Trots påstådd ekonomisk återhämtning och högkonjunktur så försvagas nu svenskarnas ekonomi och skuldökningstakten är på väg mot negativ, dvs avbelåning. Vi är inte riktigt där än, men nästan. Skulderna ökade “bara” med 1.1% under första kvartalet rapporterar SEB i sin upprepning av SCB:s statistik från i maj.
Data från SCB:s (inte SEB:s) Sparbarometer för första kvartalet nedan.
Det som driver bostadspriserna och bostadsbubblan är som bekant ökad skuldsättning. Den ökningen är på väg att upphöra. Det är ett tungt besked för de som köpt en bostad på toppen under 2010. Det finns ingen som helst möjlighet att generellt driva upp bostadspriserna när svenska folket inte ökar sina skulder längre framöver.
Siffrorna för andra kvartalet blir mycket intressanta, minst sagt, för det är nu under andra kvartalet som bostadsmarknaden ser ut att ha havererat på allvar. Skulderna ökar dock fortfarande mer än inflationen, 6.94% på 12 månader, mot 3.3% i inflation på helår för april.
Samtidigt minskar sparkapitalet för svenskarna. Börserna faller och folk tar dessutom ur sparkapital för att klara sina utgifter. Som ingen missat var årets avtalsenliga löneökningar också rejält mycket sämre än inflationen. Tacka jämviktsarbetslösheten för det, dvs en arbetslöshet som är högre än den nivå som staten anger som botten för att undvika en lönespiral.
Optimister vill påpeka att svenska privatpersoners skuldsättningsgrad bara är 27% både enligt SEB och SCB, men det är knappast relevant i sammanhanget. Till hushållens förmögenhet räknas nämligen både privat och statliga pensionsfordringar, dvs framtida löner som pensionärer, samt avsättningar hos försäkringsbolag för våra försäkringspremier, pengar vi helst inte vill få utbetalt alls då de bara skall täcka oönskade katastrofkostnader (i varierande omfattning från tappad klocka till livslång invaliditet).
Det väsentliga är att svenska folket verkar ha nått till vägs ände att som kollektiv orka fortsätta blåsa upp den svenska skuldbubblan. Och med det är det helt naturligt att bostadspriserna toppar.
Trots påstådd högkonjunktur är skuldökningen nu nere på nivåer vi såg under de dåliga åren 2002-2003, samt under finanskrisen 2008-2009. Och det är för tigerekonomin Sverige. Kanske kan bostadsbubblan spräckas lugnt och försiktigt trots allt? Eller så är det nu kraschen börjar? Vi ser iaf ett beteende hos svenska folket som ligger hör hemma i tider av recession.
Vi har avbelåning i sikte, vilket är mycket glädjande. Man bygger en framtid genom sparande och investeringar, inte genom lån och konsumtion. Nu gäller det bara att styra skutan iland också. Sparandet saknas alltså just nu, utan tillgångarna hos bankerna är minskande i takt med dåliga löneökningar och fallande börs.
Ingen kan påstå att det inte har funnits varningar. De har bara inte haft lust att lyssna.
Tillägg: SCB:s Sparbarometer kan vara svår att hitta via bläddring på SCB:s websajt. Den är dock enkel att htita mha Google-Fu. Oavsett hittar man den alltså hos SCB för den som vill leka med siffrorna själv.
39 kommentarer
Tycker faktiskt din ton är oaptitlig,det verkar som det rör sig i kalsongerna när du vittrar blod…
Incitament för fortsatt skuldsättning kommer dugga tätt framöver.
08:25 Överbelånad? Nej, jag vittrar inte blod. Jag gläder mig över att det kanske blir slut på barnfamiljer som krossar sin ekonomi genom att skuldsätta sig för hårt. För det är barnfamiljer eller ungdomar som sitter med de största skulderna. De äldre köpte sina bostäder betydligt billigare.
Och speciellt barnen är oskyldiga, men är de som kommer drabbas hårdast av deras föräldrars jakt på statussymboler.
Ja, de som köpte på toppen kommer riskera att råka illa ut, men åtminstone kanske de som ännu inte torskat dit kan räddas?
Det är sunt agerande hos de som nu väljer att låna mindre. Kanske betala av sina lån.
Majoriteten av oss har jobb och en god ekonomi samt kan räkna på räntan.
Du har säkert med din alarmism och tal om bolånetorskar bidragit till att vi nu ser en rimligare utveckling av bopriserna.
9% i årstakt(2010) är orimligt i längden./Oppti
@Cornucopia?
Får erkänna att jag är helt värdelös på att hitta på SCBs hemsida. Har du någon länk till datan som underbygger stapeldiagrammet ovan?
Jag litar på dig, men jag skulle vilja kolla på siffrorna lite noggrannare.
Tack på förhand.
@Anonym 08:47
Problemet är att som prof. Steve Keen har visat är att ökad skuldsättning tillfälligt adderar på efterfrågan. Om vi går från en ökande skuldsättning med 7-9% årligen till avbetalning av skulderna så kommer efterfrågan falla dramatiskt. Det skulle kunna drabba andra sektorer.
Vore intressant att närmare studera hur sektorer som starkt gynnas av belåning utöver bostadsmarknaden. Tidigt i cykeln bör bland annat lyxkonsumtion och lyxrenoveringar att drabbas hårt, vilken kanske ingen gråter blod över…
Är inte lika billigt nu med höjda räntor och lika lätt att pga bolånetaket att finansiera köks- och badrumsrenoveringar. Tänk om svensson måste bo med ett standardkök – panik!
Tja, ett par båttillverkare har fått kasta in handduken. Tidigare och bättre indikator på lyxkonsumtionen går inte att få, åtminstånde inte i Sverige.
Det är ju bra om skuldberget minskar, men problemet är att systemet är byggt för ständig ökning av detsamma. Om skulderna minskar så minskar även den sammanlagda penningmängden och då finns det inte tillräckligt med slantar kvar att betala räntorna med och så blir det depression med massiv utslagning som följd. Systemet är ett Ponzi Scheme, vilket är kriminellt för alla utom för banksystemet. Jag tycker inte att du gör detta klart här, Cornuc.
Mikael 09:11, har skrivit om det förr. Tyvärr får vi en period (några år) av kärvare tider under avbelåningen, men det är som alltid. Efter festen måste man städa. Eventuellt med baksmälla.
Robjoh, lade till en länk i inlägget.
Jag köpte under 2010 men är inte orolig. Sålde även en lägenhet så min belåning är obefintlig. Cirka 10% belåning på huset nu. Men jag tror att det kommer bli tufft framöver och allt detta "måste" spricka snart….kanske likt en bubbla. Vem vet?
Har du 10% i belåning behöver du knappast oroa dig. Som jag skrivit förut så är det belåning på över 70% på villor och 50% på bostadsrätter som bör se över sin belåning.
"Till hushållens förmögenhet räknas nämligen både privat och statliga pensionsfordringar, dvs framtida löner som pensionärer, samt avsättningar hos försäkringsbolag för våra försäkringspremier"
Skämtar du? Misstror dig inte men jag vill väldigt gärna se en källa med mina egna ögon. Det är ju fullständigt idiotiskt. Lika smart som att räkna in all framtida inkomst och vinst i sitt nuvarande kapital. Skulle vara katjing för skatteverket om dom nappade på samma tanke (vilket dom gjorde på månadstrissen för några år sedan)
Klicka på länken ovan och titta efter själv. Se exempelvis tidigare inlägg i frågan:
http://cornucopia.cornubot.se/2010/09/pension-som-formogenhet.html
Graf från i höstas finns på:
http://cornucopia.cornubot.se/2010/09/varje-svensk-865-fattigare.html
Cornucopia for president!
Bäst som alltid./Ron Paul
Bara en liten detalj i lånefesten. Rotavdraget har ju gjort att vi lättare lurar oss själva – eller hantverkaren, som trumpeter ut "det är ju bara halva priset på arbetet", Visst! När man visar sitt kök som man vill att hantverkaren skall renovera tar det 10 sekunder innan han säger "släng ut hela skiten och in med nytt". Det kostar 200 tusen men med Rot blir det bara 150 tusen inkl ny köksutrustning.
Bra, man behöver bara låna 150 tusen.
Detta kan överföras till badrummet där det låter likadant.
Jag renoverade mitt kök själv – vände speglarna på de 21 luckorna och målade om och köpte ny spis – total kostnad 13.500.
Det har blivit en modefras detta med "släng ut köket – släng ut badrummet" och in med nytt.
Rot är en bra affär för staten och "hjälpsamma" hantverkare. Men vi privatpersoner drar på oss helt onödiga skulder.
Vad händer när Rot tas bort?
Du ser endast ena sidan av myntet. Överbelåningen är i stor utsträckning endast en spegelbild av överskottssparandet i västvärlden, framför allt i form av pensionssparande. Skulderna matchas av obligationer, som i stor utsträckning ägs av tjänstepensionsinstitut.
Anledningen till att bostäder stigit är, mycket riktigt, att det varit alldeles för lätt att låna pengar. Resultetet är dock att de överbelånade egentligen har köpt två saker; nämligen 1) en bostad, samt 2) den stora äran att med eget surt förvärvade slantar försörja en pensionär eller två.
Nu när betalningsströmmarna nu håller på att vända riktning inom pensionssytemet kommer räntan att pressas uppåt (givet att RB inte fegar ur och använder sedelpressarna). Det kommer att få alla s.k. tillgångar att falla i värde.
Många kommer att kalla det deflation, men det är fel. Se bara på Japan där det finns massor av pensionärer (som konsumerar oavsett konjunkturläge), där har man påstått att det varit deflation i decennier. Alltså borde det vara riktigt billigt att vara där. Så är dock inte fallet. Japan har bland de högsta levnadskostnaderna på jorden.
@Cornucupia?
Tack. Letade på skuldsättning förstod inte att det låg under sparbarometern.
@Anonym 10:38
Jag är osäker på om det spelar någon roll ifall riksbanken sätter igång sedelpressen. De får trycka fort för att de ska kunna hålla nere räntan. Faller inkomsten till pensionsbolagen samtidigt som de måste betala ut allt mer i pensioner så får riksbanken svårt att trycka ner de långa marknadsräntorna.
Robjoh, nej det är inte direkt självklart med tanke på namnet Sparbarometern…
08:47/"Oppti" skrev:
"Majoriteten av oss har jobb och en god ekonomi samt kan räkna på räntan."
Ja, ni har ju jobb just tack vare kredittillväxten i bolånesektorn. Ekonomin drivs av de nya pengar som skapas iom nya bostadskrediter. Ingen kredittillväxt = inga jobb, om man förenklar lite.
/Mats L
I USA avbelånar folk sig redan då de inte kan ta på sig mer skulder. Deflationseffekten av all skuldavskrivning/avbelåning är så stor att alla QE paket inte skapar någon ökade penningmängd aka inflation. Så sverige har nog deflation att vänta, senast idag såg vi ju att inflationen inte var så hög som väntat t.ex.
Jag har kollat på hus kollat på hus i "off" trakter, där man kan få fina hus för några hundra tusen, inte nyrenoverade, men vem behöver egentligen det. Det är nämligen så svårt att få ett vettigt boende till vettigt pris i de lite större städerna. Mitt boende kostar mig runt 8000 inklusive allt. Jag tycker det suger att lägga så mycket av lönen på en tvåa när man i t.ex norra värmland eller västernorrland kan få 150m2, uthus, jordkällare, gammal rostig traktor, brädhög och annat nice för 2-400000 tusen. Då borde jag kunna få en boendekostnad på runt 4000 plus att det går lite mer bensin kanske.
Problemet är ju jobb, förutom inom omvårdnad och skola som brukar finnas. Men jag kan ju gå ner i lön med lägre boendekostnad…svammel…svammel… inlägget kanske inte hörde hemma här men du får väl ta bort det om det smutsar ner sidan. Finns det gågon som har några bra förslag på trakter med trevlig natur, billiga hus och ingenjörsjobb?
/Ingenjörn i stan som gillar traktorer, gamla brädhögar och jordkällare
Mats L
Om man förenklar det lite ;-))
Lånestocken är ca 100% av BNP dvs alla års upplåning utgör ett års produktion. Så beroendet är inte så stort!
Rätta mig om jag har fel!/Oppti
Optimister vill påpeka att svenska privatpersoners skuldsättningsgrad bara är 27% både enligt SEB och SCB, men det är knappast relevant i sammanhanget.
Inkluderas huspriser i denna siffra?
Jag har själv precis köpt ett hus. Gav allt i allt ungefär 550.000 inklusive transaktionskostnader (pantbrev, lagfart, uppläggningsavgifter, flytt av abonnemang, osv) och har lån på precis över 500.000. Stor andel av köpeskillingen, ja, men inte katastrofalt i kronor och ören. Går boräntan upp till 10% så är det ungefär 3000 kr i månaden netto i ränta, vilket fortfarande är väsentligt mindre än jag betalar i hyra idag för en lägenhet på 2/3 av boytan (och då är övervåningen på huset inte inräknad eftersom det är för lågt i tak för att den ska räknas som boyta). Undantaget ränteavdraget skulle det bli lite drygt 4000 kr i månaden i räntekostnad.
Målet är att amortera bort skulden så snabbt som det är rimligt genomförbart. Den gräns jag satte var att jag med en hög boränta (jag hade en egen kalkylränta på 8% när tremånaders boräntan låg på drygt 2%), utan att tvingas leva alltför snålt, fortfarande skulle kunna betala av lånet på ungefär tio år, med den inkomst jag har idag. Inget hundraårslån här inte. Även om jag lyckas missa den kalkylen med 50% så har jag fortfarande alla möjligheter att faktiskt betala av lånet.
Jag har köpt huset för att bo i, inte som en "investering" som ska ge avkastning. Däremot kommer de väsentligt minskade resorna att ge ett sparnetto framöver, speciellt om bensinpriset vid pumpen inte kollapsar. Får jag tillbaka mer vid en eventuell framtida försäljning än vad gett för huset så är det så klart trevligt, men det är inte vad min kalkyl bygger på. Alls.
Ingen teppenyakihäll så långt ögat når, däremot.
11:22
Bostadsrättsandelar gör det i alla fall
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____24790.aspx
10:34
Håller med dig helt och hållet i det du skriver. jag gjorde likadant. Slipade och målade luckor eftersom stommen i köket är i massivt material fanns ingen anledning att byta, bytte bänkskivor, målade taket, nya taper listen nytt golv och kakel, klinkade framför kakelugnen. Total kostnad 19500kr och då är en slip inräknad i priset. Jag bytte inga vitvaror för då hade det sprungit iväg. Alla vitvaror fungerar så det kändes lite onödigt dyrt att byta. Sprillans nytt kök hade gått loss på 180000kr
@Oppti 11:19
Du har fel 🙂
(rekommenderar att följa prof. Steve Keen, http://www.debtwatch.com)
Vad du missar är att det är förändringen i skuldsättningen som är det intressanta, inte hur mycket skuldsättning du har. Det är alltså accelerationen som skapar efterfrågan inte skuldsättningen i sig.
Exempel om skuldsättningen är 100% av BNP och du ökningstakten är 7% per år så innebär det att efterfrågan blir 7% högre än vad ekonomin i verkligheten klarar av.
Om däremot Sverige vänder fallande skuldsättning, säg -1% per år och samma skuldsättningsgrad (100% av BNP), så minskar vi efterfrågan.
Den totala skillnaden mellan de två fallen är ca 8% av BNP i efterfrågan. Ett sådant fall kan bara kontras utan ökad arbetslöshet om priserna på varor kan falla utan att det innebär förluster för bolagen.
De här extrapengarna vi lånat ihop har de inte till största del gått till Kina och låglöneländer? Jag tänker TV-apparater, iPhone, elektronik, billigt lågkvalitetsmode etc.
Så det kanske inte drabbar oss lika hårt. Vår store handelspartner Tyskland går ju fortfarande bra.
/ Lowrisk
11:16
Om du tänker dig en triangel med städerna Växjö-Kalmar-Karlskrona så hittar du ganska billigt boende. Sedan är det upp till dig att hitta jobb i någon av ovanstående städer..
Oppti,
Precis som Robjoh skriver: det är förändringstakten i skuldsättning, penningmängd & BNP-tillväxt som är intressant, inte det absoluta talet. Ekonomer tvistar dock om vad som är hönan resp. ägget i ekonomin. Det keynesianska (läs socialdemokratiska) synsättet är att billig kredit kan skapa tillväxt. CB's kreditvärdighet är ytterst uppbakckad av statens rätt att beskatta oss i framtiden. Detta hyllar sossar/Keynesianer, men kritiseras av Österrikare/libertarianer. Kortsiktigt kan Keynes fungera, men som Cornu skriver "Man bygger en framtid genom sparande och investeringar, inte genom lån och konsumtion." Keynes hävdade att "in the long run we're all dead" vilket Murray Rothbard (Österrikare) kommenterade med "Keynes is dead, and we are all living in his long run." Du kan ha en viss poäng i att vår exportindustri går bra, och att det är detta vi försörjer oss på, men de flesta av oss jobbar inte inom exportindustrin. Offentlig sektor är halva ekonomin i Sverige, och en hel del av den andra halvan jobbar inte heller inom exportindustri. När greklandsskiten träffar fläkten så kan det dessutom bli lite si och så med exportindustrin. Penningsystemet är ett pyramidspel som alltid måste växa för att inte kollapsa. Vi befinner oss just nu i en fas då det håller på att sluta växa.
/Mats L
Ser att jag får mothugg.
Fastighetsmarknadens funktion gör att vi ökar belåningen allt eftersom nytillkommande köpare kommer in. Kolla på hur ett 20 års fastighetsinnehav har ökat i värde och räkna med att alla fastigheter omsätts vart 20 år. Därtill så tillkommer alla ombildningar av hyreshus till BR.
Inflationen och byggkostnadsutvecklingen utgör basen i värdeutvecklingen, därtill så finns det en del efterfrågestyrd prisutveckling./Oppti
Som vanligt förstår jag inte din kommentar, Oppti, medan t ex Mats L's och C's kommentarer är logiska för mig. Jag gillar oliktänkande då det ofta leder till bra diskussioner, men jag förstår ofta bara inte dina kommentarer riktigt, Oppti – kan du försöka vara lite mer konkret 🙂
"Fastighetsmarknadens funktion" – Vad menar du med det? Menar du inte kredit/pengaskapandets funktion? Penningmängden måste ju öka om dagens bank/ränte-baserade system ska fungera. Och fastighetsmarknaden är inte en marknad som står utanför det övergripande penningsystemet, med en egen funktion.
"Efterfrågestyrd prisutveckling" – utveckla gärna detta? Menar du att det primärt inte är tillgång till billiga krediter som är huvudorsaken till bostadsbubblan, utan en större efterfrågan på boende?
"Inflationen och byggkostnadsutvecklingen utgör basen i värdeutvecklingen" – vad menar du här? Nybyggnationer står ju för en minoritet av sålda hus/BR och de flesta hus/BR som säljs byggdes före bubblan. Och diagrammen över bostadspriser visas ju alltid inflationsjusterade och visar med all tydlighet att priserna ska ned en rejäl bit för att ligga på normala nivåer.
/U
De där pensionspengarna som räknas in i förmögenheterna är inte säkra. Vi har nu 25% ungdomsarbetslöshet samt ett ökande antal arbetslösa invandrare.
Pensionssystemet bygger på att de som arbetar betalar pensionärernas pensioner. Vem skall betala dem om ett antal år när dessutom ekonomin kollapsat på grund av Peak Oil.
Så pensionsförmögenheten kan vi i princip avskriva snart. Det gäller att ha egna besparingar utanför systemet ifall man skall få en dräglig pensionärstillvaro, och naturligtvis ett eget litet billigt hus utan skulder.
Själv bor jag i ett hus på 60 kvadratmeter, vilket var normalt på 50-talet, med en boendekostnad på drygt 2000 kr/mån. Det gör en enorm skillnad med en låg boendekostnad. Hittills har de inte kommit på hur man skall beskatta låga utgifter. Varje krona i minskad kostnad är som två kronor brutto.
Till:Ingenjörn i stan som gillar traktorer, gamla brädhögar och jordkällare
Kika i Östhammars/Tierps kommun så kommer du hitta en del mindre gårdar som inte ligger alltför långt ifrån ingenjörsjobb på bla Sandvik Coromant eller Forsmarks Kärnkraftverk. Dock får du nog räkna med iaf 500-600k.
/Kustbo
@oppti
Ja vi ökar belåningen, hela samhället har ökat belåningen. Det är det jag beskrev ovan. Att det är ökningstakten eller förändringen i skuldsättningen som är det viktiga, inte storleken på skuldsättningen. Så länge du kan hålla igång Ponzi spelet så kommer allt se bra ut. Det som riskerar att hända är nu att förändringen i skuldsättning blir negativ vilket kommer att ändra efterfrågan i ekonomin.
Så jag förstår inte riktigt vart du vill komma, skuldsättningen ökar bara så länge att vi faktiskt får in nya som kan betala.
Det kallas för kedjebrev…
Nu ska jag var lite komplex, men:
Vem behöver ett tydligare bubbletecken än att den offentliga rapporteringen hänvisar till derivatan av värdeökningen på något som inte är en radikal innovation.
I översättning: "bostäder" eller "hus" är knappast någon ny, revolutionerande uppfinning eller tillämpning som dykt upp sedan 1995 ich ställt hela marknaden på öronen. Som det teknikskifte Internet inneburit och som vi just nu börjar se konsekvenserna av.
Bostäder är för sjutton ett påhitt lika gammalt som "elden". Hur revolutionerande skulle det kännas att haussa förekomsten av eldstål? Även om eldstålet 2011 till skillnad från eldstålet 1743 skulle ha sidenkant, gnistskydd och "anti-glare finish".
Inte heller har man hittat någon ny affärsidé, något nytt kundsegment eller någon ny, revolutionerande metod att sälja varan "bostad".Kvaliteten har knappast ökat trots att man (ibland) använder dyrare material i ytskikten.
När då nyhetsrapporteringen häromdagen pratar om att ÖKNINGSTAKTEN i nybelåningen – och inte ny belåningen i sig gått ned, då är vi farligt ute.
På denna blogg finns väl en och annan som faktiskt förstår vad detta innebär… På riktigt…
Att driva efterfrågan med lån är som att kissa i byxorna för att bli varm, det funkar på kort sikt men sen blir det kallt å då måste man ta tag i det 'underliggande problemet'.
/ O