Jag stod över det tidiga vårrallyt i februari-mars och identifierade den värmeböljan som en tjurfälla och började inte plantera förrän innevarande vecka.
Som vanligt börjar grönsaksodlandet med sådd i förhöjda bänkar och drivbänkar.
 |
| Bortgrävning av ogräs
närmast kameran. Längre bort är ogräset kvar. |
Arbetsordningen är att först gräva bort det översta lagret av jord, i den mån detta blivit infesterat av ogräs. I drivbänkarna är problemet minimalt, eftersom det inte tillförs något regnvatten till dessa, så eftersom man slutar vattna på hösten blir det inte heller någon chans för ogräset att ta sig.
Den avlägnade jorden går till jordförbättring i icke EU-godkända betesmarker. Med kuperad betesmark finns det alltid berg i dagen eller tunt jordlager någonstans som kan bättras på. Samtidigt återförs då kvarvarande näringsämnen från odlingsbänkarna till köttproduktionen.
I den mån det är perenna grödor som avlägsnas (t ex gräslök i år) pga för mycket ogräs så dumpas det intill odlingsbänkarna i hopp om att det skall ta sig i det vilda och om inte annat bättra på jorden.
 |
| Bänken rensad från ogräs.
Kvar är närmast kameran timjan, sedan oregano och därefter vitlök. |
Därefter är det på med obrunnet fårstallgödsel i bänkarna, som blandas med den jord som finns kvar. Stallgödslet består av en blandning av fårgödsel och ratat strå från hö och halm, vilket ger utmärkt struktur och näring.
Blandat med jorden och med tillförsel av vatten börjar stallgödslet brinna (=förmultna och ge ifrån sig värme) ganska omgående så här års och bidrar till bättre mikroklimat.
 |
| Fårstallgödsel på plats. |
Redan efter några veckor är alla spår av gödslet borta om man gräver upp igen och kvar är bara en väldigt näringsrik nästan svart jord.
Efter att stallgödslet (det går antagligen precis lika bra med häststallgödsel) blandats med kvarvarande jord så breder jag ut ett tunt lager med planteringsjord överst.
Sedan är det dags att så och vattna första gången.
 |
| Planteringsjord på
plats. Dags att så. |
Slutligen täcks det hela med fiberduk.
Fiberdukar är inte direkt gratis, så det gäller att vårda dem med omsorg så de håller många, många år. Tillsammans med brinnande stallgödsel bidrar de till att det blir rejält varmt i bänkarna nu på våren.
Bänkarna, varav ungefär hälften är med på bild här, ger ett årsbehov av rödlök, gul lök, scharlottenkök, vitlök, morötter, palsternacka och kryddor (timjan, gräslök, oregano). Samt säsongsbehov av dill, persilja och zucchini (squash).
 |
| Sådden är färdig och
fiberdukarna är på plats |
Samma metod används i drivbänkarna, men där sås snabbväxare som ruccola, rädisor och även frilandsgurka och purjolök, vilket ger skördar av åtminstone ruccola och rädisor om kanske 2-3 veckor.
Till detta kommer odling av majs, potatis, pumpa, zucchini, solrosor och sockerärtor på friland, liksom perenna grödor som sparris, jordärtskocka, frukt och bär.
Intensivodlingen i bänkar och drivbänkar går förstås att tillämpa även i en villaträdgård. Ca 40 sträckmeter bänkar klarar av ett årsbehov av valda grönsaker och en villaträdgård på 1200 m2 är säg 40x30m stor. En enda långsida av trädgården räcker alltså, även om rationell drift, plats för transportvägar och plats att göra av kasserad ogräsjord kan vara ett problem. Liksom tillgången till obrunnet gödsel. Bor man lantligt lär det dock knappast vara något problem att få tag på häststallgödsel.
Ett förtydligande angående sträckmeter. Jag pratar om 40m bänk här. Inte 40 m odling. T ex odlas det 2 rader morötter och en rad palsternacka (totalt tre rader) i bredd i bänkarna. Och 5-6 rader med lök där det odlas lök. Zucchini och frilandsgurka odlas i två rader. Kryddväxter som persilja eller dill odlas inte i rader utan en fröpåse breds ut över ungefär en halv kvadratmeter, vilket under omständigheterna fungerar utmärkt.
Sedan tillkommer förstås det man inte odlar i bänk och som kräver sin yta, speciellt som grödor likt potatis behöver roteras. Men fruktträd och bärbuskar kan man utan problem ha i en villaträdgård oavsett.
Odlingarna i bänkar kräver i princip bara vattning i den mån det inte regnar tillräckligt ofta, kombinerat med högst begränsad rensning av ogräs. Vattning krävs i praktiken speciellt på våren.
Hur det kan se ut längre fram på säsongen (juni) hittar ni i tidigare inlägg.
En annan fördel är att bänkar kan uppföras även där det normalt inte går att odla pga exempelvis tunn jordmån, vilket sker på bild. På platsen är det ett i snitt ca 4 cm tjockt jordlager ovanpå berg.
Vän av ordning noterar att jag här använt fossila bränslen fört transport av jord. Flera centiliter har gått åt. Det går dock utmärkt med skottkärra istället då det bara är ca 50m till fårstallet och jag har använt skottkärra tidigare. Förra året kördes allt stallgödsel till täckodlingarna för hand med skottkärra. Blev några vändor, men fungerade utmärkt.
32 kommentarer
Kan inte förstå att du hinner med att vara du, dygnet har ju bara 24 timmar…. Hoppas du orkar fortsätta!
Har aldrig haft behov att köra bort jord pga av ogräs, men då rensar jag ju litet ibland förståss. Ogräsrenset som inte gått i frö lägger jag på komposten och lägger tillbaka det efter ett år.
Ursäkta, jag har innan jag flyttade utrikes varit självförsörjande på kött, fisk och grönsaker och har erfarenheter, då från odling i Norrland.
Det som förvånar mig är, att du gör dig besvär med drivbänkar för årsbehovet av lök, morötter och palsternackor. Dessa är rationella att odla på friland att skörda sent på hösten, då jordkällaren hunnit bli kall.
Drivbänkar brukar man använda för att få fram primörer och produkter som är värmekrävande.
Odlar du inte kål, du som har fårkött? Får i kål tillhör en av det nordiska kökets allra förnämsta rätter.
Olaus
Kan inte annat än att hålla med. Vad är det för fel på vanligt trädgårdsland för rotfrukter, lök och kål? Enkelt och rationellt. Sen verkar din odlade yta väldigt liten för det årsbehov som du beskriver. Vår familj behöver ca 300 kvm för grönsaker och 300 kvm för potatisen för att det skall räcka i stort sett hela året.
/Jonas
Odlingarna är ca 700 m2, medräknat fruktträd och bärbuskar. Jag har inte skrivit något om t ex potatisodlingarna i detta inlägg.
Årsbehovet handlar mycket om vad man har för matvanor.
Den åkerplätt jag odlar på friland har under 25+ år varit förvandlad till hästhage. Det tar sin lilla tid att på allvar bli av med ogräset och jag avskyr att rensa ogräs. Speciellt som det i juni kan räcka att man är borta i två dagar för att allt skall försvinna i ogräs. Alla försök att odla lök på friland har än så länge misslyckats, men några år till av täckodling så skall nog ogräset vara borta.
Kål tar alltid fjärilarna, så det har jag lagt ner att försöka med.
Enkelt förklarat så odlar jag det som jag upptäckt fungerar bäst i vårt mikroklimat och med vårt läge och våra jordmånar till minst arbetsinsats.
Andra anledningar till fiberduk etc är rådjuren (blandar även in lök bland övriga grödor för att hålla dem och andra skadedjur på avstånd), samt de ca 200 000 maskrosor som finns runt gårdscentrum (försök utrota dem du – i betesmarkerna finns de förstås inte) och att de annars etablerar sig i odlingarna tämligen garanterat.
Vi lade gräsklipp, som fanns i överskott, i våra odlingar, det blev en täckodling och vi behövde inte rensa en enda gång efter det. Växte så det knakade dessutom.
/Livrädd att få mördarsniglar.
För 08:or som söker gödsel kan jag tipsa om Aspuddsparken (T-Aspudden). De har tre hästar för ponnyridning och säljer hästskit i massor bredvid stallet.
//Patrick
Väntar med spänning på en fortsättning på ditt "peak kent" inlägg.
Kommer.
OT
Såg att aftonbladet skrev att de etniska norrmännen är i minoritet i Oslo om 28år (Brevik hävdade 10år och det var ju fel)
http://www.aftonbladet.se/nyheter/terrordadetinorge/breivikrattegang/article14695061.ab
Med tanke på temat i din bok, ryssen, så vore det intressant med en artikel som självklart slår hål på myten att Islam kan ta över här om vi fortsätter på inslagen väg.
Varför skulle det vara en myt? En kultur, folkslag, samhälle, land eller religion som är så självdestruktiv och så självhatande att den utplånar sig själv är förstås underlägsen och förtjänar inte att överleva annat än som något litet kulturreservat man turister kan åka och titta på.
Oavsett om det är Norge eller Sverige. Och oavsett om det tar 10 eller 28 eller 50 år.
Som sådan är den alltså inte värd att försvara. Precis som för en patient som är döende så avbryter man behandlingen och nöjer sig med smärtstillande eller lindrande vård under den sista tiden.
Har vi bestämt oss för att avskaffa "svenskhet" så är det så. Ca 95% av svenskarna vill det om man skall tro valresultaten.
Men hav tröst om du är rädd för andra kulturer och invandring. När det blir tillräcklig illa så är inte invandrare så korkade att de stannar kvar. Se hur mexikanarna hellre återvänder till knarkkrigens Mexiko istället för att vara kvar i USA.
Förklara gärna vad det är som är så svenskt som är värt att bevara?
Snoa?
Oxdansen?
Folkdräkter?
På spåret?
Köttbullar med lingonsylt?
Vad Sverige och svenskar historiskt har åstakommit kommer alltid finnas kvar i historieböckerna eller i form av de innovationer som vi ligger bakom. Spelar väl mindre roll om det finns några svenskar?
Nej håller med dig men vad är det för fel på ryssen, kan också vara sköna lirare?
Inget fel på Islam, man kan ha flera fruar etc, mkt positivt.
Vem har sagt att det är något fel på ryssen? Inte jag. Det är alla andra som tror att jag har rysskräck. Har väl bara skrivit och sagt att ryssar inte är västeuropeer, utan ryssar och därmed inte tänker och fungerar riktigt likadant som vi. Det är inte samma sak som att det är fel på dem. Det kanske är oss det är fel på?
Jo det är säkert fel på oss. Jaså Ryssen tänker inte som vi:-)
Problemet är väl att de som snart är i majoritet här inte heller tänker riktigt som vi. I Pakistan har man på relativt kort tid gått från 200 religiösa indoktrineringsskolor till 20.000st enligt Jan Guillous senaste hamilton bok, finansierat från våra kompisar Saudi.
Varför är det ett problem? Menar du att islam är underlägsen "vi"?
Antingen är man a) rasist och anser att svenskar är finare och bättre än andra eller så måste man b) tycka att det är bra att andra kulturer tar över eftersom vi faktiskt inte är finare och bättre än andra.
Anser man dock att snoa, oxdansen och knätofs är överlägset andra kulturer, ja då är det klart man blir upprörd över förkomsten av kebabpizza (som äts betydligt mer än fin och överlägsen svensk kultur som surströmming).
Lars, du sa nyss "att ryssen inte tänker och fungerar riktigt likadant som vi". Menar du att ryssen är underlägsen "vi" ?
Kul att vi kan debattera utan att "någon" får spelet, och använder rasistkortet, eller gjorde du just det?
Detta var dock mitt sista inlägg om detta, måste iväg.
(slår upp valresultatet) Du brukar vara noga med siffror, är det V eller Kd som vill behålla svenskheten? Eller snarare, vad är det du pratar om?
Trött på människor som ojar sig över en svenskhet som inte existerar. Eller ser svenskhet som det bästa. Det är väl präktigt att påstå att svensk "kultur" skulle vara den högsta sanningen. Alla partier utom sd och därmed deras väljare är med på att svensk kultur bör spädas ut. Rimligtvis ser man det som något positivt. Och varför inte? Samhälle och kultur förändras alltid via influenser utifrån.
Bevara gärna Stockholms skärgård svenskt!
Eller Roslagen, om vi skall lägesbestämma bättre,please!
Nu nämnde jag inte någon annan ö i östersjön.
Jag har redan satt mitt löfte tidigare i kväll i kraft.
TF Fänrik
Cornu, du är inne på ett effektivt spår om man vill ha starka känslomässiga reaktioner.
För egen del nöjer jag mig med åsikten att det är bra för psyket och välbefinnandet att gilla sitt eget språk, värderingar, traditioner osv, dvs att tycka om sin kultur. Det man tycker om vill man ofta förmedla till andra, det är så kulturer består och det är en del av deras utveckling. Av någon anledning tenderar diskussionerna att fastna i exemplen på folk som blir fotbollshuligan över sin och andras kultur.
Att vara kritiskt värderande är nog en del av den svenska kulturen men går man för långt med självkritiken blir den självdestruktiv.
För egen del mår jag bra av positiva visioner och att människor runt omkring mig vårdar det positiva i vår och även sin egen kultur, trist att så många ältar fel och skuldbelägger. När man inte är överens om vad som är positivt kan det slå gnistor om det och ibland behöver det slå gnistor om det. Det är även trist att peak oil är gördeppigt men jag pallar inte att förneka verkligheten.
Tja, självdestruktiviteten är väldigt hög i svensk kultur, vilket rent socialdarwinistiskt gör att den kanske inte är förtjänt av överlevnad.
Lars, det skulle vara roligt du kan skriva vad rekommendationer är att odla som är bra i "kris" tider, där flertals kriser står framför oss? Finns det några speciella "växter" som du tycker man bör kunna odla, är nödvändiga, eller åt ministående alltid bör ha hemma om det skulle ta slut i affären o.s.v.
Saker som går att lagra utan modern teknik, t ex potatis, morötter, lök etc, är bra och tacksamma att odla.
Handlar hellre på Ica eller Willys vbt grönsaker och rotfrukter
Intressant läsning. Jag upplever det som att odlingsbänkar leder till ett annat sätt att tänka på odlingen. Intensiteten handlar ju delvis om att lägga mer tankekraft per kvadratmeter än på friland. Och har man redan tagit ett steg från landet direkt på backen är låga tunnlar, fiberduk, varmbänk, mellankulturer osv inte så avlägset. Det blir också lättare att variera jord efter gröda. I år prövar jag potatis i sandlåda (enligt Åkerstedts metod). Till exempel.
Ja! Det här var inspirerande! Fina odlingsbänkar och allt! Håller med första inlägget : dygnet har ju bara 24 timmar, hur hinner du med allt egentligen?! 🙂
MVH
hippievagnen
Kom just hem från att föreläst om "Jordbruket och slutet på oljesamhället" för Västra Sveriges Arrendatorsförening i Rångedala bygdegård. Dygnet har 24 timmar, varav åtminstone 16 timmar kan vara produktiva.