En lång rad bloggar, med start hos Ted Valentin, har uppmärksammat den antagligen olagliga film- och TV-streamingsiten HDMT.net. Ingen har egentligen något att säga annat än att gratistjänsten smakar gott. Fast det var väl innan sajten dränktes av användare.
Det är lite beklämmande att läsa hur bloggare efter bloggare, som normalt har en massa att säga i frågan om fildelning, upphovsrätt etc inte har något att säga annat än att tjänsten existerar.
Så jag skall försöka mig på att säga något. Rimligtvis bryter sajten mot massor av lagar, sannolikt upphovsrätten. Men som användare kan man knappast drabbas speciellt hårt. Eftersom du som tittare inte delar med dig av något material, utan bara laddar ner, så kommer de skador du orsakar upphovsrättshavare att högst bestå av grossistpriset för en Blu-Rayskiva, fast mer rimligt begränsas skadan till priset av rättighetsdelen av en hyr-DVD. Trots allt behåller man ingen kopia, och kvaliteten är lite sämre än DVD, speciellt ljudet. Stora posten skulle väl därmed bli rättegångskostnaderna. Så knackar upphovsrättsmaffian på dörren är det bara att räcka över två Selmor (40:- SEK) och säga hej. När det gäller TV-serier kan man diskutera om någon förlorar pengar alls, annat än annonsörerna i de ordinarie sändningarna.
Å andra sidan så är ju upphovsrättsmaffian inte kända för att kräva korrekta skadestånd, se t ex Piratebay-härvan. Av ex 250:- för en Blu-Rayskiva så går inte många kronor normalt till upphovsrättshavaren, men ändå fick man full ersättning enligt domen. Undrar om mellanhänderna skall få del av skadeståndet?
Samtidigt kan den som driver sajten välja att inte lagra IP-nr, och kan alltså inte ens vid en räd kunna lämna ut vilka som laddat ner från sajten. Driftsloggar går att hålla ändå, t ex kan man hasha om IP-nr, så man kan spåra unika användare på ett avidentifierat sätt. Dessutom kan sajtägaren också välja i att strunta i att lagra vem som tittat på just vilken film. Därmed blir det inte heller klart vilken upphovsrättshavare som lidit skada.
Istället är det förstås sajtägaren som får ta hela smällen, medan det är relativt ofarligt att titta på film och TV-avsnitt på sajten. HDMT.net är förstås mycket enklare än att t ex fildela via BitTorrent. Lagstiftningen är helt enkelt inte anpassad för piratstreaming. Återstår väl att införa tittförbud i kommande lagstiftning någon gång i framtiden. Sajtens existens sätter fingret på just detta, och om den överlever så innebär den ännu hårdare lagstiftning.
Ett alternativ är förstås att HDMT bara är en enormt slug honeypot, som drivs av mediamaffian. Bara att med stöd av IPRED begära ut vem som hade vilket IP-nr, och skicka en godtyckligt stor räkning till alla som besökt HDMT med hot om rättegång om man inte betalar. Tål att funderas på. I så fall har hela bloggvärlden fallit för tidernas PR-trick…
HDMT.net visar också hur enkelt det är att sätta upp streaming. Som vanligt är det de sedvanliga åtkomstskydden – hantering av rättigheter och användare, samt i fallet betaltjänster även betalningsfunktionerna som tar tid. Detta IT-branschens rutinarbete har förstås HDMT.net helt hoppat över, vilket förklarar varför man inte måste lägga tiotals miljoner på att utveckla något som Voddler eller Headweb, som egentligen är någon form av åtkomstlager ovanpå samma slags tjänst.
Vad HDMT.net visar är att det går alldeles utmärkt att streama högkvalitativ video, åtminstone om man dimensionerat sajten korrekt. Vill man bryta mot upphovsrätten och testa sajten bör man nog göra det dagtid, för kvällstid sägs den dyka rätt fort av kapacitetsbrist. Inte så konstigt för en olaglig gratistjänst.
Detta sätter också fingret på en svårighet för kommersiella tjänster. De måste vara dimensionerade för toppbelastningen som antagligen inträffar fredag- och lördagkvällar i första hand, och kvällstid i andra hand. Det innebär att sajtägaren och därmed kunderna måste betala för den kapaciteten dygnet runt.
Kunde upphovsrättshavarna istället acceptera globala film- och videotjänster för streaming, ex Hulu fast globalt, så skulle kostnaderna kunna pressas. Det är nästan alltid kväll någonstans, även om man antagligen får toppar kvällstid europeisk tid, respektive amerikansk tid. Men pga upphovsrättslobbyns gammaldags tänk måste i princip varje land ta fram egna tjänster som är begränsade till just det landet.
Tekniken är uppenbarligen så enkel att man kan sätta upp den gratis i en handvändning, om man undantar användar- och kundhanteringen.
Nä, jag håller mig nog till Headweb. 29:- för en film är inte speciellt dyrt när man inte ens måste lämna huset för att hyra den.
2 kommentarer
Det är inte olagligt att titta på streamat material.
http://www.regeringen.se/sb/d/6143/a/55366
"Nej. Upphovsrätten hindrar inte webbsurfande. Att bara titta på eller lyssna på upphovsrättsligt material är inget som faller in under upphovsmannens ensamrätt. Så länge man bara surfar på Internet framställer man inte någon upphovsrättsligt relevant kopia. Däremot uppkommer en mängd "tillfälliga kopior" i samband med surfande, men det finns en bestämmelse som säger att sådana tillfälliga kopior får framställas. Det innebär att så länge man inte sparar ner material på hårddisken, på en diskett eller liknande eller skriver ut det, så berörs man inte alls av kravet på lovlig förlaga. Vill man spara ner material eller skriva ut materialet är det tillåtet för privat bruk utan något uttryckligt samtycke från upphovsmannen så länge materialet ligger lagligt på Internet."
Hmm, bra inlägg. Har faktiskt inte reflekterat över vilken summa musikindustrin får när de vinner ett åtal. Får de verkligen 100 % av priset på tex. en CD?
Det kan ju förklara varför medieindustrin har i snart 10 år totalt vägrat att ens försöka dra igång en tjänst över nätet. De spenderar hellre pengarna på att lobba för nya lagar så de kan stämma skiten ur sina kunder. Hur stor del av priset på tex. en CD går till den som har upphovsrätten (dvs film- och musikföretagen)? Räknar man med 20 % så betyder ju det att företagen tjänar 5x så mycket pengar på att stämma skiten ur sin kund än att faktiskt sälja något…
Q