Obamaregimen snickrar nu på en plan för worst case angående Syrien och de massförstörelsevapen som landet förfogar över. En internationell styrka om upp till 50 000 – 60 000 man behövs för att säkra upp att Syriens biologiska och kemiska vapen inte kommer på drift om regimen faller.
Sannolikt kommer förstås Sverige som NATO:s knähund att ställa upp och skicka en bataljon i ett sådant läge, då vi gör allt vi blir tillfrågade om.
Styrkan ska inte lägga sig i inbördeskriget, utan bara säkra och bevaka massförstörelsevapnen. Volymerna är så stora att det inte duger att flygbomba lagren av biologiska och kemiska vapen, då sådana räder kan få katastrofala konsekvenser. Man behöver in på marken, vilket är i linje med min analys förra helgen.
Syrien är ett av sju länder som inte skrivit på det internationella avtalet mot kemiska vapen.
Förhoppningsvis kan man i brett internationellt samförstånd sätta ihop en styrka, som inkluderar Syriens allierade Ryssland, såväl som grannländer och NATO-länder, samt knähundar som Sverige. Ett alternativ hade förstås varit ett massivt internationellt stöd för Assad-regimen, så att den inte faller och BC-vapnen förblir i säkerhet.
Vad gäller gårdagens försvars- och säkerhetspolitiska upprop, så har en del tolkat det som att alla underskrivande var NATO-positiva. Så är inte fallet, vilket framkommit med all tydlighet i kommentarer från bl a Lars Gyllenhaal och bloggaren Morgonsur, liksom mig.
Det handlar istället om att vi måste ha en debatt om vårt förhållande till NATO, så vi får utrett om vi ska ha ett eget försvar eller om vi ska krypa för NATO utan några som helst ömsesidiga löften. Ska vi ändå hoppas på att få hjälp utan löften kan vi väl lika gärna lägga ner försvaret helt – vi ska ju få hjälp sägs det. Man kan inte äta kakan och ha den kvar. NATO ska inte användas som en ursäkt för att nedmontera svenska försvaret när vi inte ens är med i NATO.
9 kommentarer
Vi har redan tusentals Svenskar i Syrien.
På semester! Fast eftersom deras hemflyg inte får lyfta.
Vad trodde de de reste ner till för några månader sen?
Kanske de kan ställa upp som frivilliga?
Likadant 2006. När Israel gick in i Libanon. Det fanns tydligen 5000 svenskar där då. Som hade semestrat där sedan inbördeskriget tagit slut och ville nu hem, på bekostnad av UD
Tycker nog att NATO borde ta lite större ansvar för semestrande svenskar.
Medlemskap i NATO kommer för Svensk del att innefatta en drastisk upprustning eftersom varje land som finns med i NATO måste kunna försvara sig själv samt bidra med trupp och resurser till NATO-gemensamma operationer. Att använda ett medlemskap i NATO som ursäkt för att dra ner på försvarsutgifterna är direkt vilseledande om inte direkt korkat.
Det är också därför vi inte är medlemmar i NATO. Som det är nu kan politikerna intala oss att vi inte behöver ett försvar för vi samarbetar med NATO. NATO används som ursäkt för svensk nedrustning, fast det bara är taget ur luften.
Kan vara felbedömt att vi inte behöver försvar, men i en ekonomi utan tillväxt, hur mycket har vi råd med?
Kanske det är så att vi ska lägga oss platt på ryggen och invänta invaderingen, eller kanske det finns andra avskräckande sätt. Jag vet inte, men att upprusta sig till undergång kanske inte är det bästa sättet.
Ny avskräckande teknik kanske?
http://cornucopia.cornubot.se/2012/06/omojligheten-i-ett-krig-mot-syrien.html#more
"Förhoppningsvis kan man i brett internationellt samförstånd sätta ihop en styrka, som inkluderar Syriens allierade Ryssland, såväl som grannländer och NATO-länder, samt knähundar som Sverige. Ett alternativ hade förstås varit ett massivt internationellt stöd för Assad-regimen, så att den inte faller och BC-vapnen förblir i säkerhet."
Cornucopia,
när jag läser det du skriver om Syrien så får jag intrycket att du spelar med i psyops propagandakrig mot Syriens president Bashar al-Assad, även om det inte är din avsikt. Inte minst när du inleder ovanstående citat med "Förhoppningsvis".
Propagandakriget har ju som mål att störta presidenten med sin centralmakt och ersätta honom den med *. I * kan man tänka sig kaos, muslimska klanstrider som i Afghanistan, kristendomsförföljelse samt "västerländsk demokratiseringsprocess" med privatiseringar och slakt av landets naturtillgångar.
Tack vare psyopkonsulenternas försorg så har demonstrationerna i Syrien mot höga livsmedelspriser uppgraderats till ett inbördeskrig och en allmän destabilisering av nationalstaten Syrien.
Propagandakriget går dock litet knackigt så då slänger psyopkonsulenterna in massförstörelsevapen för att vänja den västliga och även den arabiska opinionen vid att ingripa militärt i Syrien.
I detta propagandakrig spelar västlig konformistmedia med, som villigt har plockat upp det kemiska vapen-kortet, och vänt och vridigt på det i alla möjliga tänkbara former. Jag har bl.a. sett uppgifter på att Assad skulle använda kemiska vapen mot rebellerna inne i Syrien, mot eventuella utländska angripare och nu senast att de kemiska vapnen kan komma i händerna på sådana grupper, såsom al-Qaida, jihadister och andra grupper, som Nato/USA/Arabligan stöder i det syriska inbördeskriget. Snurrigt värre!
Om man verkligen månar om att Syriens massförstörelsevapen inte ska spridas vind för våg, om sådana nu är tillstädes, så ska man inte undergräva den syriska centralmaktens auktoritet över sitt eget territorium och sin krigsmateriel genom införsel av vapen, jihadister, rådgivare, pengar och övrig support till de beväpnade rebellerna. Låt sedan presidenten i laga ordning utan utländsk inblandning ta hand om de beväpnade rebellerna, så att eventuella massförstörelsevapen inte kommer på villovägar.
Inskränkta västerlänningar måste försöka inse, för att hålla ihop ett land, som inte är västerländskt men med många olika etniska och religösa grupper, så är en upplyst diktator med ett nationellt fokus, förmodligen ett optimalt styrelsealternativ.
När arabiska vårmänniskor villigt säger att de ska införa demokrati, tänker flertalet av dem i smyg att nu kan majoritetsbefolkningen förtrycka och utrota minoritetsbefolkningen och andra trosinriktningar som i fallet Egypten.
Angående ert på många sätt lovvärda upprop: Jag har läst senare inlägg av både Gyllenhaal och Morgonsur. I denna typ av upprop/text så så är det nog rimligt att påstå att läsaren, framförallt den läsare som överväger att stödja uppropet, har tolkningsföreträde. Hade ni valt den formulering som du nu skriver, dvs "att ha en debatt om vårt förhållande till NATO" så tror jag att fler hade kunnat ställa sig bakom uppropet (det är en mycket mer öppen formulering). Att begära en "debatt om NATO-medlemskap" i ett läge när vi inte är med i NATO (och frågan inte drivs öppet av ledande politiker) tycker åtminstone jag är svårt att tolka på mer än ett sätt. Men jag uppskattar att ni förtydligar i efterhand.