Brittiska The Telegraph uppmärksammar en ny rapport, som identifierar Sverige som världens mest privat skuldsatta land. När man även summerar med statliga skulder landar Sverige bara på andra plats bland listade länder, och vi ligger också näst högst när det gäller de så marknadskänsliga externa skulderna.
 |
| Total skuldsättning 2013, procent av BNP |
Själva rapporten heter Deleveraging? What deleveraging? och finns att ladda ner som PDF här.
Rapporten har tagits fram av ICMB, International Center For Monetary and Banking Studies. Rapportförfattare är Philip R. Lane från Trinity College Dublin, Lucrezia Reichlin från London Business School, Luigi Buttiglione från Brevan Howard Investment Products och Vincent Reinhart från Morgan Stanley.
 |
| Extern skuldsättning 2013,
procent av BNP |
Rapporten pekar på att det inte föreligger någon som helst avbelånging (eng deleveraging), utan skuldbergen fortsätter att växa avsevärt snabbare än världsekonomin (BNP).
Datat, som pekar ut Sverige som mest eller näst mest skuldsatta land kommer från IMF, OECD och nationella källor.
 |
| Privat skuldsättning 2013,
procent av BNP |
Speciellt känsligt är externa skulder. Även om Sverige även har tillgångar i utlandet, så är det dessa externa skulder som blir ett problem den dag finansmarknaderna tappar förtroendet för Sverige. Att Japan, som världens mest skuldsatta land, klarar sig hyfsat beror just på de låga externa skulderna.
Samtidigt är alltså svenska icke-finansiella företag och hushåll de mest skuldsatta i världen.
Listan av länder är dock inte komplett, utan kommer från sidan 12 i rapporten, men i den tabellen hittar man Sverige högst eller näst högst.
Vad som är intressant är att vi i Sverige nu under en relativt lång period har haft KPI-deflation, samtidigt som vi slåss om den högsta skuldsättningen tillsammans med Japan, som lidit under KPI-deflation under många år. Frågan landar i om Sverige är på väg mot det japanska scenariot? Enda komponenten som saknas är att den svenska bostadsbubblan behöver spricka först, likt bostadsbubblan gjorde i Japan. Fast det förstås, vi har ett enormt externt skuldberg som Japan inte har eller hade…
Oavsett har inte skuldkrisen lösts, problemen har bara sopats under mattan och någon mjuklandning lär vi inte se.
Återstår nu att se om världen får upp ögonen för situationen i Sverige när “världens bäste finansminister”, Anders Borg, lämnat scenen. Den svenska Pippi Långstrumpekonomin bygger helt på privat skuldsättning och Anders Borgs skicklighet har legat i att få marknaderna att skita i detta. Återstår att se om marknaderna fortsätter gå på bluffen med socialisterna vid rodret? Finansmarknadsministern Per Bolund vågar i alla fall inte ta tag i frågan.
63 kommentarer
Men vi har det ljust och fräscht!
Ja, halleluja! Och det kostade bara några miljoner!
Per Bolånd
Trams. De dynamiska effekterna av en betryggande invandring från tredje världen kommer att undanröja alla eventuella problem.
he-he, -"De dynamiska effekterna – – -" jag vill nog Mena att den aktuella säkerhetsfaktorn är väl illa satt i underkant, för att motstå ett brott.
🙂
Jag tror att grejen med privat skuldsättning är att den dagen folk blir arbetslösa och/eller bostadsbubblan spricker, så kommer vi att få statsfinansiella problem – såvida inte politiker SKITER i att rädda folk utan låter barnfamiljer flytta ut på gatan och banker gå i kånken. Och varför skulle de det? Det har de ju inte gjort någon annanstans. (Vilket jag antar är vad bankerna räknar med – det är därför de kan låna ut pengar like there's no tomorrow. Någon annan betalar.)
Fast något eget ansvar kan man väl ändå förvänta sig att människor tar?
@Frihetsförnimmelse
I den mån de gör det så kan du nog räkna med att staten bestraffar dessa (i den mån det går) när skiten träffar fläkten. Du kommer få veta att du är "en osolidarisk kapitalist som tar ansvar på bekostnad av de som är ansvarslösa" och kommer beskattas därefter.
Du har nog rätt. Det är problemet med en röststark medelklass som anser sig värda precis vad som helst. Men man kan ju alltid drömma om en ansvarstagande regering som säger "Det här får ni fan reda ut själva.".
Grekland?
Lettland?
Argentina?
@Tango Smurfen: framförallt glömde du USA… och Irland.
@Anonym
"I den mån de gör det så kan du nog räkna med att staten bestraffar dessa"
Samma princip som i EU. Där får Tyskland och Sverige kritik för att vi är osolidariska genom att hålla en statsbudget i balans.
Politiker skiter inte i att folk tvingas ut på gatan, men pengarna skiter i det. När kreditkranen ändrar villkoren och lånen skall läggas om, ja då är det gatan som gäller om ingen bank ger ett nytt lån.
Det har inte så mycket med vilja att göra utan mer med risktagande och konsekvenser.
De flesta i Sverige kommer inte att få några problem med sina lån, att politikerna kommer att kasta den stora massan under bussen för att baila ut en minoritet BLT, det låter tveksamt. Bankerna är nog den stora risken för oss skattebetalare, jag tror inte att Svensson är så medveten att hen går ut och demonstrerar mot bailouts av banker,
@Vinstmaskinen: Ja, det är det jag menar (att bankerna är den stora risken). Och att vi kommer att tvingas baila ut dem. 🙁 Men jag tror att du har fel om du gör en bedömning att det endast är en minoritet som skulle beröras. Sub-prime bestod bara av 5-8% av totala lånen i USA, men det var tillräckligt mycket för att sänka hela marknaden.
Slit dig nu från hembygdsnaveln Cornu och ratta in EPs hearing med Jyrki Katainen och se en riktig politisk stjärna. Man blir avundsjuk på det andra Sveriges politiker….sätt honom jämte Åsa Romsonson….
http://www.europarl.europa.eu/ep-live/en/committees/video?event=20141007-1000-COMMITTEE-HEARING2014JK
Nulli secundus
Kan du försöka låta bli att sticka fingrarna i öronen, knipa ihop ögonen och vråla "haverist" på högsta volym nu? Jag behöver förklara för dig hur det monetära systemet fungerar, och det går inte om du vrålar sådär som du brukar. Skall vi försöka? OK?
Pengar uppstår när någon lånar dem på banken. Alla som lånat pengar på banken kan enkelt se detta på de papper som uppstår. Den som lånar 1 MSEK får dels en tillgång på 1 MSEK på ett konto, och dels en skuld på 1 MSEK på en skuldförbindelse. Om man slår ihop de två blir summan noll (OK, några tusen minus pga bankens avgifter och upplupen ränta).
Bankerna har "oktroj" på att dela upp en nolla i ett plus och ett minus på detta sätt, och det är inte ett dugg konspiratoriskt eller haveristiskt att inse detta.
Bankerna har kapitalbaser som är några procent av beloppen som de skapar och lånar ut, så de måste vara rätt noggranna när de värderar låntagarna och säkerheterna för lånen. En bank tål inte speciellt stora krediförluster innan det egna kapitalet är förbrukat.
Det finns fler viktiga bitar i pusslet, framför allt riksgälden och riksbanken, och den underliggande strukturen härleds faktiskt till Sverige och 1668. Bank of England anses dock ha rullat ut ett mer fulländat system 1694.
Det är just frånvaron av konspiration som gör systemet möjligt eftersom ingen enskild aktör kan kontrollera det.
Det här systemet har fungerat fantastiskt bra i drygt 300 år, och har gjort den moderna världen möjlig. Anledningen är att ekonomierna som helhet haft tillväxt under långa perioder och det har gått att skapa större och större tillgångar som gått att belåna för att kunna betala ränta på de gamla lånen.
Ibland har det krävts krig för att radera skulder som inte gått att betala, men sedan vi släppte det barbariska guldet är detta inte längre nödvändigt.
Så, den stora skuldsättningen är ett simpelt "fact of life" och inget att stirra sig blind på. Exponentiell tillväxt som kräver "reset" då och då. Folk som sitter med ärvda pengar har ofta ett lite neurotiskt förhållande till detta, men deras pengar hade helt enkelt inte existerat om inte någon hade skapat dem genom att låna dem. Möjligen går det också att kritisera folk som är för "anal retentive" och håller kontanter på banken, eftersom de undanhålller pengarna från cirkulation.
Det finns ett par delar till i historien, men de får vänta tills vi ser om du skriker som du brukar när det här ämnet kommer på tal.
Ett "reset" kan såvitt jag förstår bli jäkligt obehagligt. Inte bara för dem som blir lite mindre rika.
En "reset" är i allmänhet katastrofal för de flesta individer och institutioner, men gynnsam för samhället som helhet eftersom det kan bygga nya ändamålsenliga strukturer som passar bättre i samtiden. Moderna typexempel är Tyskland och Japan efter 2:a världskriget – de bombades platta men var 30 år senare de modernaste länderna i världen. England som hade kvar sina gamla strukturer var dock bankrutt på 1970-talet (Hint: Det var oljan och gasen från Nordsjön som räddade dem då – gissa vad som kommer att hända med dem nu?)
Antropologerna pratar om "Potlatch-ceremonier" som åstadkommer kontrollerad "reset" och befriar samhällen från underhåll av ansamlade förmögenheter.
@ Niklas T
Det som är märkligt är att systemet har fått fortgå i hundratals år, med viss intervall på reset, med privata intressen som "huvudägare" utan att det har blivit rättning i ledet. Detta visar bara på att de krafter som ligger bakom systemet är otroligt mäktiga med full kontroll över politiken. Eventuella uppstickare tas genast av banan så ett ekonomiskt system upprättat för "hela folket" får aldrig en chans att införas och utvecklas.
-> Wikstrom
Du är bortskämd! Världen har utvecklats helt fantastiskt sedan 1668! Hela industrialismen är byggd på lånade pengar. Flyget, bilismen, månfärderna, elektroniken, internet – hela den j*kla vetenskapliga revolutionen som gör att vi slipper sitta i jordkulor!
Tanken att det skulle finnas ett system för "hela folket" kommer antagligen från kristet-religiösa ideal. Visa gärna ett exempel där ett sådant idealsamhälle faktiskt finns.
@NiklasT
Om bankens skapade och utlånade pengar inte står i en relation till den övriga ekonomin borde ju räntan kunna vara konstant låg för evigt på det lånet oavsett vad som händer i resten av världen, eller?
Men om dessa pengar har en relation till exempelvis det utländska förtroendet för sina lån till svenska banker kanske det är läge att oroa sig.
Fast reset-cykeln är en förutsättning för det ekonomiska systemet där summan av de enskildas egoism blir till det allmänna goda. Alltså med moralen: Berika er! Bernard Mandeville och hans fabel om bikupan föregick Adam Smiths osynliga hand.
Pleonexia kallades det av de gamla grekerna – söka rikedom för sakens egen skull. Med motsatsen i oekonomia, att finna en god ordning i sina affärer för att leva väl, inte för att ständigt skaffa sig mer.
Filosofiskt sett är nog Cornu och många här att beteckna som *ekonomer*, medan de flesta profesionella s.k. "ekonomer" egentligen är *pleonektiker*.
Om England inte hade blvit pleonektiskt, "a nation of shopkeepers" runt 1700, hade vi haft en sådan välståndsutveckling som vi sedan fick? Inte omöjligt att också en ekonomisk värld sett en välståndsutveckling, bara långsammare och med mindre resetter. Snillen spekulerar.
@NiklasT
"Bankerna har "oktroj" på att dela upp en nolla i ett plus och ett minus på detta sätt, och det är inte ett dugg konspiratoriskt eller haveristiskt att inse detta."
Det oktrojen avser är att ta emot inlåning från allmänheten (och att dessa skyddas av insättningsgarantin) – som annars är inskränkt. Möjligheten att dela upp en nolla i ett plus och ett minus finns egentligen i vilket företag som helst som gör affärer (även om de inte kan göra det med "allmänheten" som fordringsägare).
#Niklas T
"Tanken att det skulle finnas ett system för "hela folket" kommer antagligen från kristet-religiösa ideal. "
Eller grekisk filosofi då.
Istället för 1668 kan man sätta "resetten" 1666 när London brann. Mandeville hade en utläggning om hur gynnsamt det var för att skapa en massa "shopkeepers". Och det var ju faktiskt i England allt började, så 1666 verkar vettigt.
Som sagt så vet vi inte hur världen sett ut utan pleonexin efter 1700. Men det hade nog gått en hel del framåt, fast långsammare.
"Duktig är mamma
Duktig är pappa
Och lycklig är den duktiga banken
Du såg det komma genom värmda klinkers"
(Lars Wi…nnerbäck)
-> Anonym
Visst har du rätt. Det är några till delar i historien med "lagligt betalningsmedel", riksgälden, riksbanken och statens obligationer som behövs för att beskriva hela systemet, men jag väntar med dem till vi ser om bloggägaren börjar bete sig lika oförskämt som han brukar när ämnet kommer på tal.
@NiklasT
Lagligt betalningsmedel (dvs sedlar och mynt utgivna av RB) är något helt annat, men även dessa sätts i omlopp med samma bokföringsprincip (att man delar upp noll i plus och minus) – men i detta fallet av en myndighet som saknar oktroj.
Man bör också betänka att under tidigare resets har ädelmetaller varit ett konstant betalningsmedel både mellan perioderna och under själva reseterna.
Och guldet tillhör ju inte längre västvärlden, som vi vet. Vi har budat bort det på varandras bostäder och därefter täckt över problemet med en statsobligationsbubbla. En egentligen helt osannolik dum utveckling.
@ Nicklas T
Globalisten har talat! Hälsa Bilderberggruppen att folket börjar se igenom speglarna och dimridåerna oavsett vad Carl Bildt säger, oavsett propagandan Tove Lifendahl på SvD skriver och oavsett vilka trådar Wallenbergarna drar i.
Det går inte längre att avleda folks uppmärksamhet från den verkliga agendan trots alla skapade konfliktytor.
@ Niklas T
Bortskämd? Vad vet du och jag hur bortskämda vi skulle ha varit utan detta privata vinstdrivande ekonomiska system vi har idag. Då hade vi säkert badat i "mjölk och honung" och jorden hade varit en planet utan konflikter och krig. För det kan du väl hålla med mig om att alla krig bottnar i ekonomiska intressen, det är mellanöstern ett bra exempel på i dessa dagar.
För övrigt anser jag att demokrati skulle fungera bättre utan politiker.
-> Hej Lars 13:54
Du använder metaforer, omskrivningar och mytologisk symbolism, men har antagligen ungefär rätt ändå.
Det som gör att "folk börjar se genom speglarna" är med största sannolikhet PeakOil, som har gjort att den materiella konsumtionen inte längre kan öka. Det är något med "konsumtion" som vi inte verkar kunna säga nej till när det erbjuds (längtan efter shopping var en viktig faktor bakom berlinmurens fall). "Pengar" är det kraftigaste beteendemodifierande medel vi känner till – starkare än heroin.
Så länge det byggdes nytt och större kunde vi hålla oss igång med drömmen om framtiden. När tillväxten upphör ser vi plötsligt att världen vi byggt är rätt ful och oanvändbar. Som när de de tänder ljuset och stänger baren vid midnatt.
Det där med "Bilderberg" och liknande verkar för övrigt vara smarta upplägg av diverse festfixare som slickar upp egot på viktigpettrar med "konsumtion 2.0". Biljetterna kostar över 100 papp…
@Niklas T eller någon annan kunnig
Niklas t skriver "Ibland har det krävts krig för att radera skulder som inte gått att betala, men sedan vi släppte det barbariska guldet är detta inte längre nödvändigt". Varför krävs krig för att betala skulder som inte går att betala? Varför är det inte längre nödvändigt sedan vi släppte det "barbariska" guldet?
@wikstrom
Å andra sidan så är det nog så att ekonomiska intressen har varit grunden till vårt välstånd idag – utan dessa hade vi alltså inte badat i "mjölk och honung" bara för att vi sluppit krig.
Vad är gemensamt för länderna med högst skuldsättning?
Vad är gemensamt för dem med lägst?
Vilket gäng vill ni tillhöra?
Dels har man ett allvarligt problem när skulderna accellererar. Dels stiger våra skulder inte för att vi investerar, utan för att vi lever över våra tillgångar. Förefaller det mig.
Vilket gäng vill ni tillhöra? Ja, idag vill jag ju tillhöra den västvärlden. Men vilket gäng vill du tillhöra imorgon? Läs om 20 år? Eller om 50 år? Gänget av skuldslavar som städar åt varandra eller gänget som står för majoriteten av världens produktion och exporterar på krita till skuldslavarna?
@Kent: ja, man vill ju inte exportera på krita! Det finns inget egenvärde i att arbeta. Att arbeta och inte få betalt – alt betalt i värdelösa dollar – är det dummaste som finns. Då är det bättre att ligga på soffan och sparka sig trött.
Lotta, Den som ligger i soffan och handlar på kredit blir förr eller senare slav åt den som producerar och säljer på kredit. Ha det bra i soffan!
Så klart Cornu påpekar fel på oss som har belånat och politikerna, kanske borde du börja ta reda vad är själva grundproblemet.
Det är nämligen det pengar som vi har, det har inbyggt i att vi kan aldrig betala våra lån tillbaka, vi har ingen annat alternativ än att tar bara mera lån, annars minskar penningmängden…
Detta är inget nytt, men i en lite annorlunda tappning; På 1960-70 talet subventionerade staten byggandet av hyresrätter, till den milda grad att kreti och pleti hade råd att flytta in i nybyggda fina lägenheter och vi i Sverige fick den största bostadsytan per person i hela Europa.
Folk förväntar sig fortfarande att det skall vara på det viset fastän man inte har råd. Hyran (kostnaden) för att bo bör nog ligga på 6-8% av byggkostnaden ( köpeskillingen) med nuvarande ränteläge när det gäller hyresfastigheter och det samma borde völ gälla villor ?
Man får nog lägga till att det var kreti och pleti med arbete, en allmän framtidstro i samhället och tro på att bostadsfrågan löst en gång för alla eller åtminstone för lång tid framöver för en befolkning med låg tillväxt. Annars hade miljonprogrammet aldrig kunnat baxas igenom.
Arbete, framtidstro och låg tillväxt i befolkningen gäller inte längre, vilket gör en ny statlig, politiskt beslutad, bostadssubvention osannolik.
Men de "skenande" bopriserna gör att för "många" så räcker lånepengarna bara till ett mindre boende än man önskat. Så en trend mot mindre boenden existerar, åtminstone för en delmängd av BLK.
Visst är det så Neo Cortex, att vi går mot mindre bostäder och mer trångboddhet, i en del av miljonprogrammets bostäder bor det flera gånger mer människor i varje lägenhet än avsett, vilket får till följd att fuktskadorna ökar och bostäderna slits ner ganska fort.
Att politiker inte vågar göra saker som direkt spräcker bubblan är väl en sak. Men att de inte ens kan börja införa skyddsmekanismer för en eventuell kollaps. Så vad skulle vi göra vid en kollaps?
Har du tänkt igenom någon handlingsplan för en bostadskollaps , cornu?
T.ex att man kan kvitta bostadsskulder mot pensionstillgångar eller andra lösningar som ämnar att skuldtagare kan göra rätt för sig.
När man väl har en plan för att hantera en kollaps kan man börja pilla med ammorteringskrav och ränteavdrag för att se vad marknaden kan ta.
Det är ju svårt att veta vad som händer när man stryper kreditkranen. Har man tur tappar vi BNP några år när byggbranschen sanerar bort det värsta och surdegshotellen på Södermalm lägger ned, och så går det uppåt igen. Det är inte hela världen ur ett Sverigeperspektiv om ett antal hushåll i Sthlm får ordna nytt, mindre kostsamt, boende.
Även ett stort lån på uppåt 6 miljoner kan ju faktiskt amorteras av på 30 år av ett hushåll på 2 personer samtidigt som ett normalt leverne kan underhållas. Det blir lite snålare. Så pengarna kan gott rulla tillbaka till bankerna, även om det såklart är roligare för hushållen att låna upp och sätta sprätt på pengarna än att betala tillbaka dem.
Vad som inte framgår är andra sidan av balansräkningen:
Våra tillgångar-som är tre gånger högre!
oppti du och jag klarar oss nog hyfsat när bobubblan spricker. Det är många av de som köpt dyra bostäder nyligen som riskerar elände. Speciellt om en i familjen blir arbetslös och räntan går upp kraftigt.
Vänliga hälsningar
Nanotec
@oppti,
Nja, som Cornu förtjänstfullt påvisat så är det ju inte de med stora lån som sitter på stora tillgångar… Eller sätter du din tilltro till Sjöstedt i den frågan?
Bolånen understiger väl boendekostnaden för de flesta. 😉
Sålunda är det upplagt för att Nanotec, undertecknad och andra med de där tillgångarna, och utan skulder, av politikerna skall vara det givna skatteobjektet för att lösa problemet när det kommer. Rättvist? Nä, men pragmatiskt när man som politiker följer sin instinkt att låta någon annan betala.
Gronvita möjligen blir en dellösning att bankernas ägare får stå för en hel del. Vill minnas att det skedde vid förra fastighetsbubblan. Fast skillnaden var att hårdast drabbat då var fastighetsbolag och nu kan förmodas mest bli villa och bostadsrättsägare. Banker och byggbolag bör drabbas hårt och i vanlig ordning stryps utlåningen till småföretag medan de stora får fortsatta krediter.
Visst kommer politikerna att leta efter lämpliga skatteobjekt och under en ny natt i bred krisgemenskap får vi säkert åter en fastighetsskatt som drabbar alla fastigheter utom slott och herresäten. Om inte andra länder drabbas samtidigt kommer exportindustrin att skära guld och de som ger service och insatsvaror till den att klara sig bra medan konsumtionen i övrigt går ner kraftigt tills krisen efter några år är över.
Givetvis kan kreativa metoder komma som att dra in en viss procent av bankmedel över säg 10.000 kr eller de vanliga som alkohol, tobak, bilar och höjd moms.
Sjunker värdet på kronan mycket kan idag tynande företag blomma upp och i någon mån tävla om arbetskraft med exportindustrin.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Och alla dessa tillgångar skall då, allihop, realiseras av en hög med pengar som är en bråkdel så stor som dessa fantastiska värderingar. Och inte tillhör de med dessa bostadsskulder, generellt sett. För att inte tala om pensionstillgångarna som inte ens är inbetalda…. Kejsarens nya kläder.
Skall vi bryta loss plankorna och spiken från husen och skicka till de utländska pensionsfonderna som vill ha hem sina USD?
Bankföreningen ska nu se till att amortering för nya lån sker ner till 50% av bostadsvärdet. En klar skärpning gentemot de 70% i våras. Tycker det är ett bra steg. Fortsätter priserna uppåt bör även de gamla lånen involveras. Saknar också siffror på under max antal år amorteringen ska ske. Snabbt handlat men bankföreningen känner väl en press från nya regeringen. Ungefär det här hade hänt även om M fortsatt regerat.
Har skrivit det tidigare att amortering skulle komma i höst men trodde det skulle bli lite senare. Måste vara så att bankföreningen känt ett stort tryck att agera innan lagstiftning. Kan det vara några i nya regeringen som handlat snabbt, utan att till massmedia ta åt sig äran?
Vänliga hälsningar
Nanotec
Det kan ju i praktiken röra sig om amortering ned till 50% av progressiv modell.
Sedan tror jag på mer förutsägbara kostnader. Amortering ned till 50% av vad? Det låter inte som ett kontrakt man vill hålla i handen när "värdet" på bostaden sjunker, vilket känns oundvikligt om nu skuldökningen skall strypas. Hellre ned till noll på 30 år än ned till 50% på 15 år enligt mig. Då kan man slå fast en amorteringskostnad som är känd 30 år framåt. Hur värdet på huset går upp/ned under perioden spelar då mindre roll för hushållsbudgeten.
Man kan vara arg åt att Sverige är så illa skött, å andra sidan så tycker jag att det är rättvist. Ett så lat och naivt folk som det svenska folket förtjänar inte mycket bättre än det elände som tornar upp sig i horisonten. Detta korkade folkslag med sina defekta gener, verkligen vidrigt folkslag. Evolutionen är hänsynslöst effektiv på att bestraffa sådan enfaldighet.
Tur att vi inte är rasister i alla fall!
Fast det finns undantag!
http://www.di.se/artiklar/2014/10/7/skarpta-amorteringskrav-pa-bolan/
Är det åska jag hör där borta? Per Bolån behövde inte göra något ändå, bankerna kan själva. Nu blir fortsättningen intressant. Någon som minns den där tiden när vi trodde vi var rika?
Jag förstår att bankerna vill flusha ut de största riskerna inför det som väntar, men jag tror mer på amorteringar ned till 0 än 50%. Dels för att "50% av vad"? Beloppet före eller efter prisfallet på 50%? Och dels för att trycket på de med mest lån blir lägre om alla låntagare får dela på utmaningen.
Tycker det är ett bra steg. Med amorteringskrav.
@alla ovanstående:
Gällande just bolånesituationen och skuldsättningens komplexitet
Jag tycker mig ana så otroligt många fler faktorer än vad jag kände till genom att läsa och titta på den samlade bilden av alla inlägg i kommentarerna under inlägget ovan.
Det finns så många nyanser och detaljer som påverka frågan så jag blir snurrig bara jag försöker förstå. Det hade vart sjukt intressant att plugga mer i ämnet och höra vad exempelvis lärare och ekonomiska professorer har att säga.
Samtidigt undrar jag om inte just experter med flera är för inriktade på de faktorer som påverkar utifrån just deras egen expertis.
Jag har ju pluggat ekonomisk historia och tycker sånt här är intressant även ur en sådan synvinkel och undrar om det är någon som försökt göra en "mindmap" eller flödesschema eller liknande för att ge en samlad bild av allt som påverkar samt försöka sig på att vikta tyngden av de olika faktorerna.
Mvh
Peter
Garanti Lån Erbjudandet
I Dan Gilbert ge ut lån till en garantiränta på 3% för perioden 1 till endast 40yrs, jag har en annan typ av lån, lån som personliga lån företag lån investerare lån företag lån studielån och många fler så för mer information om intresserad av att hantera med mig sedan vänligen nå mig på min e-postadress
, ([email protected]) thanks
Äh inga problem det är väl bara att höja skatten sen när bubblan spricker så går staten in och räddar dom överbelånade
Fruktansvärt vad ekonomin i detta landet är miss skött och det är faktiskt mycket tack vare Borg och Reinfeldt