Med förra veckans besked om svensk BNP, inklusive sedvanliga revideringar och en stor nedrevidering av första kvartalets BNP, samt med den nyligen publicerade ironiskt benämnda sparbarometern, så kan man nu titta på hushållens skuldsättning i förhållande till BNP. Och det visar sig vara en ny rekordnivå.
 |
| De svenska hushållens skuldbubbla |
Svenska hushåll har nu skulder på 82.87% av svensk BNP, upp från 82.47% under första kvartalet.
Procenten är förstås uträknade utifrån nominell BNP och nominella skulder.
På ett år ökade skulderna med 4.36%, ner relativt 4.80% föregående kvartal. Nominell BNP ökade på ett år med 2.89%, ner relativt 3.76% föregående kvartal.
Den svenska privata skuldbubblan fortsätter alltså att blåsas upp och skulderna ökar alltjämt snabbare än ekonomin i stort. Man ska komma ihåg att nominell BNP inkluderar prisinflation, så de som tror att inflationen amorterar svenska folket skulder kan bara konstatera att skulderna ökar snabbare än real BNP + det allmänna prisläget.
Inte heller har svenskarna generellt fått 4.36% i lönepåslag det senaste året om nu någon trodde att höjda löner skulle ta hand om den höjda skuldsättningen.
Utvecklingen är fortfarande på väg åt rätt håll med allt lägre skuldökningar. Men det är först när skuldökningarna är lägre än ökningarna av nominell BNP som vi kan säga att vi har ett hälsosamt läge. Men skulderna måste fortfarande halveras i förhållande till BNP.
Tvärt om ser vi ett pågående deflationstryck, där nominell BNP är under press, liksom skuldökningarna. Riktig deflation är det förstås inte, men trycket finns där och håller nere skuldökningarnas takt. Vi börjar nå vägs ände och med det kommer inte heller bostadsbubblans priser att kunna fortsätta uppåt nämnvärt. Nu återstår dock att se vad sänkt ränta medför – om svenskarna med glädje skuldsätter sig för att Anders Borg ska få beröm av andra europeiska politruker för att vara en genial finansminster, eller om man tar tillfället i akt och använder sänkta räntekostnader till att amortera (för er som har klen läsföreståelse så var det där ett lösningsförslag). Antagligen satsar man på Borg istället för att göra det rätta.
11 kommentarer
Å andra sidan får ju sverige också kritik för hur pass frikostiga vi är med bostadslån (ränteavdrag och amorteringsfrihet). Frågan är vem Borg lyssnar på mest, antagligen är det BLK's röst som väger tyngst.
Vi kommer att få se skulderna öka allteftersom fastigheterna byter ägare.
Det är inte konstigt alls om man förstår hur det ser ut!
Vill du veta eller vill du fortsätta skrämmas?
Jag tror du vet men , likt en Andreas i SVD vill du raljera och skrämmas!
Läs på om omsättning av fastigheter och titta vad som hänt under den tid husen ägts och inte omsatts!
Kan nån förklara för mig varför man inte bör skuldsätta sig för att skaffa ett boende? Vem bör bygga då? Är 4 årslöner i skuld då orimligt? Hur hög lön får byggaren? Kan nån förklara för mig om det tar fyra manår att bygga ett hus-hur mycket bör det då kosta ?
Vad är årsräntan för en som har fyra årslöner i skuld?
Vad kostar tomten, har den gått upp i pris – i så fall varför? Behöver man den standard som är normal för ett nybygge idag? Hur många skuldsatta finns det i ett hushåll?
Att tomtpriserna går upp i vissa områden är rimligt allteftersom efterfrågan går upp, men märkligt nog verkar det vara kåken som står där som svarar för större delen av uppgången.
Sen att skuldsätta sig kanske inte är så hemskt – det tveksamma är att skuldsätta sig i den omfattning man gör och att inte amortera på lånen. Sen kan man ju fråga sig varför skulderna skall öka varje gång fastigheten byter ägare – jag tycker det är märkligt och än mer märkligt är att det uppfattas som normalt att man skall dra på sig mer och mer skulder.
Cornu-"Svenska hushåll har nu skulder på 82.87% av svensk BNP"
När passeras den där procentuella gränsen, då det verkligen börjar bli obehagligt? Har läst att efter 90% av BNP är det kört?
Skuldnivån som andel av disponibla inkomster nu är nästan dubbelt så hög som den var inför kraschen runt 1992. Så det har redan blivit obehagligt. Men så länge isen bara knakar, men håller, så kan man ju skrida ut lite längre på den. Nån exakt siffra eller datum finns ju inte, förrän i efterhand.
Kapitalist 2012-09-16 18:23 :
Ang 92 så var det AB som stog för en hyres o affärsbubblan.
AB går i konkurs, då ägaren lessnar, o helt plötsligt så vart panten just inget värd.
Skattebetalarna fick städa upp, gå in med mellanskillnaden, efter Wall o Ygdrasill o grappsen.
Eller var det, 10 år ännu tidigare?
Nu är det mycket som ligger på privatpersoner, där är det i Sverige endast döden som kan skilja dom från ett långt existensminimum.
Så bankerna sitter rätt så säkert att fortsätta 'plocka in' vinst på privatpersoner, det blir helt plötsligt två st som betalar in på det gamla lånet, till banken.
Aktiebolag i dom här sysslorna, dom konkursar då ägaren lessnat.
Om man hyra kostar det lika mycket per månad som att köpa. Klart man köpa.
Sen är det så Sverige är inte som andra länder. Vi kan sköta bolånet.
Tänk i USA där folk leva månad till månad och man kan få sparken för absolut ingenting. Vid slutet av månaden blir du utkastad på gatan.
Vi har bra anställningssäkerhet än så länge (försämras med bemanningsföretag), och det innebär att de med lån kan sköta det också. Räntan gick upp i går? Kanske skippa semestern och ta semester pengarna kontant i stället. Sen har vi ändå en välfärd system och a-kassa som hjälpa till om man skulle forlora sig jobb.
Svensk välfärd system fungera som ett automatiskt Keynesiansk stimulans åtgärd i dåliga tider.
När man beter sig som att man inte avser att betala tillbaks lånade pengar så tycker jag inte man kan hävda att vi kan sköta bolånet. Det finns kanske en minoritet som sköter det på vettigt sätt, men många tycks inte göra det.
Sen när det gäller anställningstrygghet så har det inte så mycket med bemanningsföretag att göra. Du kan bli uppsagd på ganska kort varsel även utan bemanningsföretag. Om räntan går upp så kan du inte dryga ut lönen speciellt mycket genom att avstå från semester ifall inte arbetsgivaren vill vara med och tänja på lagen – du skall ha dina obligatoriska veckor och det blir då inte mycket mer pengar på det sättet.
A-kassan är i många fall betydligt lägre än lönen och jag har en känsla av att många inte har räknat på vad varken arbetslöshet eller ränteökning innebär för privatekonomin utan har bara blint litat på att bankens prövning av låneansökan.
Dessutom om det blir sämre tider så kommer inskränkningar i välfärdsystemen som ett brev på posten och det skall man också ha i åtanke när man förväntar sig att man skall klara sig på allmosor ifall det blir sämre tider.
Att Sverige har blivit specifikt kritiserade i EU för hushållens lånesituation visar att sverige inte är som andra länder – vi verkar vara värre.
Peter Schiff i högform, angående The Bernanks planekonomiska diktat häromdan:
http://peterschiffblog.blogspot.se/2012/09/operation-screw-fed-goes-all-in-on-qe.html