Återigen blev vi idag påminda om att etanol i stort är ett förkastligt biobränsle, eftersom det inkräktar på matproduktionen och dessutom förbrukar rejält med fossila bränslen under sin tillverkning vilket etanollobbyn och svenska politiker inte låtsas om.
Denna gång är det professorn i skogsekonomi Sören Wibe som varit huvudförfattare för en rapport om de verkliga konsekvenserna av etanolen.
Principen är som vi skeptiker har påtalat att etanol leder till skogsskövling. Inte för att etanolgrödorna själva odlas på nyavverkad skogsmark. Där kan industrin fortsätta hävda att de själva inte ägnar sig åt skogsskövling. Men eftersom de själva odlar bränsle på mark som tidigare användes för att odla mat, så stiger matpriserna och därmed skövlas skog och regnskog på annat håll för att odla mat och foder.
Resultatet blir ökade utsläpp av koldioxid när ekosystem som regnskog en sista gång släpper ut den koldioxid den lagrat i sitt kretslopp. Även om det alltså fortsättningsvis ser bra ut för svenska utsläpp pga etanolen, så ökar utsläppen globalt vilket vi inte bryr oss om.
Det här sätter fingret på vad som kommer hända nu när oljan sinar så här efter peak oil. Matproduktion och miljö får ta smällen, så man i den rika västvärlden kan fortsätta skjutsa barnen till fotbollsträningen.
Det finns dock betydligt bättre alternativ när det gäller biobränslen, t ex biogas som utvinns ur restprodukterna från jordbruket eller avfallet från samhället. Detta inkräktar inte på matproduktionen, utan ökar tvärt om inkomster för bönder som även kan få betalt för avfallet och gödslet två gånger, en gång som rötad biogas och sedan även som just gödsel eller kompost. Näringsämnena (t ex NPK) försvinner inte in i biogasen utan blir kvar och kan användas som gödsel efteråt. Samtidigt skall man komma ihåg att t ex sopenergi förutsätter att konsumtionen inte faller. Relevansen för t ex kommunal biogas är att om vi får det sämre och därmed slänger mindre mängder mat än idag, alternativt komposterar det för egen odling av grönsaker, så försvinner underlaget för kommunal biogasproduktion…
Även hållbara biobränslen från ett hållbart kretsloppsskogsbruk är acceptabelt. Att prata om tredje generationens etanol bara för att man skall börja odla nya grödor som miscanthus eller switchgrass på jordbruksmark leder bara till exakt samma problem som Wibe avhandlar, dvs brist på jordbruksmark som leder till skogsskövling någonstans i världen. Och hur det sedan blir om man skövlar sina skogar finns det tyvärr tragiska exempel på.
Men man skall aldrig glömma bort skillnaden på teknik, volym och tid. Bara för att teknik finns betyder inte att den går att skala till för samhället nödvändiga volymer och inte heller nödvändigtvis i tid för att motverka effekterna av peak oil.
Skall man offra jordbruksmark eller skogsmark för energiproduktion är antagligen vindkraft det som tar minst yta. Ett vindkraftverk tar en markyta i anspråk som på sin höjd är 20×20 meter, 400 kvadratmeter, inklusive parkeringsplats för servicefodon etc. Till detta kommer en tillfartsväg, låt oss säga 200m lång och fyra meter bred, per verk. Totalt rör det sig om 1200 kvadratmeter. Vägen kan dessutom med fördel även vara till nytta för både skogsbruket och jordbruket och är inte bortkastad utan kan användas för effektiviseringar av det areala bruket. Med ett sådant här kraftverk per en markyta av 200×200 meter, dvs fyra hektar eller 40 000 kvadratmeter så försvinner bara 3% av jordbruks- eller skogsbruksmarken men man får tillbaka en energiproduktion som även med ett relativt litet verk (ex de numera ovanliga lite mindre 200kW-verken) producerar mer energi än man någonsin hade gjort i form av etanol från samma fyra hektar.
Biobränslen görs med fördel från avfallet från jord och skog. Inte som ersättare för primärproduktionen av livsviktig mat. När fattiga bönder i tredje världen har att välja mellan svält eller skogsskövling blir alltid resultatet skogsskövling.
Och den svensk som gnäller över stigande priser på all mat skall inte gnälla, utan istället skälla på de som tankar subventionerad E85.
Men de fossila bränslena fortsätter sina. De som hatar klimatförändringsdebatten och alla åtgärder för att minska CO2 och nu slår sig på bröstet för att etanol ökar CO2-utsläppen kommer ändå inte få se billigare bensin och diesel framöver.
Goldman Sachs tror för övrigt på akut fossil bränslebrist redan nästa år, 2011, rapporterar Bloomberg.
Sören Wibe nämner själv ingenting om att oljan sinar framöver, och att vi alltså behöver bränsle för att bibehålla vår livsstil, ekonomi och välstånd. Måhända att etanol inte är en lösning, men som skogsekonomiprofessor bör han nog klia sig i huvudet över hur skogsbruket skall driva sina skogsmaskiner i framtiden… Om inte annat kan det ta hundratalet år att avla fram ett tillräckligt arbetshästbestånd igen, och hästar behöver också mat. Fast till skillnad mot en traktor så kan man förstås äta upp hästen när den blir gammal, så viss återvinning blir det… Prickigkorv blev billigt när skogshästarna slaktades ut på 60- och 70-talet.
19 kommentarer
Brian S. Appel hade en bra idé.
http://www.peswiki.com/index.php/Directory:Changing_World_Technology_-_Thermal_Depolymerization_Process#Costs
Priset ska enligt olika källor vara 80$ per fat för raffinerad diesel.
Detta är alltså under vad priset för diesel är idag.
http://www.shell.co.za/vpower/pprice.htm
Mitt antagande är att Brian visade framtiden när han byggde anläggningen, dessvärre så finns det kapacitetsbrist (om inte svenskar och folk generellt får odla Hampa)
"But today, a barrel of the grade 2 to 6 diesel oil costs almost $80 to make, Appel said, while the company buying the experimental oil is paying only about $40 a barrel under its contract.
Appel and his colleagues had assumed turkey waste would cost nothing because they expected the federal government to put a ban on feeding animal waste to animals. They estimated that processing plants would pay them $24 a ton to take away the offal.
But that didn't happen, and Appel now is paying $52 a ton for animal waste, he said.
Appel also had high hopes that he would get a $1-a-gallon biofuel tax credit for production costs, or about $42 per barrel. Congress did pass the tax credit, but the definition of biofuel excluded Appel's technology."
Brasislien är väl ledande i etanolbranschen? Kommentera gärna det…
FredrikN
Väldigt enkelt att kommentera Brasilien. I takt med att etanolproduktionen byggs ut och tar allt mer befintlig jordbruksmark i anspråk så trängs övrigt jordbruk, inklusive den billiga brasilianska köttproduktionen bort vilket leder till att dessa avverkar regnskog och förvandlar detta till bete.
Etanolen i Brasilien ligger alltså bakom avverkning av Amazonas regnskog, även om man inte odlar all sockerrör på nyavverkad regnskogsmark.
Och ju mer etanol vi importerar från Brasilien, desto värre blir problemet.
Du kanske har rätt, men ett perspektiv som kommer bort, som visserligen är något av en bisats här, är att det finns kaloribrist globalt? Det finns ett överskott av mat (även om överskottet delvis kanske beror på tillgång av fossila bränslen) D.v.s. fattiga länder är inte undernärda för att etanol tränger undan åkermark. De är fattiga eftersom de inte har pengar nog att köpa mat.
Kan de nyttja sina komparativa fördelar för att producera det de är bäst på, t.ex. etanol, får de inkomster nog att köpa mat. Oder?
Nej, Oscar, livsmedelsförråden är de lägsta i modern tid och det har aldrig förr svultit fler människor än idag.
Mer pengar ger dem inte mer mat. Mer pengar gör att de kan köpa mat så att någon annan som är fattigare inte kan göra det.
Det fungerar inte som på ICA i verkligheten. Har man pengar är det bara att gå och köpa här i västvärlden, men så fungerar det inte generellt.
Över 1 miljard svälter, inga pengar ändrar det. Pengar skapar inte mer jordbruksmark.
C – strax innan nyår skrev jag ett inägg i min blogg om bl a Hans Rosling och länkade till en intervju med en SVT-reporter. Intervjun handlade bl a om "den hotande befolkningstillväxten" och Rosling passade på att avliva ett antal myter. Jag gillar Rosling, men är lite bekymrad över hans i det närmaste naiva syn på framtiden. Han är en fundamentalistisk framtidsoptimist och det är väl egentligen ett väldigt efterströvansvärt karaktärsdrag. Men frågan är om han ändå inte underskattar de problem vi står inför, till exempel när det gäller livsmedelsförsörjningen och oljetoppen. I hans värld tycks inte dessa realiteter existera. Han kanske vet nåt som vi inte vet?
Här länken till mitt inlägg i vilket jag länkar direkt till intervjun:
http://blogg.passagen.se/millimetervagor/date/20091228
Eftersdom du Cornucopia är det närmaste en allvetare man kan komma, vore det mycket intressant att läsa en kommentar från dig. Kanske vore värt ett helt eget inlägg. Hans Rosling har vad jag sett nästan aldrig mött någon som ifrågasätter hans framtidsoptimism. Vi kanske trots allt behöver dessa optimister eftersom de är så få?
Om Roslling, se
http://cornubot.blogspot.com/2009/05/skit-in-skit-ut.html
Den som vill tro att all statistik är korrekt bör vara medveten om att en EU-demokrati som Grekland förfalskat sin statistik under i princip hela 00-talet för att skönmåla situationen. Då kan ni fundera på vad majoriteten av världens länder, som är diktaturer gör, speciellt i U-länder.
Sedan är det inte svårt att hitta något positivt data om man selekterar ut vissa faktorer. Men man kan lika gärna selektera ut andra faktorer som ökenutbredning, avskogning, minskning av jordbruksmark, antalet svältande osv.
Men Rosling pekar faktiskt också på en lång rad bekymmer, men där citeras han sällan därför att media bara vill måla allt i rosiga färger och tala om evig tillväxt och förbättring.
Se även tidigare inlägg om felaktiga siffror från USA:s jordbruksverk angående skörden 2009.
http://cornubot.blogspot.com/2010/01/matkris-2010.html
Rätt eller fel? Men man kan iaf inte lita på statistik.
C – tack för kommentaren. Det är klart att den statistik Rosling grundar sin tolkning av världen på kan ha sina brister. Jag utgår dock från att hans presentationer mellan tummen och pekfingret håller hyfsat bra. Finns väl ingen större anledning att ifråga hans historiska exponeringar av utvecklingen i världen. Det tycks gå "åt rätt håll", vilket många inte vill se. Men denna utveckling är historia och byggde mycket på tillgång till billig energi mm. Hur framtiden kommer att se med andra förutsättningar är en annan femma.
Bosse. Det är inlägget på efter oljan tycker jag är en väldigt bra kommentar till Rosling:
http://www.efteroljan.blogspot.com/2009/07/roslings-rosiga-varldsbild.html
Såg Rosling när han konstaterade att befolkningsutvecklingen inte är ett problem-eftersom vi inte kan göra något åt den-vi blir 9 miljarder om vi inte vill ha ihjäl folk var hans lakoniska kommentar.
Därför är jag tveksam till alla insatser som minskar barnadödligheten, om inte den går hand i hand med nån form av preventivrådgivning.
Metanol tänkte jag skriva först-vad anser ni om metanol från skogsråvara?/Oppti
kasper – har nu läst om Daniels text på Efter oljan med tillhörande diskussion. Kul att Rosling själv gick in i debatten. Roslings huvudpoäng är ju att världens befolkning fram till 2050 kommer att öka till ca nio miljarder alldeles oavsett vad vi anser om detta. Sedan planar det ut.
Vi här uppe i den karga Nord kan inte göra så mycket åt den saken. Möjligen kan vi bidra med lite hjälp och kunskap om familjeplanering. Men familjeplanering förutsätter att de som är mycket fattiga blir mindre fattiga och att barnen överlever.
Egentligen ligger dessa frågor utanför vårt verkningsfält. Vi får vara tacksamma att vi fått turen att födas i ett land och i en tid där vi kunnat skörda frukterna av Andra Världskriget.
Jag har precis läst igenom rapporten. Sören Wibe bygger långt ifrån sin tes på senaste forskningen, utan på perioden 2006-2008. Han bygger så gott som hela sin argumention på att majsetanol i USA och veteetanol i EU undandrar mat från marknaden som skulle leda till ökade priser som skulle leda till nyodling och skogsskövling.
Fakta talar emot Wibes tes. Sedan 2008 har matpriserna fallit och är nere på bottenivå igen, trots en ytterligare ökad etanolproduktion. Samtidigt har avverkningen av regnskog minskat till mindre än hälften. Därutöver kan man ju nämna att vår svenska E85 kommer från sockerrör, i huvudsak anlagda på övergivna betesmarker (ingen nyodling)- och sockerpriserna föll faktiskt under 2008 – då alla andra matpriser steg. Sören Wibe är tyvärr tendentiös, väljer bara de rapporter som stöder hans sak och bortser helt från både empirin och den senaste forskningen.
… och du konstaterar själv att avverkningen av regnskog fortsätter. Det är nog snarare recessionens minskade eftefrågan på virke som spelar in där.
Och du skriver själv också att det just precis är som Wibe säger, nämligen att sockerrörsodlingarna tar över jordbruksmark, som alltså måste sökas någon annanstans.
Det är svårt att ta hänsyn till år 2009 när 2009 tog slut för 19 dagar sedan och det inte finns någon statistik för helåret än. Speciellt om man gjorde rapporten under 2009, när datat fanns för 2008.
Slutsatsen lär nog bli den samma även om man kompletterar med år 2009.
Med metanolen följer precis samma problem som med etanolen. Eller egentligen all biomassa. Det är naivt och populistiskt att tro att etanolen skulle vara mer "miljöovänlig". Man kan se etanolen som en energibärare, på samma sätt som elektricitet. Om man sedan använder cellulosa, stärkelse eller di/mono-sackarider spelar mindre roll. Det finns ingen anledning att tro att vi skulle kunna omsätta någon annan energi än den vi får från solen (direkt eller indirekt). Det är det närmaste ett axiom. Cornu och de andra får ursäkta men så är det. Och då är etanolen i kombination med andra biodrivmedel det som står till buds.
Nu får ni ursäkta kärnkraftspropagandan, men i jämförelse med vindkraft så är kärnkraft ännu mer utrymmeseffektivt – även medräknat brytningen.
En sockerbit räcker för 200 villors årsförbrukning, och en anläggning, inkl säkerhetsavstånd, kan försörja en eller till och med flera städer med el !
Inte för att vindkraften är dålig, den är bra, speciellt för spridning av energiproduktion.
Men förutom själva fysiska fotavtrycket måste också vindkraftverksparker stå en bit bort från bebyggelse pga buller bland annat, även om vertikala vindkraftverk är tystare.
De flesta vill inte heller bo mitt i en stor kraftverksanläggning, även om de flesta också troligen accepterar ett par ensamma vindmöllor på lagom avstånd.
Så Vatten, Vind och Kärnkraft borde vara det som vi i Sverige skall satsa på.
Olja, kol är ju inte direkt framtiden och etanol, geotermisk energi och solkraft är inte riktigt de kraftslag som är bäst lämpade just här…
/K
Etanol är en dålig drivmedelslösning så långt är vi överens. Men S Wibe verkar ha missat det faktum att CO2 från biobränsle cirkulerar och inte ökar mängden i atmosfären så länge odlingsarealen inte minskar.Fossila bränslen däremot ökar mängden CO2 i atmosfären. Så den bästa etanolen minskar defakto CO2tillskottet i atmosfären. Men det är ett ineffektivt sätt att minska utsläppet på.
Det finns det ett antal minusposter, fossilt bränsle för produktion, högre bränsleförbrukning eventuellt uppodling av mark direkt eller indirekt. I de forsknngsrapporter jag tagit del finns ett spann i energibalans på mellan 1:0,5 till 1:6 (tillförd:utvunnen energi). Det sämsta utfallet var majsetanol och det bästa sockerrörsetanol. Varitionen beror på ett antal faktorer produktionsmetod,effektivitet i processen,typ av insatsenergi och mät och beräkningingsmetod.
När det gäller livsmedelspriser så finns det naturligtvis en påverkan men den är marginell. Spekulation på råvarubörserna är kanske den största enskilda faktorn.
Intressant att notera är att i Sverige är odlingsarealen för etanol 100000ha och foderarealen till nöjeshästar 400000ha.
Anders
Nja, vad Wibe påtalar är att pga etanolproduktion på åkermark så huggs regnskog ner för matodling, och då släpps enorma mängder inlåst CO2 ut. Även om denna CO2 rent formellt är kretslopps CO2, så ökar iaf halten CO2 i atmosfären när regnskog inte länge binder sitt eget kol. Växthuseffekten bryr sig inte om ifall det är fossil eller icke-fossil CO2.
Det är helt riktigt. Jag läste slarvigt. Nu har jag läst hela rapporten Den verkar trovärdig och välgjord.
Hur gör vi med foderarealen till nöjeshästar? Skall den få växa igen med gräs (- 1kgCO2/ha) eller björk (-6kgCO2/ha)
Men framförallt,var hittar vi bra energilösningar?