Sedan 2009 har de stora skivbolagen varit delägare i Spotify, till ett löjligt lågt pris. Affärsidén kan sägas vara att blåsa upp värdet på bolaget och tjäna pengar på en framtida börsintroduktion, istället för de låga royaltyersättningar som bolaget betalar ut. Med börsintroduktionen allt närmare blir då frågan om de för Spotify trots förlusterna förmånliga royaltyavtalen kommer bestå när de stora skivbolagen sålt sina aktier?
Latest in fildelning
Nu syns konsekvenserna av fildelning allt tydligare. Svensk musikindustri har aldrig gått bättre och omsatte som motsvarande ett mellanstort svenskt basindustriföretag nio miljarder kronor. På sex år har musikindustrin växt med 40%, fildelningen till trots.
Samsung har idag fällts och ska tvingas betala avgifter till maffiaorganisationen CopySwede, då tydligen Samsungs telefoner är byggda med avsikten att användas till att kopiera media på. Med anledning av detta följer ett gästinlägg signerat Peter Ekvall nedan:
Ända sedan 90-talet (1998 för att vara exakt, även om den första varianten dök upp redan 1982, men då gick till statskassan istället för till upphovsmännen) betalar vi alla en ‘kassettskatt’ eller ‘privatkopieringsersättning’ så fort vi köper lagringsmedier såsom t ex CD/DVD-skivor, hårddiskar, USB-minnen, mp3-spelare, mobiltelefoner med lagringskapacitet mm mm, och från och med idag även surfplattor, datorer och liknande, för att upphovsrättsinnehavare ska få ersättning för den ‘förväntade piratkopieringen’ för eget bruk som gäller t ex filmer och musik, men dock ej programvaror såsom spel och nyttoprogram etc. Denna ersättning går direkt till upphovsrättsinnehavarna1., ungefär som STIM-ersättning gör för musik.
Men om man redan vid inköpet av sådan utrustning betalar en ‘privatkopieringsavgift’, och således ersätter och gör rätt för sig gentemot upphovsrättsinnehavaren för sin potentiella (inte nödvändigtvis faktiska) ‘privatkopiering’ för eget bruk, så kan det väl knappast räknas som olagligt eller brottsligt att ‘piratkopiera’ sådant som man ju redan bevisligen ersatt upphovsrättsinnehavaren för genom att laglydligen uppfylla lagens krav att betala sin privatkopieringsersättning? Även om man inte äger en förlaga att kopiera ifrån har man ju ändå betalat upphovsrättsinnehavaren för sin kopia av ‘offentliggjort/publicerat’ material, så hen har fått sin rättmätiga ersättning, och därmed anser jag att man som fildelare av, enligt privatkopieringsersättningen definierat lagligt kopierbart material, inte längre bör betraktas som brottsling. Därmed anser jag även, som konsekvens, att stora film-, och musikbolags och andra ‘piratjägarorganisationers’ självpåtagna rätt att jaga vanliga fildelare faller. Vilket brott har de egentligen begått? De har ju redan betalat upphovsrättsinnehavaren en rättmätig avgift vid sitt inköp av lagringsmedium för den framtida sannolikheten att de någonsin skulle spara ner en ‘piratkopia’ på det.
Man kan inte både ha kakan och äta den. Antingen nöjer man sig från film-, och musikbranschens sida med den redan överenskomna piratkopieringsavgiften på allt som innehåller lagringsmöjlighet och slutar jaga sk fildelare och piratkopierare, eller så ser man till att riva upp lagen så man fritt kan jaga efter ersättningar på sätt där branschens fantasi verkar vara det enda som sätter gränser, och som vi redan dagligen ser prov på, trots att de flesta av oss idag, uppenbarligen och troligen rentav ovetandes, faktiskt redan gjort rätt för oss.
Peter Ekvall
1. Redaktörens tillägg: Jag får inte ett öre från CopySwede för att mina romaner kopieras, så att pengarna går till upphovsrättshavarna är minst sagt en överdrift. I praktiken får endast de mest sålda upphovsrättshavarna se röken av några pengar, då CopySwede baserar sin fördelning på topplistor och enkäter. Små aktörer får inte se röken av några privatkopieringsersättningar och dessa hårt slitande kulturarbetare gynnas alltså inte av dessa maffiametoder, utan bara stora artister som Per Gessle etc, som antagligen ändå åtminstone har råd med smör och bröd.
Sverige är världsbäst på att vara en moralisk stormakt och kriminaliserar allt mer. Men man tillsätter inte ökade resurser för att upprätthålla de allt mer omfattande lagarna, och varje ny kriminalisering innebär istället att resurser tas från annan brottslighet.
Våra kära IT-åklagare och därmed landets ledande “experter” på att allt man gör med en dator är olagligt, har åtalat en 53-årig direktör (VD) för att i strid med företagets IT-policy installerat gratisprogrammet Google Talk på sin jobbdator. Man anser nämligen att olovlig installation av programvara innebär införande av olovliga uppgifter i ett register (Windows Registry) och alltså är datorintrång. Eftersom hovrätten förklarade att åklagaren är dum i huvudet (med andra ord) så är ärendet nu överklagat av åklagaren Henrik Rasmusson till Högsta domstolen.


