Efter 9/11 chocksänkte den amerikanska centralbanken de amerikanska styrräntorna i ett försök att rädda den amerikanska ekonomin och skjuta problemen framför sig. Med rekordlåga räntor belånade sig amerikanarna som aldrig förr och konsumerade som att det inte fanns någon morgondag. I slutändan vet vi hur det gick. Bostadsbubbla, bostadskrasch, finanskris.
Och under tiden hade man jobbfri tillväxt (eng jobless growth). För en sund, varaktig tillväxt med riktiga jobb får man inte genom att låna och konsumera (=Keynes), utan genom att spara och investera (=Hayek). (Se hur Haykek battlar Keynes för pedagogisk genomgång av skillnaderna).
Med den akuta finanskrisen reagerade den svenska centralbanken, Riksbanken, på precis samma sätt. Man chocksänkte räntorna för att rädda den svenska ekonomin och de svenska bankerna och för att skjuta problemen framför sig. Med rekordlåga räntor belånade sig svenskarna som aldrig förr och konsumerade som att det inte fanns någon morgondag.
De redan uppumpade bostadspriserna pumpades upp ännu mer, och svenskarna är nu också mer belånade än någonsin tidigare.
Och vi har fått BNP-tillväxt sedan för ett år sedan. Jobbfri tillväxt. För att låna pengar och konsumera importerade plastprylar från Kina ger inte några svenska jobb. Bara skulder. Som jag redovisat tidigare så är det just lånebaserad konsumtion som drar upp den svenska tillväxten.
Jobben uteblir. Data från SCB följer.
Jag gillar inte att tala om arbetslöshet, då den siffran kan friseras bäst man vill och även påverkas av den demografiska åldersfördelningen etc. Istället föredrar jag att titta på sysselsättning, som visar hur många som har jobb, inte hur många som är arbetslösa. Procentsatser är också mindre intressanta, då dessa påverkas av storleken på befolkningen och vilka som räknas som tillhörande arbetskraften.
Men bägge dessa indikatorer har försämrats trots att Sveriges BNP nu har stigit i ett helt år. Antalet sysselsatta har medan BNP stigit fallit från 4 460 000 personer till 4 434 400 personer. Arbetslösheten har stigit från 375 400 till hela 448 300 trots denna fantastiska tillväxt.
Man kan ju notera att fram till den akuta finanskrisens kvartal 2008K1 så steg sysselsättningen och arbetslösheten föll. Sedan försämrades det i takt med BNP, men nu uteblir alltså de nya jobben trots att ekonomin åtminstone tillfälligt har vänt.
Den borgerliga alliansregimen har alltså bara lyckats ordna så att svenskarna skuldsatt sig och importerat prylar.
Nu är det viktigt att påtala att det inte hade blivit ett dugg bättre om vi hade haft en socialistisk rödgrön axelmaktregim vid rodret. Eventuella jobb hade bara varit skattefinansierade, Sveriges underskott hade stuckit i höjden, samhällsbärarna inom den närande privata sfären hade blivit färre och sysselsättningen hade minskat.
Men som det ser ut nu så går Sverige samma väg som USA gjorde under det senaste decenniet. Ökad privat skuldsättning, bostadsbubbla och en enda stor konsumtionsorgasm. När väl bubblan spricker sitter vi där överbelånade och får vår alldeles egen finanskris efter något år, och sedan en exploderande statsskuld.
Enda skillnaden mot USA för 10 år sedan är att Sverige än så länge har någorlunda balans i statsfinanserna. Men en eventuell rödgrön socialistregim kan nog ordna till den punkten när de privata jobben försvinner.
Nej, sparande och investeringar tack. Inte lån och konsumtion. Bygg en framtid istället för att leva i nuet och skicka räkningen vidare till kommande generationer.
I senaste numret av den svenska tepartyrörelsen Skattebetalarnas tidning Sunt Förnuft uttalar sig Arbetsförmedlingens generaldirektör Bermudez-Sandkvist att 2012 skall det minsann vända och bli fler jobb. Två år till av jobbfri tillväxt alltså. Sedan blir det bra.
Fan trot.
36 kommentarer
Bermudez-Sandkvist är tyvärr en generaldirektör med dålig koll på verkligheten, vilket man märker av hennes andra uttalanden.
Ja, frågan är bara åt vilket håll den prognosen är fel
Nu finns det extremvarianter av allt, och dessa är sällan bra oavsett åt vilket håll man drar det.
Men inom ramarna för "mittenläget" så behöver det inte vara katastorf att låna sig till en tillväxt, OM dessa lån är investeringar och tjänar som hävstänger för att få igång ekonomin.
Ett exempel är just om konsumtionen ökar – då kommer också, även om det kan ta ett par månader, produktionen öka, och detta ger mer jobb i många led.
MEN problemet med dagens ekonomi är väl att jobben inte alltid kommer i samma region där konsumtionen sker -och att det kan behövas många varv, och bero på många variabler innan en konsumtion i ens eget land faktiskt skapar fler jobb i detsamma – om det ens någonsin sker.
Ett exempel är väl just konsumtion av varor producerade i Kina, det är troligen en rätt liten andel, efter ett rätt stort antal led av denna konsumtionen som skapar jobb i Sverige med tanke på att Kina nog klarar av att standardhöja sig utan alltför mkt beroende på svenska varor och tjänster, förutom de jobb som skapas i distributionsleden direkt då…
/K
Oavsett så är nu inte dessa lån investeringar, utan konsumtion.
I övrigt sitter du för hårt fast i gamle Keynes. Lån skall alltid betalas tillbaka i en eller annan form, eventuellt via inflation. Och då blir det inte kul. Tobleronepolitik.
Skäll inte på politikerna-de fixar inga jobb direkt, skäll på avtalsparterna som ger löneökningar över tillväxten.
Om lönerna ökar mer än tillväxten så skapas inget utrymme för fler i jobb, jobbless growth!
LO/SAP har en roll i arbetslöshetsbekämningen vilket gör SAP/LO icke trovärdiga när de tar upp frågan.
Dagens rapport om löneökningar över tillväxten vittnar om att de som har jobb inte vill ge ifrån sig utrymme till dem som inte har jobb./Oppti
Jag tvivlar starkt på att det kommer bli lika extremt här som det snart kommer bli i USA.
Angående lånen så vore det kul att räkna på hur omsättningen i fastigheter påverkar lånen.
Gör ett försök: Medelhuset/Lgh omsätts var 15-20 år och kan antas ha uppvärderats under tiden med 1 miljon.
Säg att 300 000 omsätts per år så ger detta en låneökning av 300 miljarder bara på mellanskillnaden under tiden vi bor!/Oppti
Anonym, vi ligger 5-8 år efter USA, beroende på hur man vill räkna på det.
Läser i DN att lånen till husen uppgår till 1900 miljarder vilket med en ökning av 9,2% ger ca 175 miljarder i låneökning så jag tog nog i lite ovan.
Så att tala om låneekonomi är kanske lite inskränkt om man inte tar upp varför vi lånar. Vi lånar till boende framförallt.
Då är frågan om bobubblan knäcker låneekonomin?
Tja, till skillnad mot alla de som tror att deras bostad är en investering, så anser jag att en bostad är en kostnad (bl a pga drift och underhåll, och att den inte ger någon avkastning utom vid bostadsbubblor), och som sådan konsumtion.
Den som därmed säger "guld ger ingen avkastning", nej, men guld har inga drifts- och underhållskostnader heller.
… utom vid bostadsbubblor om man säljer.
Men då återstår att se om man faktiskt tjänar mer än man lagt på drift. Kanske gör man det i de värsta bubbelområdena, men i stora delar av landet får man inte tillbaka driftskostnaden ens vid stigande priser.
Men det går ju inte att jämföra en bostad med guld rakt av. Eller ska du bygga en koja av guldtackor? Det kan vara en investering att köpa sitt boende jämfört med att hyra detsamma.
/Magnus
Jo, guld har "driftskostnader" i form av bankfack!
Det kan också vara en investering att spela på Lotto. Om man vinner.
Hur många av alla de som dagligen tittar på bostadsannonser och räknar hur rika de är pga sin bostad är det som säljer och tar vinsten genom att flytta längre bort och köpa billigare, eller hyra? Och för att kunna sälja på toppen måste någon Svarte Petter köpa på toppen, och för Petter är det då bostaden knappast en investering…
Väldigt få som ser sin bostad som investering har vunnit något annat än en latent skatteskuld vid försäljning, samt högre fastighetsskatt (när taket avskaffas igen).
Om bostaden är konsumtion så kan man fråga sig varför man betalar miljonbelopp för att få tillgång till begagnade konsumtionsvaror.
Varför inte köpa färska på marknaden?/Oppti
Flute, sant. I ett bankfack för 250:- om året kan man få plats med kanske 2 miljoner i guld till en driftskostnad om 0.1 promille.
Samtidigt är driftskostnaden frivillig. Man kan gräva ner guldet eller förvara det bankfacksfritt. En del har redan bankfack ändå, och då blir det ingen marginalkostnad för guldet.
Enbart fastighetskatten är 1%, dvs 100x så hög som bankfackkostnaden för guld på samma belopp som en bostad (2 MSEK, generell villa i Sverige någonstans). Till det kommer drift (VA, sopor, el) om kanske 2000 i månaden, dvs ytterligare 1.2%, till det kommer underhåll om ungefär lika mycket, säg 1%.
Utan att betala räntor har villan en kostnad på 3.2%. Lägger man på ränta, säg 4%, så är man uppe i 7.2%. Bostadspriset måste alltså stiga med mer än 7.2% om året för att det skall vara en investering.
Tillkommer 5% i "spread" (mäklararvode) vid försäljning, ungefär samma som för guld (hos Tavex iaf), plus stämplingskostnader på 1.5% vid köp, så transaktionskostnaden är 6.5% och kräver alltså ytterligare 6.5% i stigande bostadspris över ägarperioden för att bli en investering.
Äger man sin bostad i 20 år, och har 4% i ränta på lånet, så måste bostaden alltså stiga i pris med 1.065*1.072^20 = 4.27 ggr (327%) för att den skall vara en god investering. Av dessa 327% i prisökning tar sedan staten 20% (???) i skatt, vilket alltså gör att bostaden måste stiga i pris med 408% på 20 år för att bli en "investering".
Fast så räknar förstås inte folk.
Men jösses, då har det väl underhållskostnader i form av putsmedel också. Någon gräns måste det väl finnas för när utgifter är så små att det inte är relevant att tala om dem. Ett bankfack kostar några hundra kronor per år och guldet man har där är antagligen värt minst tusen gånger så mycket. Driftskostnader att tala om är istället el till ett hus, som kan kosta flera tusen kronor på en enda månad.
Ovanstående riktat till Flute.
Undrar om inte verklighetens Sverige är betydligt närmare USA än vad det ser ut.
ESVs senaste för 2009 visade ju att statsfinanserna var rekord dåliga.
Varför inte rödgröna röran inte uppmärksammar detta är ett mysterium.
Det verkar nästan som om att man har en hemlig överenskommelse att inte diskutera den ekonomiska verklighet som Sveriges statsfinanser befinner sig i.
Gjorde man det, kunde man ju inte lova fläsk och sprit till alla i valrörelsen.
ftp
Guldnisse – håller helt med dig om att "driftskostnaderna" för guld är minimala. Jag ville bara påpeka att de faktiskt finns.
En bostad kan ge avkastning om du hyr ut den. Speciellt i en överhettad storstad.
Otroligt roligt att läsa din blogg, glad att jag fann den. Vi är så lika i vårt tänkande, men så olika i den politiska ankdammen.
Säger det något om oss eller något om våra partier som har något slags brun-lilla färg med någon skum konsistens och som säger "VI har rätt!" men på lite olika sätt?
Kul att höra markus, jag tillhör dock inget parti, fast du kanske pratar i generella ordalag?
Jag tillhör inte heller något parti (tack och lov) utan precis som du säger, pratar i generella termer.
Det är så tragiskt att samhället (du och jag inkluderade) bygger in sig i hörn hela tiden t.ex. i form av oljeberoende (Peak oil, ja, jag sa det) och konsumtionsekonomi (lånad oändlig tillväxt på ett ändligt klot med tydliga avgränsning).
Hur som helst, tack för en bra blogg. Ser fram emot din nästa köpsignal. 😉
Konstigt att ingen skriver om jobbskatteavdragets effekter. Mer pengar i plånboken leder till ökad konsumtion är det så konstigt?
Regeringen kanske skulle avstå från den senaste skattesänkningen och investera i hållbar infrastruktur istället. Alltså ifrastruktur som inte påverkas så mycket av peak oil, t ex tågtrafik.
Jobbskatteavdraget verkar mest använts till att betala mer räntor, dvs ta större lån. På ett år har skulderna hos de svenska folket ökat med drygt 9%, betydligt mer än jobbskatteavdraget.
Nej så räknar inte folk!
Bostaden är både en hushållsutgift som mat och annat samt en investering.
Vilken avkastning har du på din uppätna mat?
Det går att bo sig rik i Sverige, det är nog det vanligaste sättet att bli rik här.
På 20 år har fastighetsindex ökat med 174% i snitt.
Kanske därför som stigande ålder ger stigande rikedom./Oppti
Oppti: Du kan ju köpa in dig i jordbruksprojekt och därmed både investera i mark och brukare. BEE är ett bolag som pysslar med det men även Tectona har ett liknande upplägg. Marken blir en säkerhet för en del av lånet, produkten blir det som betalar tillbaka investeringen och vinsten.
Så där har du något som både göder dig (eller någon annan) och samtidigt bibehåller ett värde/en värdereserv.
Vad spelar det för roll hur fastighetsindex flyttade på sig. I jämförelse var ju guld bättre med sina 400%.
Det gäller ju att titta framåt inte bakåt.
Du kör väl inte bil genom att titta bakåt i bakspegeln? Bara för att du kan se att du inte krockat ännu så är det ju ingen garanti för att du inte gör det fem sekunder senare.
ftp
Tack för att du klargjorde på ett tydligt sätt för alla idioter där ute att ett bostadsköp mycket sällan är en bra investering annat än som hävstång för att förbättra sitt boende med tiden.
Frågan är hur mycket av Sveriges jobbfria tillväxt i form av ökad "konsumtion" som utgörs av renoveringar/utbyggnader med ROT-avdrag och hushållsnära tjänster i form av RUT-avdrag? Det skapade kanske inga nya jobb, men det gjorde så att många fick behålla sina jobb och dessutom bidrog detta indirekt till att även öka konsumtionen eftersom all byggverksamhet leder till inköp av material.
Låt er inte förledas av Cornucopia.
Fastigheter är ett bra sätt att leva fattigt men bli rik när man krymper ner boendet, speciellt tidigare när det var skatteuttag på taxeringsvärdet.
Det är få investeringar som ger skydd mot inflation och väder samtidigt!
Själv har jag, efter 25 år, knappt 1% i driftskostnad och 0,5% ränta på värdet just nu så nästa 20 år räcker en ökning med 34%/Oppti
@Victor
BEF?
Anonym: Black Earth East var dem jag tänkte på, men Black Earth Farming är inget dumt alternativ det heller (dem är ju större). Antagligen är det ett bättre alternativ.
Verkar finans en halv uppsjö av alternativ i den floran. (Ursäkta min något luddiga förklaring)
Förmodligen är det lättare att mäta konsumtionen och, i äldre tider, när man inte skuldsatte sig för att konsumera, var konsumtionen förmodligen en god mätare på produktionen.
Men på något vis stör det mig att man fortfarande baserar BNP på utgifterna. Det vill säga att man på papperet kan höja produktionen genom att öka konsumtionen. Det är ju i Kina och andra låglöneländer som produktionen går upp!
Skulle man inte få ett sannare värde om man minskade BNP med upplåningen.
Likaså borde statsskulden öka med återköpskostnaden för de tillgångar staten sålt. Socialdemokraternas skryt med hur de sanerade statsskulden, genom att sälja av tillgångar, var ju i klass med att kronofogden mätt ut tillgångar för att betala skulderna.
Att de borgerliga säljer av tillgångar för att sänka skatten tycker jag minst lika illa om.
Ursäkta mig, jag snedtänder fullkomligt när våra politiker missköter vår ekonomi och använder beteckningar som låter bra när det är tvärtom.
Åke Mellin
Du kan inte räkna med driften som en ren minuspost. Ett hus du inte bor i har minimalt med driftskostnader.
Om du däremot bor där så har du visserligen en kostnad, men det är ju bara en rimlig betalning för tjänsten att få lov att bo någorlunda bekvämt.
Alternativkostnaden är ju att hyra sig tak över huvudet, medan man själv sitter på ett obebott hus vars värde man räknar med ska öka.
Här har vi en del av vår sk konsumtion:
"Antalet bostadsrätter i Sverige har sedan år 1990 ökat med drygt 250.000 till strax över 760.000, enligt färska siffror från Statistiska centralbyrån, SCB."
Gissar att dessa borätter kostar ca 1 miljon per st vilket ger ca 250 Miljarder i låneskuld i första vändan./Oppti