Teknisk analys: KENT – fortsatt musik för aporna på skansen

“Det stavas err äh de ess ell ah, jag är rädd för allt, beredd på allt” – Kent “Beredd på allt”

Kent släppte en ny skiva idag, så efter att ha lyssnat igenom den några gånger är det nu dags för en ny teknisk analys av KENT. Se även tidigare analys, inklusive metodbeskrivning. Det är bara att konstatera att den tekniska säljsignalen var korrekt och att nedgången fortsätter.

Månadschart KENT

KENT öppnade starkt med singeln “999”, den starkaste öppningen sedan 1996 och “Livräddaren” (på albumet “Isola”). Sedan faller man tillbaka till solida treor som “Petroleum” eller “Isis och Bast”. Kursen återhämtar sig sedan med femmor som “Jag ser dig” och “Beredd på allt”, som uppvisar en smärtsamt trallvänlig refräng. Men sedan faller KENT sin vana trogen hårt mot slutet och slutar på minus med “Hänsyn”.

Antagligen är marknaden fortsatt mättad på starka avslutande låtar efter eposet “Mannen i den vita hatten” (se fundamental analys av den) och man satsade här allt på ett kort med en arenarock / allsångsöppning i form av “999”. Framöver kommer väl alla Kent-konserter öppna med “999” och sluta med “Mannen i den vita hatten”. Allsång in, allsång ut. 

Det är väl bara att konstatera att man fortfarande toppade med plattorna “Hagnesta Hill” respektive “Du och jag, Döden”. Senaste plattan låter mer som bajspopen från “Vapen och ammunition” eller “En plats i solen“, men når inte upp till den höga kvalitet som “Vapen och ammunition” gjorde. Åtminstone har man kommit över de värsta Depeche-influenserna, men titeln till trots så saknas den nödvändiga ångesten och svärtan från tidigare toppplattor som “Hagnesta” och “Döden”.

Cowboysarna har blivit gamla och kryssar inte längre över prärien. Man byter inte ens blöjor längre, utan barnen har börjat skolan. Och man har missat det där med survivalism. En survivalist är inte rädd, hin är förberedd. Fast man grämer sig uppenbarligen över fossila bränslen och Förbifart Stockholm. Alternativt saknar man en annan livsform och har tröttnat på mänskligheten? 

“Marken ligger uppskrapad
bereder plats för motorvägarna
Bered en väg
för nya ägare
Tror du att det finns något okänt där ute
som mirakulöst förblev oupptäckt
Något som gömmer sig i djupen
som bidar sin tid
och drömmer om petroleum och kristaller
som drömmer om fossil och döda koraller
som drömmer om strålskadade atoller
i natt” – Kent, “Petroleum”

Nej, Jocke Berg skriver fortfarande musik för aporna på skansen. Det försonande draget är att vår ålder skiljer sig på typ en månad och tre dagar och att man som generationslike kan identifiera sig med texterna utifrån den punkt man eller ens bekanta är i livet.

Så är man född 1970 kan man bara konstatera att “alla våra ideal kommer från ett rosa åttiotal”.