skulder

Efter 9/11 chocksänkte den amerikanska centralbanken de amerikanska styrräntorna i ett försök att rädda den amerikanska ekonomin och skjuta problemen framför sig. Med rekordlåga räntor belånade sig amerikanarna som aldrig förr och konsumerade som att det inte fanns någon morgondag. I slutändan vet vi hur det gick. Bostadsbubbla, bostadskrasch, finanskris.

Och under tiden hade man jobbfri tillväxt (eng jobless growth). För en sund, varaktig tillväxt med riktiga jobb får man inte genom att låna och konsumera (=Keynes), utan genom att spara och investera (=Hayek). (Se hur Haykek battlar Keynes för pedagogisk genomgång av skillnaderna).

Med den akuta finanskrisen reagerade den svenska centralbanken, Riksbanken, på precis samma sätt. Man chocksänkte räntorna för att rädda den svenska ekonomin och de svenska bankerna och för att skjuta problemen framför sig. Med rekordlåga räntor belånade sig svenskarna som aldrig förr och konsumerade som att det inte fanns någon morgondag.

De redan uppumpade bostadspriserna pumpades upp ännu mer, och svenskarna är nu också mer belånade än någonsin tidigare.

Och vi har fått BNP-tillväxt sedan för ett år sedan. Jobbfri tillväxt. För att låna pengar och konsumera importerade plastprylar från Kina ger inte några svenska jobb. Bara skulder. Som jag redovisat tidigare så är det just lånebaserad konsumtion som drar upp den svenska tillväxten.

Jobben uteblir. Data från SCB följer.

Jag gillar inte att tala om arbetslöshet, då den siffran kan friseras bäst man vill och även påverkas av den demografiska åldersfördelningen etc. Istället föredrar jag att titta på sysselsättning, som visar hur många som har jobb, inte hur många som är arbetslösa. Procentsatser är också mindre intressanta, då dessa påverkas av storleken på befolkningen och vilka som räknas som tillhörande arbetskraften.

Men bägge dessa indikatorer har försämrats trots att Sveriges BNP nu har stigit i ett helt år. Antalet sysselsatta har medan BNP stigit fallit från 4 460 000 personer till 4 434 400 personer. Arbetslösheten har stigit från 375 400 till hela 448 300 trots denna fantastiska tillväxt.

Man kan ju notera att fram till den akuta finanskrisens kvartal 2008K1 så steg sysselsättningen och arbetslösheten föll. Sedan försämrades det i takt med BNP, men nu uteblir alltså de nya jobben trots att ekonomin åtminstone tillfälligt har vänt.

Den borgerliga alliansregimen har alltså bara lyckats ordna så att svenskarna skuldsatt sig och importerat prylar.

Nu är det viktigt att påtala att det inte hade blivit ett dugg bättre om vi hade haft en socialistisk rödgrön axelmaktregim vid rodret. Eventuella jobb hade bara varit skattefinansierade, Sveriges underskott hade stuckit i höjden, samhällsbärarna inom den närande privata sfären hade blivit färre och sysselsättningen hade minskat.

Men som det ser ut nu så går Sverige samma väg som USA gjorde under det senaste decenniet. Ökad privat skuldsättning, bostadsbubbla och en enda stor konsumtionsorgasm. När väl bubblan spricker sitter vi där överbelånade och får vår alldeles egen finanskris efter något år, och sedan en exploderande statsskuld.

Enda skillnaden mot USA för 10 år sedan är att Sverige än så länge har någorlunda balans i statsfinanserna. Men en eventuell rödgrön socialistregim kan nog ordna till den punkten när de privata jobben försvinner.

Nej, sparande och investeringar tack. Inte lån och konsumtion. Bygg en framtid istället för att leva i nuet och skicka räkningen vidare till kommande generationer.

I senaste numret av den svenska tepartyrörelsen Skattebetalarnas tidning Sunt Förnuft uttalar sig Arbetsförmedlingens generaldirektör Bermudez-Sandkvist att 2012 skall det minsann vända och bli fler jobb. Två år till av jobbfri tillväxt alltså. Sedan blir det bra.

Fan trot.