvärderingarna först slå över åt andra hållet. Och för det krävs kollaps, tyvärr. Bara att lyssna på Ayn Rand m.fl som talar genom oerfarna människor som Lööf.
Jag förstår att Schweiz länge har varit en säkerhetsventil för tyskarna. Och även här lite när marginalskatterna var nästan hundra procent under pomperipossatiden. I samband med krigets finansiering så hade nog Hitler och hans närmaste män inte mycket för ventilen. Men de kanske höll läckaget nere på andra sätt än att ockupera landet.
För drygt 1 år sedan pressad av en journalist framstår professor Keen närmast som en demagog. När han ombads komma med detaljer om hur det ska gå till så angriper han systemet med självklarheter, ungefär som en politiker. Och som Sverigedemokraterna marknadsför han sig som något annat än det andra.
http://www.youtube.com/watch?v=SkesgECRXtM
Nyligen i videon i rådgivning till den amerikanska kongressen länkad ovan är han lite tydligare och säger ”The way to do that is to make a government cash injection as a federal reserve credit and that can be done under the section 3 point 3 under the federal reserve act. If you check section 3 point 3 you can see that the federal reserve can directly give money to private institutions. They does not have to give them to the banks alone. Takes an urgent situation but they can do it. Give a cash injection which goes to people on a per capita basis. I have not tried to work out details on this but it is something like that. Then if you are in debt, lets say you give a hundred thousand per person. If you have debt you have to pay the debt down, no choice. The hundred thousand would reduce the debt a hundred thousand and that will be it. If you are not a debtor you did get a hundred thousand in to your deposit account which you can spend. This will feed through the system so the banks will be forced to write their debts down, because so having the debt payed of. Securitized loans which were backed by that debt will also fall in value so people who were savers will see the value of these bonds will decline, but that be compensated by the cash injection. So something like that is a deliberated policy to reduce the level of debt. I think is necessary.
Självklart ger detta inflation och verkliga vinnare och förlorare. Någon blir av med sitt huslån och någon annan blir av med sin pensionsförsäkring. Vad bankerna och deras ägare förlorar är småpengar i sammanhanget. Denna lösning utan inflation och med bara vinnare är kanske mer flum än själva utlåningskarusellen.
Bodde själv i södra Tyskland på gränsen till Schweiz under några år för en tid sedan. För äldre människor var ett sparande sedan länge förankrat i Schweizerfrancen(hårdvaluta tro det eller ej mot D-Marken men än mer idag förstås). Och en hel del anekdoter berättades om hur Schweiz-sekretessen alltid lockat.
Visst förefaller det enklare att skapa nya pengar till folket. Precis som MMT anser är det billigare att trycka pengar ur tomma luften än att låna dem av utlänningar till ränta! Frågan är hur man gör med dessa nya pengar. Blir det bara en ökad monetär balans hos centralbanken som senare minskar då de nya pengarna börjar cirkulera och ökar inflationsriskerna? Om vi som ej lånat plötsligt får en massa nya pengar att börja handla för ökar inflationsriskerna eftersom de som lånat även får ökade disponibla inkomster(ränteutgifterna försvinner)efter att lån amorterats. Även om penningmängden minskar genom amorteringen av lånen så ökar den ju netto med lika mycket när det nya kapitalet satts in på kontot. Dvs nettoeffekten blir att penningmängden förstås ökar med alla de nytryckta pengarna. Bankernas balanser minskar inte heller(förutom med uteblivna ränteinkomster) då minskade lånefordringar växlas mot en ökad inlåning i centralbanken. Så jag antar att centralbanken ändå måste dra in penningmängd via en höjd ränta(vilket vi behöver för att komma ifrån dagens negativa realränta) för att hålla inflationsförväntningar i schack. Väljer de som erhåller ett kapital att istället spara så håller det å andra sidan tillbaka inflationen etc. Hur som helst ökar köpkraften i samhället med nämnda transaktioner. Precis det som centralbankerna nu förtvivlat vill ha! Bankerna förlorar ett hyfsat stort räntenetto och får ett stort placeringsbehov genom den ökade inlåningen. Detta placeringsbehov sänker räntorna i marknaden. Därför måste statens kapitalinjektion(genom Debt Jubilee) förmodligen delvis snabbt dras tillbaka av centralbankerna. Den ökade penningmängden användes ju till att minska skuldsättningen och när den väl minskat kan centralbanken åter minska penningmängden via sina normala verktyg. T.ex höja räntan på bankernas inlåning och REPO-avtal.
Det är precis så här det gått till under kreditboomen. Utländska pengar har strömmat in över gränserna och höjt penningmängden som sänkt räntorna kraftigt. Centralbankerna (FED) har följt med ner med sina styrräntor och därmed tillåtit den extrema kreditexpansionen. Att nu tilllåta ett "Debt Jubilee" skulle vara att erkänna att man tappat kontrollen och därför haft en dålig penningpolitik. Precis det som flera av oss hävdat. Men så blir det med stora kreditavregleringar som ger upphov till stora penningflöden över gränserna. Se bara på Europa inom EMU. Det råder alltid en slags obalans mellan behovet av fria kapitalrörelser(marknaden) och regleringar(interventioner/styrningen).
Kan detta kopplas till räntesnurror?
Dvs Svenska delen som har skulder till bolag där räntan inte beskattas som intäkt med höga 30% skatt.
Borg är den hack i häl!
Sen bör man kanske göra en kalkyl där företagen har förräntningsmöjligheter på tvåsiffriga räntebelopp och kan låna till låga ensiffriga.
Om det är något företagen är bra på så är det skatteplanering och förräntning av investeringar.
2010 var Sverige tillsammans med Belgien det land inom OECD som hade störst skulder i % av BNP(exkl Japan). Sverige 340%, Belgien 342%. Under 2011 växte Sveriges andel ännu högre mot 400%(vi räknar här privata sektorn och den offentliga tillsammans). Vi ligger i topp trots högre relativ BNP än omvärldens. Nu vänder det ner cykliskt för Sverige. Ännu högre kvot kan påräknas. Vid utgången av 2012 är det inte osannolikt att vi överskrider 400%. Hur ser det ut i en recession?
Hej, jag är fru Anita Grava, ett privat lån långivare som ger livstid möjlighet lån. Behöver du ett lån akut att betala dina skulder eller om du behöver ett lån för att förbättra din verksamhet? Du har avvisats av banker och andra finansiella institutioner? Behöver du en konsolidering lån eller inteckning? söker mer eftersom vi är här för att göra alla dina ekonomiska problem ett minne blott. Vi lånar ut pengar till personer i behov av ekonomiskt bistånd, som har en dålig kredit eller i behov av pengar för att betala räkningar, att investera i affärer i en takt av 2%. Jag vill använda detta medium för att informera er om att vi ger en tillförlitlig och stödmottagare stöd och kommer att vara villiga att erbjuda ett lån. Så kontakta oss idag via e-post:
([email protected])
Behöver du ett lån till slutet av året firandet? Lån för expansion av verksamheten? Lån för nya investeringar? Lån för att betala av långfristiga skulder och räkningar. Sök igen, Dianarobertloanfirm, tillsammans med (PNC) Finansiella tjänster grupp (PNC), som erbjuder lån med låg ränta, icke säkerheter. Vi är här för att sätta och slutet, fattigdom och arbetslöshet, eftersom alla har / sin egen potential. Kontakta oss idag och du kommer att vara en av våra ärade kunder. E-post: [email protected] info @ dianarobertloanfirm @ gmail.com Tack.