Nedanstående är ett gästinlägg av Hans Palmstierna, som skrev inlägget om nyliberalism hos Mises. Det publicerades som en kommentar till tidigare blogginlägg och är värt att uppmärksammas, om inte annat för att det ligger i linje med mina egna åsikter. Det finns nämligen inte bara nyliberalism och socialism. Det finns även ett fritt civilt samhälle med korta beslutsvägar och direkt deltagande och ansvar hos de som fått tillfälligt förtroende att samordna. Min åsikt är att direkt lokaldemokrati likt den man hittar i bostadsrättsföreningar eller vägföreningar är att föredra framför representativ demokrati, angående vad Hans skriver om demokrati nedan. Ett lokalare civilt samhälle leder till att samordnare själva drabbas av sina beslut och dagligen måste möta de som satt dem att samordna.
Hans driver även en egen blogg som kan vara intressant för läsare, men jag länkar i min blogglista bara till svenskspråkiga bloggar.
Gästinlägget börjar nedan. Fetstilen är min.
Eftersom jag hade äran att bli citerad i [tidigare] artikel så tänkte jag ta mig friheten att ge lite av min syn på saken. Cornu har helt rätt i att “nyliberalismen” är ett djävla bluff och båg (vilket jag som sagt påpekar i min artikel på mises.se). Det som förbluffar mig i den här debatten är hur folk tycks ha en “agenda” vilken de väljer argument efter, och inte argument som formar deras agenda.
Jag är i det närmaste anarkist. Jag tycker staten är ett d***** helv*** som i princip inte gör något annat än att sabotera våra liv och folks strävanden efter en bättre tillvaro. Jag drar mig inte för att kritisera såväl “högern” som “vänstern” för sanningen är att de är bara en hög med politrucker med olika syn på hur de skall tvinga oss att uppnå deras respektive utopia.
Trots det har jag inga som helst problem med att förstå att det måste finnas ordning i samhället. Vi behöver lagar och regler, och det kommer alltid finnas folk som anser att de borde få vara bortom dessa lagar och regler. För ett fungerande näringsliv, och fungerande sociala institutioner behövs en laglig grund. Ingen kommer driva företag utan skydd för äganderätten, ingen kommer våga gå till en läkare utan att på förhand veta vilka juridiska möjligheter som finns om man blir skadad under vårdprocedurer o.s.v.
Bland debattörer tycks det finnas två synvinklar – antingen att de enda som kan sätta dessa regler är en riksdag av 349 politiska klåpare tillsammans med en byråkrati som kostar miljarder. Den andra synvinkeln är att det skall inte finnas några regler, för alla regler är ett intrång på den individuella friheten. Det diskuteras väldigt sällan att det finns ett tredje alternativ. Utan att ägna allt för många spaltkilometer så kallas det de-centralisering.
En gång i tiden hade kommunerna ansvar för det mesta som skedde innanför kommunens gränser. Beslut som påverkade lokalbefolkningen togs av beslutsfattare som bodde bland lokalbefolkningen, och var ansvariga inför lokalbefolkningen. Jag tycker mycket illa om demokrati, men om det nu är den sämsta styrelseformen förutom alla de andra så låt den då åtminstone vara såpass lokal så att det finns någon form av förankring bland befolkningen, och inte som nu – när vi röstar in en hög med stollar som därefter kan göra precis vad fasen de vill under 4 år.
Därtill så kan den absoluta majoriteten av alla gemensamma beslut som behöver tas för ett samhälle (vissa säger alla, men det är en annan lång debatt) göras på ren kontrakts-basis. Visst hatar alla “trasslet” med att ha vägföreningar, servitut och fan och hans moster, men det är just detta “trassel” som vi måste lära oss att älska om vi vill ha någon som helst makt över vår egen framtid. Skillnaden mellan att bråka och debattera mot sina grannar och bråka och debattera mot statsväsendet är att i det senare fallet förlorar du i 100% av fallen. Och dessutom så är folk ÖVERLAG i slutändan resonabla när man kommer fram till att man har ett gemensamt intresse av en överenskommelse av något slag.
Utopia finns inte. Man kan inte lagstifta bort vare sig ondska, dumhet eller ojämlikheter. Att hävda något annat är rent och skärt nonsens. Vill man sträva efter ett bättre samhälle så finns det inte mycket att välja på : Makten så nära enskilda medborgare som möjligt, ett rättvist system av lagar och regler som inte får ändras hipp som happ, och som inte ger fördelar till någon individ eller grupp över någon annan, och minsta möjliga maktutövning inom dessa ramar.
Om vi nu skall ha demokrati så kan vi i alla fall ha så lite som möjligt av den. Färre politiker, färre beslut, färre konflikter, och låt folk vara ifred. Det är lätt att glömma att alla de saker som staten nu sköter byggdes upp av civilsamhället, och fungerade under omständigheterna (vi var fattigare då) mycket bra. Dessutom brydde sig faktiskt folk om varandra, eftersom de insåg att de var beroende av varandra.
87 kommentarer
Bara i Bryssel finns det ca 12.000 heltidsanställda lobbyister
Dream on……..
Det bästa är att det civila samhället kan vi bygga vidare på själva utan vare sig riksdag, regerings eller EU:s godkännande. Problemet är att vi blir av med så mycket i skatt, men det finns ändå saker man kan göra – föreningslivet, lokala egna intiativ etc.
Man måste inte sitta på sin feta röv och tro att staten löser alla problem när det är i vår egen makt att i många fall lösa dem själva.
Tyvärr har många chanser försatts, t ex när man sålde ut tele- och elnäten, istället för att göra dem till lokala stiftelser eller ekonomiska föreningar, brukarkooperativ, jmf http://cornucopia.cornubot.se/2011/11/brukarkooperativ-eller-blind.html
Bygga vidare på det civila samhället, utanför lagstiftning av riksdag eller EU!
Nu får du skärpa dig.
Även om du inom din egna familj resp vänner och bekanta tillämpar regler som är rättvisa och moraliska så kommer du, som bekant, inte särskilt långt innan du stöter på det svenska regelverket, anpassat med ett gammalt socialistiskt, kollektivt skydd, men med endast svagt skydd för individens person resp sak.
Det är endast makten och egot i Sthlm och Bryssel (kombinerat med ren idioti) som är priority no1 för dess politiker. Det är bl.a därför som experimentet med Euron kommer att sluta med en katastrof.
Och ändå bygger 100 000-tals svenskar varje dag vidare på det civila samhället. Men visst gör politrukerna sitt bästa för att sätta stopp för detta genom regelverket.
Och du har en bra blogg.
Man kan ju alltid hoppas på en större medvetenhet bland allmänheten, men ska jag vara ärlig tror jag inte på detta. Det finns alltför stora krafter som verkar mot
ett annat tänk än vad som råder i Sverige.
Minst ett ämne är ju t.o.m. tabubelagt av politiker – över blockgränserna – resp rödvinsjournalisterna. Det är således inte ämnet i sig som är viktigt – utan principerna.
Fahrenheit 451….
Man behöver organisera sig på olika nivåer och självfallet skall man inte hantera frågor på en högre nivå än nödvändigt. Det kan nog alla partier skriva under på. Problemet är väl snarare att få marknaden att vara mer lokal. Globaliseringen skapar stora problem och kan behöva avvecklas om energin börjar tryta. Hur decentraliserar man marknaden?
Är inte du decentraliserad? Du är ju en del av marknaden. Det beror ju helt på hur du och människorna runt dig väljer att agera och prioritera.
Problemet nu är att politikerna tar minst 75% av era inkomster till tvångskonsumtion, därmed blir er handlingsfrihet starkt begränsad.
Ni har blivit rånade både på er frihet och era "muskler".
Behövs inte så mycket "lokal marknad". Transporter till sjöss är väldigt energieffektiva, särskilt om man sänker hastigheten lite grand, se vad Maersk gjort med "Slow Steaming".
http://www.maersk.com/Innovation/WorkingWithInnovation/Documents/Slow%20Steaming%20-%20the%20full%20story.pdf
Att skeppa från USA tar inte alltför lång tid idag, så även en fördubbling av transporttiden är acceptabel för de flesta produkter. Företag får väl lov att bli lite mindre "just in time" desperata. (Just in time som koncept har sina fördelar, men akutbeställningar från andra sidan världen blir nog inte billigare i framtiden)
"A cargo ship sailing from a European port to a US one will typically take 10–12 days depending on water currents and other factors." http://en.wikipedia.org/wiki/Ship_transport
Enligt det tidigare länkade dokumentet från Maersk, :"The journey from Hong Kong, China, to Rotterdam in Holland was at the time scheduled for 21 days."
Kärnkraftdrivna båtar (och ubåtar) i Amerikanska flottan har en utmärkt historia av säkerhet, pga att man har oflexibla regler och anställer människor med en oflexibel inställning till säkerhet.
Även Ryssland verkar ha fått ordning på sin nukleära flotta, efter kommunismens sedvanliga människooffer.
"The US Navy has accumulated over 6200 reactor-years of accident-free experience involving 526 nuclear reactor cores over the course of 240 million kilometres, without a single radiological incident, over a period of more than 50 years. It operated 82 nuclear-powered ships (11 aircraft carriers, 71 submarines – 18 SSBN/SSGN, 53 SSN) with 103 reactors as of March 2010.
The Russian Navy has logged over 6000 nautical reactor-years. It appears to have eight strategic submarines (SSBN/SSGN) in operation and 13 nuclear-powered attack submarines (SSN), plus some diesel subs. Russia has announced that it will build eight new nuclear SSBN submarines in its plan to 2015. Its only nuclear-powered carrier project was cancelled in 1992. It has one nuclear-powered cruiser in operation and three others being overhauled. In 2012 it announced that its third-generation strategic subs would have extended service lives, from 25 to 35 years."
http://www.world-nuclear.org/info/inf34.html
Dags att bygga lite kanaler i Sverige?
Marknaden decentraliserar förmodligen sig själv om energin tryter och politiken följer då rimligen efter. Men om energin inte tryter utan bara minskar en del så torde globaliseringen bara fortsätta.
Globaliseringen vore en aning lättare att hejda om världen bestod av ett antal små kontinenter på betydande avstånd från varandra. Men vi sitter ihop med hela Euroasien och Afrika ligger också väldigt nära. Det är svårt eller snarare omöjligt att dela in stora landområden i lokala enheter som fungerar ganska oberoende av varandra. Vi verkar därför vara dömda till globalisering, hur obehaglig den än ter sig. Det är bara svår energibrist som kan rädda oss från globaliseringen, men det är förstås en riktigt otrevlig medicin.
Globaliseringen är oangenäm eftersom vi tvingas samman ekonomiskt med riktigt stora och riktigt fattiga länder. Det passar kanske nyliberalerna. Tror man på att alla snabbt kan bli rika så är det förstås inte så hemskt att växa ihop ekonomiskt med Kina och Indien. Anar man tillväxtens gränser så ter sig situationen däremot mer oroande.
Det är uteslutande socialister som använder ordet "nyliberal". Ingen liberal använder någonsin det ordet. För ingenting är nytt med idén om att varje människa har rätt att slippa utsättas för andra människors tvång.
Socialisten som författat just denna pagitationspamflett, dillar om "servitut". Jaha, och de som inte gör såsom författaren vill, de ska man bara med våld köra över då, eller? Att komma överens ömsesidigt frivilligt vore ju libertarianskt, så det är uppenbarligen helt uteslutet för artikelförfattaren. Det kan ju bara bli bra när nån med våld tvingar en annan, alltså nät icke-liberalism råder. Icke-liberalen föraktar frihet, och dyrkar bara våldet och tvånget. Icke-liberalen vill själv bli tvingad av någon annan. Vad icke-liberalen än vill, så definierar han sig som en som "vill" att någon annan tvingar honom göra nånting som han inte vill.
Åsså förtstås det vanliga religionstomtandet om att Gud Jesus Göran Persson Mona Sahlin ska nedstiga från himmelen för att göra så att allting blir bra, helt magiskt och oförklarligt, bara det är 100% statligt.
Den ena personens frihet blir lätt den andra personens tvång, speciellt när man har befolkningstillväxt.
Vad är det som får dig att kalla en libertarian för socialist pga att han nämner servitut som något besvärligt. Du kallar dig kapitalist, då borde det inbegripa att du är för äganderätten. Servitut är i grunden ett avtal – där det mycket väl kan ligga en transaktion i botten – som ger viss rättighet till annans egendom. Det har i de flesta fall ingåtts frivilligt och har föga med socialism att göra.
Och om man inte gillar en fastighets beskaffenhet (häri ingår eventuella samfälligheter, servitut, byggnader) så behöver man inte köpa den.
Just servitut och samfälligheter är ganska bra påfund i jordabalken som gör att fastigheter kan ingå avtal (servitut) och organisera sig (samfällighet), men kapitalist kanske redan viste vad servitut och samfällighet är för något.
Kapitalist : Trollar du medvetet, eller är du seriös, på riktigt? Är du månne utsänd av kommunisterna för att få frihetligt inriktade debattörer att se puckade ut?
Jag förstår, helt ärligt, inte ett skvatt av vad du dillar om. Men det var roligt att bli kallad för socialist för första gången i mitt avlånga liv. Särskilt som jag skrivit många meter om socialismens ondska, och varför mänsklig frihet är det enda man kan bygga ett samhälle på.
Så jag antar att jag skall tacka för dagens garv, eller något.
Ur bloggen: "… har helt rätt i att "nyliberalismen" är ett djävla bluff och båg …"
Redan i först meningen signalerade bloggaren att det inte skulle bli några tankar utan bara emotionellt pladder.
Och det visade sig stämma.
Diskutera gärna liberalism, socialism och/eller decentralisering, men vänligen försök fylla med något slags "content".
Vilka slags lagar skall få finnas?
Ska det finns grundlagar eller ska kommunerna fritt få lagstifta själva?
Ska den lokala gängledaren i Arboga få göra om kommunen till en sekt med sig själv i toppen, eller ska staten få hindra det?
Bara för att ta några frågor.
Nu var inlägget mer på nivån "Ööööh politiker ä dumma öööh liksom".
Jag rekommenderar en tillbaka-blick i historien för att se ungefär hur ett samhälle utan centralisering (eller i alla fall med mindre centralisering) fungerar. Ont om gängledare i arboga, grundlagen finns alltjämt o.s.v.
Och, ööööh, politiker ääär dumma. Liksom. Det var lite det som var poängen, faktiskt.
Hmm, detta var inte speciellt genomtänkt. Är avsikten möjligen att totalt rasera vår höga levnadsstandard?
Olika beslut bör fattas på olika nivå, och besluten bör inte enbart baseras på populism vilket är varför representativ demokrati är att föredra. Ja, i vissa fall kan till och med diktatur vara att föredra då människor inte alltid vet sitt eget bästa, men det medför som bekant andra nackdelar. Om man tycker dagens byråkrati kostar många miljarder så är det ingenting mot vad en situation där varje kommun fattar sina helt egna beslut kommer att kosta. Det är illa nog att kommunerna själva sätter olika energikrav på nybyggda hus, hur skulle det se ut om varje kommun exempelvis satte sina egna energikrav på elektronikprodukter?
Vår höga levnadsstandard baseras på att standardisering och volymfördelar leder till högre produktivitet och lägre produktionskostnader. Regleringar införs med syfte att gynna gruppen även om det missgynnar individen. Vårt ekonomiska system är uppbyggt på att man i Sverige använder samma betalningsmedel och betalar vissa gemensamma skatter oavsett var man bor – detta ger ett funktionellt ekonomiskt system som medger att varor och tjänster produceras där bäst förutsättningar finns. Olika beslut tas på olika nivå, en del beslut som bara har lokal påverkan fattas lokalt, andra beslut fattas på länsnivå. För beslut som påverkar hela landet så måste beslutet tas på nationell nivå. Andra beslut kan fattas mellan stater, eller på överstatlig nivå. Det beror helt på vilken nivå som är passande. Många beslut är dessutom såpass komplicerade att de kräver sakkunnig expertis, det är därför vi har bland annat sakkunniga myndigheter och remissinstanser vilka bistår lagstiftarna.
Vår höga levnadsstandard är baserad på marknadsekonomi, privat ägande och ett lagligt ramverk som möjliggör långsiktigt agerande. "Stordrifts-fördelar" är det argument socialister alltid har framfört för att förbjuda konkurrens och ersätta det med centralplanering, då konkurrens ses som slösaktigt och onödigt.
Och varför tror alla att individer som får välja är så dumma så de på pin kiv VÄGRAR komma överens om gemensamma standarder, betalningssystem, regler, tidsramar, etc. Historien visar RAKA MOTSATSEN var man en kollar. Folk fixar själva. Staten behöver inte tvinga fram ordning och reda. Det enda som behövs är att folk får agera i sitt eget bästa intresse, så kommer folk gemensamt ta fram lösningar.
Återigen – lag och ordning behövs, men den skall handla om vad som är brottsligt, om hur kontrakt skall efterföljas etc.
Och "sakkunnig expertis" är lite av ett skämt för alla som varit i kontakt med statliga myndigheter.
En del av vad Du skriver är ju rimligt. Beslut bör fattas på olika nivåer. Men Din höga levnadsstandard baseras inte alls på att standardisering och volymfördelar leder till högre produktivitet utan just nu på att tillväxten hålls uppe genom att de sista delarna av offentlig verksamhet säljs. Och krisen kommer även till Sverige. Miljöregleringar hör bäst hemma på överstatlig nivå. Alltså EU.Det är däremot BARA på lokal nivå som småföretagare kan hålla igång sina verksamheter, utöka och växa under nya förutsättningar. Om de samtidigt ska hårdbeskattas med statlig företagsbeskattning som kompensation för att Atlas Copco, Sandvik och Volvo gått i putten dör de givetvis, eller kör helt svart.
Är det bara jag eller har artikelförfattaren starka kopplingar till Nozick? Låter som taget från "anarchy, state and utopia".
Som Nozick fast lite mer principfast. Finns många gamla farbröder som har haft mycket bra att säga om mänsklig frihet och samhällets grundpelare.
Håller med till fullo om behovet av decentraliseringen. Men även denna tanke känns ju som en utopi; t.ex. inte ens på super-lokal nivå, i min bostadsrättsförening, verkar medlemmarna dela samma värdegrunder eller förstå kopplingen mellan styrelsens beslut och deras egen ekonomi. En del medlemmar har faktiskt inte ens förstått att de är med i en förening och verkar tycka att alla, i.a.f de själva, skall få göra precis hur de behagar!
Förmodligen skador efter ett i flera generationer söndersocialiserat samhälle.
"Färre politiker" genomfördes för länge sedan, under 50-70-talen, när antalet kommuner i Sverige skars ned med ungefär 90%. Med andra ord: hitta på något annat.
…..vilket var en gigantisk del av problemet. Det var inte lokala politiker man borde skurit ned på, utan riksdagspolitiker. Lokalstyret var bra mycket bättre än den nuvarande kommun-korruptionen. Ge aldrig en enskild politiker för mycket pengar att basa över, då går det alltid åt helvete. Sammanslagningen av kommuner var en centraliserad kupp för att minska det kommunala självstyret. Rikspolitiker tycker inte om kommunalt självstyre.
Håller med till fullo om behovet av decentraliseringen. Men även denna tanke känns ju som en utopi; t.ex. inte ens på super-lokal nivå, i min bostadsrättsförening, verkar medlemmarna dela samma värdegrunder eller förstå kopplingen mellan styrelsens beslut och deras egen ekonomi. En del medlemmar har faktiskt inte ens förstått att de är med i en förening och verkar tycka att alla, i.a.f de själva, skall få göra precis hur de behagar!
En del av den mänskliga situationen är dessvärre att det aldrig går att garantera en "lösning" som löser alla framtida problem. Det kommer alltid finnas idioter, klåpare, folk som vill utnyttja andra o.s.v. Vad man kan undvika är väl främst att göra situationen värre genom att flytta makten ur folks händer – i slutändan så är vi alltid beroende av de omkring oss, och alternativet om man är inringad av idioter är vanligen att flytta. Sån tur är så går de flesta konflikter att lösa på ett sätt eller annat, så länge inte staten får för mycket att säga till om.
Kul att återväxten bland bloggarna säkras. Tror nog att då han fått en del livserfarenhet kan bli en frisk fläkt i bloggosfären.
Sen är det förstås så att många vare sig vill, har kunskap om, har mental kapacitet, eller har tid att befatta sig och vara med och demokratiskt besluta om varje liten detalj. Därför finns det en stor skattefinansierad servicesektor som tillhandahålls av stat och kommun. Och det innebär förstås att individen måste underkasta sig vissa gemensamma regler. Däremot kan man debattera vad den gemensamt finansierade sektorn skall innehålla och inte innehålla för att den skall vara optimal.
Fast stenåldersmat är ju populärt nu för tiden så varför inte stenålderstänk…
Ingenting hindrar er som inte vill ta ansvar för ert eget liv att organisera sig och skaffa en egen överförmyndare som beslutar om hur ert sparande skall ske, vilket elbolag ni skall ha, hur era barn skall uppfostras, vilken färgen skall vara på huset osv. Tvinga inte oss andra att leva i den idiotin bara.
Färgen på huset får du prata om med grannarna och ev skönhetsråd.
Elbolag vill jag gärna att du väljer åt mig, det är så svårt och det är så många faktorer att tänka på samtidigt som ett hyggligt val inte gör att jag förlorar så mycket vs ett perfekt..
Men det är ju där som dessa samfälligheter och "fan och hans moster" blir praktiska. Innan man bygger skapar man en samfällighet så har man en organisation att dra gemensamma frågor för bostadsområdet i. Man kan till och med utse någon bättre vetande att fatta beslut i frågor som inte var och en kanske inte har tid/kunskap att sätta in sig i.
När det gäller t.ex. elförsörjning görs detta lämpligen i samfällighet, dagens system där varje hushåll kan välja elleverantör är inte helt optimalt eftersom man lämpar över ansvaret för infrastruktur och faktisk leverans av varan på det allmänna.
Jämför gärna med alla de fiberföreningar som bygger fibernät över hela Sverige nu. Det sker i form av ekonomiska föreningar pga statens regler men skulle kunna kopplas till fastigheten genom att använda samfällighet istället eller varför inte i AB om det finns möjligheter till affärsmässighet i någon form.
Japp, "fiberrevolutionen" är någorlunda rätt-från-början. Här kommer folket själva äga infrastrukturen via ekonomiska föreningar, likt vägföreningarna, och inte sitta i knät på Telia och andra monopolister i kopparnätet. Helt rätt och visar på det civila och faktiskt anarkistiska samhällets styrka. Det går om man bara vill.
Eftersom det är människor som sköter det mesta idag har jag svårt att ta argumentet att vi, människorna inte skulle kunna sköta det utan stora tvångsinstitutioner. Problem blir det alltid, det är verkligheten vi lever i 🙂
Bara att fortsätta lösa dem något annat skulle vara omänskligt.
Libertarian och håller med till 100%
Håller till stor del med. Baserat på annat jag läst av författaren och andra liberala vill jag dock ställa några frågor som är lite mer generella;
1. Hur tänker artikelförfattaren omkring människor som, av olika anledningar, har svårt att klara sig själva (t.ex beroende på handikapp)? Ska t.ex. sådana individers överlevnadsmöjligheter skyddas även om det innebär beskattning eller ska detta lämnas till individuellt godtycke i form av välgörenhet?
2. Hur förhåller sig artikelförfattaren till risken för annan maktansamling än statlig? Matematiska modeller har visat att förmögenhet tenderar att vara den faktor som starkast påverkar möjligheten till ökad förmögenhet. Det innebär att de rika tenderar att bli rikare och de fattiga fattigare. Ser artikelförfattaren någon risk med stor maktansamling hos en eller några få rika?
3. Hur ser artikelförfattaren på möjligheterna till och behovet av stora satsningar, t.ex inom infrastruktur? Behövs inte en stat, eller motsvarande, för att åstadkomma sådant?
Ej författaren.
När det är småskaligt nog så inser man nyttan i att grannens/apotekarens/bilmekanikerns barn också tas om hand trots handikappet. I storskaligheten försvinner att man ser personerna som behöver hjälp och hjälpen anonymiseras.
Stora infrastruktursatsningar fungerar utmärkt ändå, men kräver bytte förklaring än vad som får plats här. Är satsningar vettiga och inte monument över makthavare går de att genomföra oavsett.
Vad som inte blir gjort är atombomber.
1 ) Svaga och utsatta individer har historiskt tagits hand om av familj, släkt, eller kommun (socken). Detta gjordes i ett samhälle som bara hade en bråkdel av våra resurser, så jag ser inga större svårigheter med att låta civilsamhället ta hand om välgöranhet. Folk lämnades inte att dö innan statlig "välgöranhet" fanns.
2 ) Visst är det så att kapital förräntas, d.v.s. förmögenhet ger möjlighet till större förmögenhet. Det som var den stora framgången på 50- och 60-talet var att vanligt folk kunde leva ett drägligt liv på en vanlig inkomst. Den som var driven kunde börja samla ett kapital, eller starta företag och försöka bli rik. Den största delen av snedfördelningen i dagens samhälle beror på korruptionen av finansväsende och kapitalmarknader som har skett efter en evig inflation av penningmängden. Under konstant inflation är bara de som har större mängder kapital skyddade, medan vanligt folks besparingar går upp i rök, och pensioner och löner blir mindre värda.
Sedan är det oundvikligt att den som äger mycket tillgångar kommer ha makten över vissa beslut (vart skall man investera, vem skall man anställa o.s.v.) men det är å andra sidan högst naturligt. I en "meritokrati" så ges alla möjligheten att sträva uppåt, och det är i perioden INNAN välfärdsstaten tog fart på riktigt som lönerna steg som snabbast (1950-75 steg snittlönen med nästan 100%).
3 ) Om vi verkligen behöver stora satsningar, särskilt inom infrastruktur, så borde tillräckligt många vara villiga att betala för dem för att staten inte skall behöva finansiera dem. Om större företag behöver vägar till sina fabriker eller anläggningar så är jag övertygad om att de är villiga att betala för dem. Om en stad, ort, eller grupp hus någonstans anser att det skulle vara fördelaktigt med en större och bättre väg så får vi anta att de är villiga att finansiera den.
Är man inte villig att finansiera något, då är det inte värt att göras – även om man tvingar någon annan att finansiera det!
tack!, har inte nog med tålamod att skriva det själv.
1)Kallar du fattigstugan "att ta hand om"? Med lite tur kan du hitta någon gammal människa som arbetat på dessa inrättningar före "socialstaten". I "Lortsverige".
Du tar inte med i tanken att samhället förändras, för att ha lokala strukturer måste folk förbli rätt lokala, annars skiter man väl i, relativt. Det blir som dagens politik, vi kan inte släppa ut koldioxid i Sverige men det går bra att köpa samma produkt från Kina med större utsläpp.
2)Varför valde du just den perioden? Du har en poäng men den är ideologiskt driven och vi kan förändra den om vi vill. Det handlar mest om utbildning av folket och att faktiskt även stater och FN måste inse realiteter.
Man kan ju fråga sig hur många dollars Heli-Ben måste producera för varje minimilönsjobb och om det är en vettig taktik. Men folk måste som sagt leva och om man nu inte vill ha relativt stängda gränser, inse att energi är tillväxt och har en stark om inte absolut per capita korrelation, eller betala bidrag till de som ratas och knappast vinner skönhetstävlingar… då måste man lösa bitarna aktivt.
3) Problemet är att folk sällan kommer att betala för de kan inte se vad de vinner på lång sikt. Men man kan verkligen fråga sig om politikerna är kapabla att bestämma. En svår fråga om man inte är en drömmande kommunist eller liberal.
Man måste inse komplexiteten vad gäller investeringar av idag, det är ofta övermäktigt för alla.
Fattigstugan var hjälp precis som hus som byggdes åt ensamstående mammor m.m. Fattigstugan var socalhjälpen i en fattigare tid. Nu har vi mer resurser och hjälpen blir därefter.
Ja, men vilken var nivån? Det handlade om att plåga manskapet, inga arbetstider, fullt ansvar, skitlön. Och de försökte ju ta hand om de behövande..
Som en kvinna som satt barnvakt åt mig berättade försökte hennes chef, föreståndarinnan, hela tiden ge henne all skit. Man hade inte mycket till val, skulle hon ha gnällt över att chefen gav henne ständigt nattvak, de skulle ha delat men johejdu. Hon fick lyfta för tungt och en olycka skedde, efter det var sorgen stor när läkaren menade att hon troligen aldrig kommer att få barn. Hennes blivande man hämtade hem henne, mot dåtidens kytum. Hon hotades med repressalier, hon hade ju frångått kontraktet. Detta var på 20-talet.
Vi flyttar oss 15-20 år framåt. Per-Albin styr.
Jag bor nämligen i sthlm i ett barnrikehus. Före mig bodde här en arkitekt. Jag frågade varför de numer bara byggde skit, smidig som jag var, och exemplifierade men de ganska fina fönstren, de tjocka fönsterbänkarna i marmor. De stora listerna, den verkligen nyttomaximerade planeringen… Hon svarade: Ja, man byggde bättre för fattighjon förr än man gör åt de kapitalstarka idag..
Zeitgaist svänger men Caremadebatten kom ju av att vissa mindes fattighusen där gamla, sjuka och dårar fick bo där de kostade minst.
@Cornu
Klockrent! 🙂
Tack för svar!
Klockrent!
En gång i tiden hade man också något som hette statstjänstemannaansvar. En gång i tiden fick politiker inte heller rösta igenom lagar som var oförenliga med grundlagarna.
/Matte Matik
När fick inte politiker rösta igenom lagar som var oförenliga med grundlagarna? Det måste varit tämligen länge sen…
Uppenbarhetsrekvisitet togs bort i den stora grundlagsändringen 2010 som genomfördes utan att i princip någon kände till det. Det är ett steg i rätt riktning i vilket fall.
Man tappade en del respekt för författaren redan vid "Jag tycker staten är ett d***** helv***", men när även Wilderäng slänger med slarviga påståenden som att man i konflikt med staten "förlorar i 100% av fallen". Att det per automatik skulle fungera bättre att bråka med grannen än att bråka med staten finner jag också tvivelaktigt.
"Makten så nära enskilda medborgare som möjligt, ett rättvist system av lagar och regler som inte får ändras hipp som happ, och som inte ger fördelar till någon individ eller grupp över någon annan, och minsta möjliga maktutövning inom dessa ramar."
Lagar ändras "hipp som happ" eftersom att det finns anledning att ändra dem. Man gör det knappast för att det är så kul med pappersarbetet. Att samma lagar gäller för alla stämmer också i ovanligt stor utsträckning i Sverige jämfört med resten av världen. Varför det skulle bli ännu bättre för att man monterar ner staten argumenteras det inte för.
Bortsett från första satsen – är det inte precis så som det svenska statsskicket är tänkt att fungera idag? Att det inte fungerar fullgott är en sak, men varför det skulle bli ännu bättre för att man har byråd vet jag inte.
"Om vi nu skall ha demokrati så kan vi i alla fall ha så lite som möjligt av den. Färre politiker, färre beslut, färre konflikter, och låt folk vara ifred."
Jag antar att du egentligen menar "byråkrati", snarare än "demokrati". Direkt översatt betyder ju demokrati just folkstyre.
Det hela var det ett ganska slarvigt och populistiskt inlägg som mest bestod av tyckande och antaganden utan någon egentlig grund.
Den representativa demokratin beskrivs bättre som majoritetsvälde än folkvälde. Vilka övergrepp skall en majoritet ha rätt att begå mot resten av befolkningen i demokratins namn? Att konfiskera minst 75% av ens inkomster under hot om våld är tydligen helt ok bland mycket annat.
Marginalskatten kan som mest uppgå till 57 % för höginkomsttagare (dock mest i världen)
Är man inte nöjd med vad man får för den här kan man ju flytta dit den är lägre och där man kan köpa sig fin vård och utbildning, och kanske t o m kan smita från den hemska skatten helt. Sådana länder finns det gott om och många av dem har inte ens denna förkastliga så kallade demokrati som är så förtryckande.
Här ser du problemet. Perikles vet inte ens hur mycket skatt han betalar. Diskution om skatter blir då meningslösa.
Beklagar verkligen att alliansen under sina 8 år inte synliggjorde de faktiska löneskatterna.
@Perikles
Låtsas du eller är det bara trams du håller på med. En sak skall du ha klart för dig att jag lever och bor här. Här där jag fött upp mina barn och ser mina barnbarn födas. Jag kommer aldrig att acceptera att sådana som du rånar mig in på bara skinnet och mal sönder mitt och andras välstånd i er planekonomiska förstörelsemaskin, däremot fogar jag mig inför era hot och ert våld om jag inte gör som ni vill.
Jag har varit vuxen i drygt ett kvartssekel och fått se hur vi tappat 100 000 vårdplatser, psykiatrivården är i princip raserad, försvar har vi inget kvar, polisen måste närapå fördubblas till antal för att komma upp i EU snitt, dessutom har de en uppklarningsprocent på brott där det finns ett offer som är bland de sämsta. Utbildningsväsendet får sämre och sämre resultat, rättsväsendet sjangserar. Pensions och socialförsäkringssystemen urholkas kontinuerligt. En hel befolkning har arbetat ett helt kvartssekel och parasitpatrasket har under hot om fängelse konfiskerat arbetsgivaravgift, inkomstskatt, moms, elskatt, drivmedelsskatter, fastighetsavgifter, punktskatter, fordonsskatter osv osv. Om du inte förstår att politikerna konfiskerat minst 75% av allt du arbetat ihop när du väl använt dina pengar är det bara att beklaga.
Skulle du lägga till alla merkostnader som byråkratiklassen åstadkommer på själva priset så blir siffran mycket större.
Du lever i ett totalt söndersocialiserat samhälle där i princip allt är politiserat.
Det är dags att ändra på det!
Jag köper att om man räknar med skatt på varor och tjänster blir siffran högre, dock är det frivilligt att köra bil och ha villa (fast jag antar att du tycker det ska vara skattefritt, och att man på landsbygden anser olika).
Tagga ner lite, nu är det väl inte jag som är representativ för staten eller skatteverket och har aldrig rånat någon, men du verkar uppenbarligen mycket missnöjd med vad du får för skatten och vart vi är på väg. Det är poänglöst att argumentera för någon som uppfattar att det är ofritt och dåligt att det i själva verket kan vara relativt bra och vice versa, beror på ens upplevelser. Bra att du är driven i alla fall och förändringar kan vara till något bättre.
Jo det är sådana som du som rånar oss. Genom dina representanter. Detta är en viktig fråga och skall definitivt inte slätas över. Dessutom legitimerar du detta när du går och röstar.
Hur mycket får man förvränga ordet frihet för att få det till att om någon konfiskerar minst 75% av dina inkomster under hot om kidnappning och fängelse i flera år är det frihet? Faktum är att staten tar sig rättigheter till min egendom med stöd av sin våldsapparat till den grad att det närmar sig slaveri. Jag äger inte mig själv. Statsträl är ett ord som inte blir helt irrelevant i sammanhanget men som du sa jag har fått friheten att fly till en annan stat om jag vill.
En film jag rekommenderar dig att se på detta tema, endast 12 min.
"One cannot change reality by changing the words you use to describe reality. Look beneath the rhetoric, and glimpse the truth."
https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=vb8Rj5xkDPk
Jag har ofta i argumentationen med socialister förstått att deras definition vrids åt att frihet handlar väldigt mycket om att slippa ta personligt ansvar. Det är långt ifrån definitionen som är att slippa tvång från andra människor.
Som du förstår så drar jag argumentationen i debatten väldigt långt. Jag har en pragmatisk sida också men just dessa frågor är det viktigt att vi får till en diskussion om i detta land där politikerna löpt amok sedan lång tid.
"Jag köper att om man räknar med skatt på varor och tjänster blir siffran högre, dock är det frivilligt att köra bil och ha villa (fast jag antar att du tycker det ska vara skattefritt, och att man på landsbygden anser olika)."
Så okunnigt. På lönen utgår förutom upp till 57% marginalskatt 31.42% arbetsgivaravgift – så det är alltså att av 100kr blir kvar 32.71kr. Sen skall du i nästan alla fall betala 25% moms på allt du köper – det är dock som du säger frivilligt att arbeta och konsumera, men sålänge du inte konsumerar din lön så saknar den värde och då blir det bara 26.17kr kvar.
Det kan ibland vara bra ifall man informerar sig lite angående skatter som betalas innan man ger sig in i skattediskussionen.
Inte ens med mer normala inkomster blir det speciellt mycket kvar. Räknar man 30% marginalskatt så får du bara 42.61kr kvar av hundralappen att köpa något för – resten går bort i AG, skatt och moms. Skulle vara kul ifall man själv fick ut åtminstonde hälften av det värde man skapar…
Varför inte driva nyliberalismen ett steg till. Sälj ut regerings- och riksdagsjobben också.
Låt sedan några företag ge anbud på att styra landet.
Anbuden skall innehålla vad politikerna brukar lova oss, dvs välfärd, skolor med mera, samt vad det kostar ( vad skatten blir ). Valet skulle sedan bli om vilket anbud som ger mest av vad jag vill ha till lägsta pris. Det skulle ju bli lönsamt för alla då det anbudsvinnande företaget enligt nyliberala teorier alltid kan göra detta både bättre och billigare.
Tycker inlägget är väldigt tunt, även om det faller mig i smaken. Vad är det egentligen som skiljer den där anarki-sorten från det som en typisk nyliberal önskar? (Själv kan jag som "nyliberal" skriva under på det lilla innehåll som finns.)
Och vad är poängen med decentralisering om man vill avreglera och kontraktsbasera så mycket författaren tycks önska? Det finns liksom inte så mycket kvar att besluta om demokratiskt då.
Besluten tar du tillsammans med de människor som berörs och som du organiserar dig med. Demokrati måste inte ske i representativa församlingar.
http://www.youtube.com/watch?v=WB3aoVUOWSs
Varför centralisering inte funkar och varför Schweiz med sina självstyrande kantoner (egna lagar, parlament o.s.v) lyckats bättre än någon annan europeisk "stat". Huvudidén är att människor är som friast och ansvarsfullast när det finns en personlig relation till människorna och besluten (säg en by, stadsdel o.s.v)
Läste jag rätt nu eller har Cornucopia gått och blivit libertarian/anarkokapitalist/anarkist??
Det som beskrivs om det decentraliserade samhället är en utopi.
Lika ofta som det fungerar någorlunda, lika ofta drivs bestämmandet i dessa lokala grupper av "den som har störst traktor", "den som gjort så av hävd", "den som har tid att prata skit och dricka kaffe hela dagarna", "den som är mest envis" etc. etc.
Inte nog med det, sätt ihop två representanter ur en av dessa kategorier i samma grupp, så får ni se på en äkta låsning. I bästa fall görs det upp i ett slagsmål, i värsta fall ligger konflikten kvar i 50 år eller mer.
Fördelen med centraliserat beslutsfattande är att det görs någorlunda objektivt, och dessutom av människor som åtminstone har en grundläggande förmåga att formulera sina tankar i ord (politiker) och som har en chans att få ett rimligt juridiskt stöd i sitt beslutsfattanden.
Klart det är en utopi.
Men som det står i inlägget så hindrar inget system människor från att vara korkade, elaka eller rent av onda. Med decentralisering så orsakar dessa dock bara mindre och lokal skada. Tänk t ex om regimen Sahlin/Pekgul tagit över Sverige 2010. Där kan du fundera på hur ett fåtal korkade kunnat orsaka enorm skada för hela Sverige samtidigt.
Skillnaden med lokalt decentraliserat styre är att de som får förtroendet att styra, själva drabbas av sina beslut och dessutom måste titta sina väljare i ögonen dagligen.
Skillnaden (förutom de punkter jag nämnde ovan) är att grannar kan man inte göra sig av med lika lätt som politiker.
Speciellt inte om de formar egna allianser och har sina egna intresseområden.
Argumentet om Sahlin och Pekgul är svårt att bemöta eftersom de inte blev valda.
Det var väl därför många vägrade rösta på "de rödgröna" 2010. Jag vet iaf att mitt primära mål när jag gick till vallokalen var att se till att inte våran Mona blev statsminister. De borgerliga hade äntligen lyckats, de var mindre dåliga än alternativet! Vem behöver vara BRA?
Man blir av med sina grannar genom att flytta två kvarter bort, man behöver fly landet för att bli av med politiker.
Vad händer om folk formar egna allianser? Nackdelen med demokrati är att folk kan gå ihop i allianser och rösta ner de som berörs av beslutet. Är det då bättre att alliansen är formad på central nivå än på lokal nivå? I det första fallet är det både svårare att tala förnuft i människorna, men även svårare att fly problemet.
Om man äger en gård är det inte lika lätt som att "flytta ett par kvarter bort".
Vill bara tillägga att jag har om inte första-, så åtminstone andrahandserfarenhet (genom föräldrar, som på inget sätt är oskyldiga) av konflikterna jag beskrev ovan.
Därav kanske jag är lite överdrivet skeptisk.
Och det blir då enklare att flytta utomlands ifall man inte gillar politikerna?
Det var inte jag som började prata om att flytta utomlands. Se mina tidigare argument.
Lokalanknytningen skulle kunna fixas med personval i enmansvalkretsar. Om tex Norra Gotland hade en riksdagsplats, skulle alla intresserade väljare kunna ringa direkt till alla kandidater inför valet, och kunna ställa dem direkt till svars i nästa val. Nackdelen är så klart att många inte röstar i ett sånt system, eftersom det kan anses avgjort även utan min röst.
Det största problemet med lokalsamhället är att staten äger försvar och rättsapparat. Om polisen drevs i huvudsak lokalt skulle polisen jaga inbrottstjuvar och inte gårdsförsäljare av hasch. Man skulle prioritera våldtäkter och misshandel och ägna sig mindre åt genusöverträdelser på dagis.
Det är väldigt många "nyliberaler" som tycker just såhär. Jag är själv stark anhängare av decentralisering, och tror att demokrati egentligen bara kan åstadkommas på regional nivå, se exempelvis Schweiz. Och jag gillar inte heller att staten breder ut sig på medborgarnas bekostnad.
Framtidens politiska strid gäller ej vänster eller höger, utan de som vill ha en stor och allenarådande stat, och de som vill minimera den. Både traditionell höger och vänster vill idag stärka statens befogenheter.
Det råder således en viss begreppsförvirring på den här bloggen.
Frihet finns inte med på höger vänsterskalan så jag har svårt att förstå vad du menar med begreppsförvirring.
Traditionellt har liberaler och konservativa förenats i kampen mot socialister och kommunister. Den här oheliga alliansen kallades allmänt i folkmun för "höger". Och beroende på konstellationen så fanns det mer eller mindre starka inslag av "frihet". Det var exempelvis liberaler och sossars som drev fram allmän rösträtt i Sverige. Ett samarbete mellan höger och vänster i det här fallet.
I övrigt var jag väl ganska tydlig, eller hur? "Nyliberalism" verkar vara ett knepigt begrepp.
Nyliberalism är lika uttjatat som rasist.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Politisk_kompass
Ja, det är uttjatat, liksom alla andra ord man använder, men likväl ska man använda det rätt.
Ibland tror jag att Cornu egentligen menar neocon eller socialkonservativ – när han pratar om "nyliberaler".
Många nyliberaler är ju anarkokapitalister eller regionalister. Därför blir det hyffsat förvirrat, och ganska obegripligt.
Neocons är inte alls socialkonservativa. Internationell väpnad revolution för abstrakta, rationalistiska ideal utan hänsyn till vad invånarna i länderna anser är mer leninism är konservatism.
Nyliberalismen har många problem, men den är mycket trevligare än den stöveltrampande neokonservatismen.
"The article describes in detail how “Mr. Obama has placed himself at the helm of a top secret ‘nominations’ process to designate zerrorists for kill or capture, of which the capture part has become largely theoretical” — an actual presidential-led death panel (as always in American media parlance, “zerrorist” means: individuals alleged by the U.S. Government — with no evidence, transparencey or due process — to be Zerrorists). Specifically, Obama himself “insisted on approving every new name on an expanding ‘kill list,’ poring over zerrorist suspects’ biographies on what one official calls the macabre ‘baseball cards’ of an unconventional war.” In total secrecy — with no transparency or oversight of any kind — he then selects who will live and who will die."
http://www.salon.com/2012/05/29/obama_the_warrior/singleton/
Obama är en president som har tisdagsmöten där han fastställer dödslistor på statsfiender, i hemlighet, utan rättegång, utan möjlighet att överklaga.
Om man blir dödad av en drönare, så är man skyldig. USA bombar ju bara skyldiga, och om man är i närheten av skyldiga, så är man nog zerrorist själv också. Enligt samma princip så har de man bombat tidigare varit zerrorister, så varför skulle man ha fel nu?
"Mr. Obama embraced a disputed method for counting civilian casualties that did little to box him in. It in effect counts all military-age males in a strike zone as combatants, according to several administration officials, unless there is explicit intelligence posthumously proving them innocent."
http://www.salon.com/2012/05/29/militants_media_propaganda/singleton/
Det är varken liberalt eller konservativt. Det är barbari.
(Citaten ovan är lätt redigerade. Välkommen till storebror och zerrorister)
Enkel fråga till er som tycker att skatt är stöld:
Hur ska nattväktarstaten(dvs polis och domstol) finansieras?
Ett alternativ är att nattväktarstaten ska finansieras av böter och avgifter som uppstår i rättsväsendet. En liten stat behöver ju inte så mycket pengar.
Ett annat alternativ är att man tar ut en mkt låg skatt, men inte på arbete, utan istället som en låg fastighetskatt el dyl. Då minimerar man "stölden".
En tredje variant är att all statlig verksamhet finansieras av frivilliga bidrag. Folk skänker några hundringar då och då, ungefär som man gör till röda korset. Här krävs ju en mentalitetsändring, men varför inte? Välgörenhet drar ju in miljoner. Varför skulle inte den lilla staten kunna gör det?
Tack för svaret (ganska välformulerat faktiskt).
Nästa fråga: Den formella frihet som eftersträvas måste inte med nödvändighet innebära en "upplevd" frihet för flertalet.
Ponera att det skulle innebära att 90% av befolkningen miste livet genom tex svält. Skulle det ändå vara värt priset?
@Håkan, @fufluns
Polis och domstol kan finansieras med böter och bötesarbete.
Fängslade kan relativt lätt göras lönsamma genom ett incitamentsprogram. Vatten, bröd, vitamineraltablett och en liten cell ingår i basprogrammet.
Allt annat får de arbeta ihop. Staten tar en del av överskottet från deras arbete.
Hur man rättvist finansierar ett försvar är en svårare fråga. En lösning är våld och stöld. Ett land har alltid en arme, sin egen eller någon annans. I den här världen är det de starka som segrar, inte de goda. De grupper som inte kollektiviserar våldsutövande blir överkörda av grupper som gör motsatsen. Problemet löst tillsvidare.
Håkan,
Upplevd frihet har ingenting med det ursprungliga frihetsbegrepet att göra. Frihet är "frihet från tvång" inget annat. Frihet innebär INTE att jag måste jobba 20h extra i veckan för att försörja någon annan – och ge henne "frihet". För då mister ju jag min frihet.
Inga politiska system är värda död och elände. Varför skulle 90% dö av svält? Det är väl inte staten som föder människorna? Staten flyttar (i bästa fall) runt pengar och slösar bort merparten.
Decentralisering = Subsidiaritetsprincipen ?
En annan tanke jag haft är hur när makten centraliseras så får man en maktkoncentration som blir per automatik en magnet för terroristorganisationer. Decentralisering ger ett skydd för samhället mot angrepp när det inte längre är enkelt att slå till mot styret.
Dessutom ett lokalt styre är mindre benäget att trampa andra på fötterna i den omfattning att de blir så arga att de måste slå tillbaks.