“Att subventionera leder till dåliga prioriteringar och snedvridna konkurrensvillkor och kostar skattebetalarna mycket pengar.” – Gunnar Hökmark (m) på DN Debatt
Humoristen Gunnar Hökmark (m) spinner loss på DN Debatt och går i taket över (s) förslag om att subventionera byggindustrin.
Det är stor humor, då alliansregimen subventionerat byggindustrin med ROT-avdraget, toalett-torkande med RUT-avdraget och senast restaurangbranschen genom sänkt KROG-moms. Snacka om att snedvrida konkurrensvillkor, vara en dålig prioritering och kosta skattebetalarna mycket pengar!
Trots allt handlar det om att öka vinsterna för vinstdrivande företag och priserna på t ex hantverkstjänster, RUT-tjänster och även priserna på krogen (före moms) har stigit rejäl sedan den moderatledda alliansregimen införde dessa subventioner och snedvridningar av konkurrensen.
Det är också samma moderater under vars regim vi fått se våra subventioner av EU stiga till 30 miljarder SEK om året och som gör sitt bästa för att höja detta till 40 miljarder SEK framöver (“vi vill ju inte förlora inflytande”) och som till 0.1% ränta lånade ut pengar till IMF för att subventionera tyska och franska banker (“vi vill ju inte förlora inflytande”). På tal om subventioner. Ej att förglömma vårt handelsunderskott på runt 90 miljarder SEK om året mot EU.
Sedan har förstås Hökmark rätt i att det inte är någon skillnad på att berika privata byggbolag eller berika privata vårdbolag. Fast (s) håller inte med där. (s) tycker det är OK att berika ett privat byggbolag så att en stackars potentiell BLT till överpriser får skuldslava resten av livet, men tycker det är fel att berika vårdbolag som hjälper patienter istället för att göra dem till slavar. (s) har dock inga problem med att berika privata underleverantörer i vården, som medicinteknikbolagen, vuxenblöjföretagen och läkemedelsbolagen. Det är bara den som byter vuxenblöjan en gång i veckan som inte får vara privatanställd. Blöjbyte en gång i veckan är ok så länge det sker kommunalt!
38 kommentarer
Verkligen absurt! Ta bort bostadsbidrag, rot, rut, ränteavdrag, barnbidrag (?) och kom igen sedan med uttalanden som det ovan. Vad är barnbidrag om inte en uppmuntran till att skaffa barn? Det verkar fel i en värld vars grundproblem kan sägas vara överbefolkning. Om vi känner oss ensamma kan vi ju alltid släppa in lite fler vänner från andra länder. ( men jag tycker gott vi kan njuta av platsen vi har)
Har skrivit det tidigare, barnbidrag är OK, viss återväxt behövs och även utan bidrag kostar det runt miljonen för föräldrarna att uppfostra en ny skattebetalare upp till runt 20 års ålder. Men det ska inte vara några flerbarnstillägg och barnbidrag ska bara utgå för de två första barnen. Skaffar man fler än två får man betala ur egen fick.
Nu blir det ju ingen återväxt om vi bara skaffar två barn per par…
Jag håller inte med om det där sista. Jag tror inte folk skulle sluta fortplanta sig bara för att man slopar bidraget – det har ju funkat några miljoner år utan.
När man talar om subventioner dock tror jag de allra flesta ändå vill att det skall finnas subventioner/bidrag i någon form. Frågan är snarare i vilken omfattning och till vilka subventionerna skall gå.
Evig ekonomisk tillväxt kräver väl evig tillväxt av konsumenter?
Karl: På det sätt som man räknar på i Sverige så räcker det med evig tillväxt av penningmängden.
Klart barnbidrag skall finnas och Cornus modell lät vettig. Nu var ju diskutionen om bidrag som genererar större vinst och barn genererar ingen vinst bara kostnad och vem skall driva världen och se till att dom äldre som inte kan vara produktiva får mat och vård, jo våra barn så om man hårdrar det skall de som inte skaffar barn få betala extra i skatt.
Jac har alltid fascinerats av tanken att skaffa barn är en belastning och för att skaffa barn behöver man anonymt stöd.
BVK och om man ändrar till en med exponentiellt avtagande BNP-myntfot så är tillväxten garanterad för evigt. För övrigt om man stirrar på "evig tillväxt" så bör man sig ta sig en funderare över vad man egentligen är ute efter.
Med tanke på att folk nog skaffar sig barn ändå så är argumentet att vi behöver viss återväxt ganska tunt.
Hello, har bytt från Kalle till omabsolutingenting. Hoppas att det kan intressera någon.
Det blir till att plocka ut en enorm "service" avgift den dagen som dom barnlösa behöver ha någon som torkar dom i baken när dom hamnar på hemmet, eller varför inte en robot?
I ett sådant läge kanske till och flerbarns tilläg verkar rimligt
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Raderade kommentar med rasistiskt språkbruk, vilket är förbjudet enligt svensk tryckfrihets- och yttrandefrihetslagar. Var vänlig och respektera mig som bloggägare och sluta med det. På avpixlat.se är de säkert intresserade av det språkbruket, men inte här tack.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Gunnar Hökmark måste jubla över att det åtminstone finns EN person i universum som som uppfattar honom som humorist…
Själv har jag de gånger lyssnar på honom fått uppfattningen att han är knastertorr, arrogant, nedvärderande och inte vidare trevlig.
Rut Rot och krogmomssänkningen är bara en fjärt i universum jämfört med andra subventionerade anställningar som alliansen slösar på företagen. http://fasan.svenskablogg.se/2012/03/30/sociala-foretag/ //Susanna Svensson
Att dra ner på skatten "kostar" inte skattebetalarna pengar, oavsett om skattelättnaden endast gäller vissa branscher eller alla. Det är istället en generell lättnad för skattebetalarna.
Finns en poäng i att dra ner på skatten för tjänster, ty det blir ofta för dyrt med ackumulerad skatt, moms och sociala avgifter. Då gör man det själv eller anlitar någon svart. Och här förlorar staten intäkter, konkret.
I en perfekt värld skulle skatten sänkas för alla, på lika villkor, absolut. Här är moderaterna ute och cyklar.
Om skattelättnaden endast gäller vissa så är det ju per definition inte en generell lättnad. Sen beror det ju på vad du menar med inte kostar – en skattesänkning (räknat i totalt skatteuttag) måste motsvaras av en höjning av andra skatter, sänkning i offentliga utgifter eller minskning av offentliga sektorns resultat (dvs ökat lånebehov eller minskad amorteringstakt på statsskulden). Alla dessa förändringar drabbar någon så en riktad skattesänkning innebär omfördelning från någon till någon annan.
Om man ser till resonemanget med skatt på tjänster så borde ju resonemanget gälla alla tjänster som riktar sig till slutkonsument, eventuellt så borde det gälla lika även om tjänsten ifråga köps av näringsidkare (jmfr rot-avdrag för villaägare och hyresvilla t.ex.).
Dock får man ett dilemma när man gör som ROT-avdraget. När skattelättnaden endast gäller på arbetskostnaden och leverantören har relativt stor frihet i att specificera vad som utgör arbetskostnaden och vad som utgör materialkostnaden.
-Det är en sänkning av den TOTALA skatteutaget – generellt över linjen – sorry om jag var otydlig.
-En sänkning av en specifik skatt måste INTE alls motsvaras av en höjning av andra skatter. Skatteuttaget är inte permanentat i lag på något sätt. Man kan spara genom att avskeda offentliganställda, skrota/slå ihop myndigheter, subventioner och bidrag el dyl.
-Tjänster är väldigt hårt beskattade i Sverige, detta har diskuterats mycket under alla år. Det är inget jag behöver förklara närmare.
Något som alla vill veta, eller inte:
secret
Det skrev jag heller inte. Saken är att sänker man skatten för vissa vilket jag intolkade i frasen "oavsett om skattelättnaden endast gäller vissa branscher eller alla" så kommer det att drabba någon – eventuellt annan än de som får skattesänkningen.
Avskedar man offentliganställda så blir dessa arbetslösa och kommer att bli drabbade genom minskad inkomst. Slopar man subventioner så kommer de som behöver de subventionerade produkterna drabbas av högre kostnader. Slopar man bidrag så kommer bidragstagarne bli av med sina bidrag.
Den offentliga är iaf till en viss del ett system för att subventionera/försörja/hjälpa vissa grupper på andra gruppers bekostnad. Frågan är snarare vilka grupper som man tycker skall bli subventionerade och vilka som skall bära kostnaden.
Ett problem med olika beskattning för varor och tjänster är hur man skall beräkna skatten i situationer där någon säljer en produkt som är en kombination av vara och tjänst. Byggfirman kan sänka priset på virket och ta igen detta genom att höja priset på arbetskostaden – det är bara att möblera om siffrorna på fakturan.
Nej, om man avskedar offentliganställda så kan de bli produktiva nettoskattebetalare i den privata sektorn istället. Antalet arbetstillfällen är inte konstant. Ekonomi ÄR INTE ett nollsummespel.
Som jag sade tidigare, i den bästa av världar skulle man ju sänkas allas skatt rättvist och solidariskt. Men det är en bra början att börja sänka överhuvudtaget.
Ja, de KAN bli anställda i det privata arbetslivet, men det är inte säkert alla blir det. Man kan tycka vad man vill om skatter, men att tro att skattesänkningar för vissa kommer ske utan att någon blir drabbad är tämligen naivt.
De BLIR förr eller senare – eller tror du att folk går arbetslösa i resten av sitt liv?
Jag bor inte längre i Sverige, men jag har förstått att "drabbad" är ett slags modeord.
Tror du inte att någon blir "drabbad" om man HÖJER skatten då? Hur många hundratusentals människor har blivit "drabbade" under åren tills landet uppnått nästan 50% totalt skattetryck (inräknat moms, sociala avgifter, punktskatter etc)?
Och det trista är ju att folk med små marginaler "drabbas" värst av skattehöjningar och hög skatt. Det är sjukt och beklämmande att folk som tjänar under 20,000 kr/mån betalar halva lönen i olika sorters skatter.
Under tiden de är arbetslösa får de lägre ersättning, detta innebär att de drabbas ekonomiskt för varje månad de är arbetslösa. Att de så småningom får jobb ändrar inte det ekonomiska avbräck de haft under arbetslösheten.
Jag har inte påstått att ingen blir drabbad av att man höjer skatten – var fick du det ifrån?
Alltså någon blir "drabbad" vare sig man höjer eller sänker skatten enl ditt resonemang. Därför är argumentet "drabbad" lite löst och fluffigt – såvida man inte kan påtala exakt vilka "skador" man får.
Lägre skatt betyder inte per automatik lägre arbetslöshetsersättning. Dessutom kan man teckna särskilda avtal med fackföreningen där man få mer pengar vid arbetslöshet. Om nu ersättningen skulle bli lägre har vederbörande större motivation att söka ett nytt jobb snabbare. Det finns också möjlighet att försörja sig själv, dvs starta eget, eller något som många gör men staten inte gillar – jobba svart.
Som bekant är arbetslöshetsersättning 80% av lönen. Detta innebär att arbetslöshet är ett avbräck på ekonomin. Detta gäller även om man har privat inkomstförsäkring (som fortfarande bara ger en viss andel av din inkomst i händelse av arbetslöshet).
Att exakt påtala vilka "skador" man får kräver ju rimligen att man åtminstonde har en exakt konkret reform att ta ställning till. Skattesänkning för enskilda brancher låter också lite "löst och fluffigt" och då blir ju konsekvensbeskrivningen därefter.
Januari 2013, det är kris i landet, arbetslinjen funkar inte, hela folket får det ekonomiskt bara sämre. Fredrik Reinfeldt håller presskonferens. Han får en fråga:
– Statsministern, när blir det bättre?
– Bättre har redan varit.
Vad är det för "naturlag" som uppenbarligen säger att sveriges i särklass oeffektivaste och kartellartade branch till varje pris ska hållas under armarna?
vore det inte betydligt bättre att byggbolagen och byggvaruhandlarna lärde sig att tillverka och tillhandahålla sånt som pöbeln har råd att efterfråga med sin inkomst, eller gå i konkurs?
Byggbolagen kan säkert bygga enklare och billigare, men som jag förstått det finns det en massa regler om hur det ska byggas, svensk byggnorm, som detaljstyr, vilket gör att det inte går att bygga billigt.
Hej karl,Nu är det så här att jag känner personligen privat ett tillräckligt stort antal byggentreprenörer för att känna till med vilka enorma påslag dom saltar din byggfaktura med. om vanligt folk hade känt till hur snacket går över en öl byggare emellan när dom diskuterar er som kunder hade det nog blivit revolution.
många gånger så hade dom kunnat utföra jobbet utan speciell arbetskostnad det hade räckt bra med vinsten dom gör på byggmaterialet som dom använder.
en annan lustig egenhet byggare emellan är att dom inte har några problem med att se hur dom "andra" kollegorna i branchen missbrukar RUT och ROT tar olika mycket betalt beroende på kundens kunnighet och ekonomiska ställning. Jag har sett fakturor där kunden har fått betala 1200kr för 10 liter falu rödfärg, färg som kostat byggaren ca 100kr. det är inte heller någon hemlighet bland byggfolk att det numera kostar lika mycket per timme efter ROT avdrag som det kostade innan. så byggnormerna är inte orsakerna till att svenska byggföretag är dyrast och inneffektivast i hela EU Det är deras långvariga liv i en av politikerna skyddad verksamhet som till sist gjort att vanliga löntagare inte längre har råd att bo i deras nybyggda lägenheter på en normal inkomst.
Hear, hear!
xtra-allt har ingen lust att skriva ett anekdotiskt gästblogginlägg om detta?
Sjalv hade jag ett jobb pa inkopsavdelningen pa ett storre modeforetag for ett par ar sedan och efter den erfarenheten har jag inte kunnit kopa ett enda nytt plagg. Visserligen ser inte inkoparen sin kund i vitogat men de paslagen ar inte nadiga. Hur man designar, tillverkar, marknadsfor och till sist forbrukar osalt lager skulle nog ocksa kunna bli en bra ankedotisk gastblogginlagg, men varje gang jag tankter pa amnet sa undrar jag varfor det inte finns en enda journalist som skrivit om amnet annu?
Vill du prestera ett gästinlägg så vore det kul!
RUT har fördelen att städsektorn anställer mestadels folk med låg utbildning och en svag position på arbetsmarknaden. Att jobben för denna grupp måste öka står väll klart för mer eller mindre alla då industrin inte längre slukar folk som förr. Vad gäller bygg har jag mindre förståelse då denna grupp redan har fått rejäla översubventioneringar över en längre period.
Ska vi verkligen skattesubventionera städare, servitriser och snickare? Brukar det inte vara bättre att stödja mer avancerade jobb så att nya framtidsföretag kan byggas upp, typ forskning och utbildning?
Enligt http://www.skatteverket.se/skatter/rotavdrag.4.58a1634211f85df4dce80009465.html#E
"BOSTAD I UTLANDET
Den som är obegränsat skattskyldig i Sverige kan få skattereduktion för hushållstjänster och ROT-arbeten som utförts i bostad inom EU/EES-området förutsatt att övriga förutsättningar för skattereduktion är uppfyllda."
Rotavdraget gäller således även hus utomlands inom hela EU/EES, eftersom EU-reglementet ej godkänner särbehandling på fritidshus för privata EU-medborgare. Gäller uppenbarligen inte i Schweiz.
Enligt http://www.skatteverket.se/omskatteverket/press/pressmeddelanden/riks/2012/2012/alltflergoravdragforrotochrutarbete.5.71004e4c133e23bf6db8000100036.html
kostade RUT- och ROT-avdragen svenska staten 1 respektive 6,8 miljarder kronor första halvåret 2012.
Bör inte en del av subventionerna hamna i utlandet?