Det är ju väldigt populärt att nu i skuldkristider prata om hur stora skulder ett land har i förhållande till BNP, t ex så har ju Japan över 200% i statsskuld vilket får Grekland och andra PIIGGS länder som förvisats till skamvrån att rodna.
Med samma måttstock kan man titta på de svenska hushållens privata skulder och jämföra med hushållens inkomster, i det här fallet förvärvsinkomsterna.
Som man ser passerade svenska folkets samlade skulder de samlade förvärvsinkomsterna runt 2002.
Man bör förstås titta på procenten.
2008, för vilken SCB:s senaste inkomststatistik gäller (2009 kommer först när de senast inlämnade deklarationerna blir spikade) var skuldsättningen 135%.
Om samtliga svenskar går samman och lägger 5% av sin inkomst före skatt och före utgifter på att betala ner skulderna, så tog det 2008 ändå 13.5 år innan skuldernas börda på hushållen hade halverats från 2008, men istället har skulderna ökat än mer fram till idag. Räntan är som bekant rekordlåg, men när ordningen på räntesidan är återställd, hur hade hushållen tänkt att klara av skuldbördan?
Svenskarnas privata skulder ligger i linje med Greklands statsskuld i förhållande till BNP. Det tål att tänkas på när man hackar på Greklands skuldsättning. Svenska folket är privat inte ett dugg bättre än den grekiska staten. Liksom den grekiska staten saknar även svenska folket en egen tryckpress för att trycka upp pengar.
Och allt snack om att inflationen äter upp skulderna har jag avfärdat tidigare. Tvärt om så ökar svenska folkets skulder snabbare än både löner och inflation.
Den som är utan skuld kastar första stenen.
26 kommentarer
Hur hittade du skuldkvoten?
Jag håller på och få damp på SCB då siffrorna är galet svåra att få tag på.
Har du länk eller namn på undersökningen?
/Victor
Var kastar vi stenen?
Är sen länge skuldfri och det känns bra men gör tyvärr inte att man inte drabbas den dan det går åt skogen för då kommer samhället att kräva att vi solidariskt "hjälper" alla som behöver skuldsanering, avskrivning etc.
/stenkastare
Tjena.
Har funderat en del på det här med personers/familjers skuldsättning, hur stort problem är det egentligen? Som flitig läsare av din blogg, Flutes, Stockman, Financial Sense etc. så får man lätt intrycket av att det bara är en handfull som har koll på läget och alla andra lever i Sodom och Gomorra.
Vad som sällan pratas om är hur många det är som egentligen skulle få svårt (och vad menar vi med svårt, inkasso eller skippad platt-tv?) med betalningarna om räntan höjdes till 6-7%? Är det en på 20 eller en på fem? Är det en på tjugo så är det hela iaf hanterbart.
Vad jag vill komma till är att om vi som följer vissa bloggar tenderar att förstora problemet då man (iaf jag) ofta läser inlägg som stödjer mina egna teorier? Vad tror du?
/Greenpeace har gett mig ledigt.
Måste först säga att det gamla utseendet på sidan var bättre
Hoppas att du har namnskyddat "cornucopia" …
http://www.nyteknik.se/nyheter/bioteknik_lakemedel/bioteknik/article432368.ece
Apropå sidan, så finns det en del som händer i Expl 8. Rullisten på höger sida täcks av reklamrutan till höger.
Att skriva kommentarer samtidigt som "annonserna" fladdrar verkar kollidera på nått sätt, ibland rulla sidan ner istället för att text skrevs in eller rutan tog inte emot text förrän efter flera försök.
En röst på gamla sidan läggs.
/stenkastarn
Du glömmer dock att det politiska stödet för denna skuldsättning genomsyrar alla partier. Det skulle nog inte vara politiskt omöjligt att lägga ned förband och sjukhus för att öka ränteavdragen i en krissituation. När Odell föreslår att staten blir borgenär för ungas bolån är denna skuldsättning högst förståelig.
Röstar också på den gamla sidan. Formuläret är inte vän med min iPhone (JavaScript?).
Skulden ligger främst i fastigheten man bor i.
Med medelpriser på bostäder långt över 1 Miljon så är det inte så orimligt att man har skulder långt över inkomsten.
Husen står kvar länge länge och har normalt inte rasat i pris heller.
Politiker har därtill premierat den som är skuldsatt-dels med avdragsrätt och dels med befrielse från skatt på det fiktiva värdet av fastigheten. Den som är satt i skuld-slipper skatt. /Oppti
Kan någon upplysa en okunnig om hur det här måttet skall tolkas för en enskild person? Om jag har 400.000 i bruttoinkomst/år och ett huslån på 4 miljoner, är min skuldsättning som procent av förvärvsinkomst 1000% då?
Här i Storstaden måste ju de flesta ha en skuldsättning på mer än 500% i så fall?
I ena fallet räknar du skulder/inkomster och i andra fallet skulder/värdet av alla varor och tjänster. Dessa är inte jämförbara. Statens inkomster utgör endast en mindre del av BNP, vilket innebär att 100 % i det ena fallet inte motsvaras av 100 % i det andra fallet. Gör om gör rätt.
Dock kan jag hålla med om att det är alldeles för många som har alldeles för mycket skulder. Lär inte bli svårt för lyxfällan på tv att hitta nya fall att hjälpa de närmaste åren…
..och fortfarande är det skillnad på att svenska folkets skulder ökar och att inflationen äter upp skulderna.
Som skuldfri måste jag ändå säga att det känns väldigt skönt att vara just fri, även om det är normaltillståndet för mig. Men så bor jag i hyresrätt och inte egen, svindyr bostad…
För övrigt så gillar jag den nya designen! Stilrent och inga buggar i Firefox, vad jag kan se i alla fall.
Vill minnas någon statistik som bröt ner skuldsättningen på olika regioner i Sverige — Stockholm ligger givetvis skyhögt över snittet.
Glöm inte att de flesta som köper hus inte gör det själva. Om du har ett par som köpte ett hus år 2004 i en mindre ort, och som dessutom amorterat en del, så kan man nog ligga omkring skuld = en årsinkomst (brutto).
Det hela innebär egentligen "bara" att hushållen i storstadsregionerna utsätter sig för mycket högre risk. Att den totala skulden i förhållande inkomsten stiger är naturligtvis ännu ett tecken på ohållbart stigande priser.
Om ni inte tror mig, gör då tankeexperimentet att trenden fortsätter — dvs, hur länge kan skulderna stiga fortare än inkomsterna?
Intressant vore att se statens skulder + privata skulder i förhållande till BNP, för lite olika länder. Har för mig att Spaniens läge till viss del beror just på privatskulderna. Man ska i spanska fallet ha konstaterat att privatskulderna riskerade att hamna hos staten…
Jocke, faktiskt inte. Se hushållens bruttolön, som det här handlar om, som BNP, och det de har kvar efter lönen efter skatt och levnadskostnader som "statsbudgeten". Många har inte mer än 10-20% kvar när allting är betalt.
Ledig från Greenpeace, hur många procent behöver få problem för att samhället skall få problem, som alltså drabbar alla? Naturligtvis kommer det inte gå åt h-e för alla, speciellt inte utanför storstäderna där priserna inte är så brutala.
Victor, jag plockade ut skulderna ur den ironiskt benämnda Sparbarometern (under finans någonstans), och inkomsterna från Hushållens ekonomi någonstans.
Stenkastaren mfl, jag är också skuldfri. Skulle bara kolla vem som ville börja kasta.
Namnskydd Cornucopia? Notera att det är med ett frågetecken, alltså "Cornucopia?". Har iaf en egen domän nu, dock inte cornucopia.se, eftersom någon reggade den och det var därför jag reggade en egen domän.
Man kan naturligtvis pinka in hela varumärkesdomänen, men namnskyddade varumärken gäller oftast på specifika domäner och inte generellt, men visst någon kan regga "Cornucopia?, en blogg om finans, ekonomi och strunt" som varumärke. Då byter jag namn på bloggen, big deal, ex till "Butthead Astronomer" (som Apple gjorde när de inte fick kalla en arbetsversion av OS9 för Sagan efter astronomen) URL:en kan förbli den samma.
Korrigering, det var en arbetsversion av en ny Mac, se
http://en.wikipedia.org/wiki/Apple_Inc._litigation#Libel_dispute_with_Carl_Sagan
Nu hittade jag en kul publikation. SCB, "Tillgångar, skulder och kapitalvinster" — http://www.scb.se/statistik/_publikationer/NR9999_2010A01_BR_NRFT1001.pdf .
Så får man åtminstone siffror på svenska förhållanden. Intressanta mått bland annat på skulden i procent av total förmögenhet (20-30%) och belåningsgraden (stigande, och ~60% för de som har en skuld större än noll).
Anonym – 2010-06-14 13.57
Problemet för samhället är inte att det går åt fanders för ett antal personer. Jag tror de flesta nog ändå tänkt igenom sin finansiella situation och tror sig klara en hyfsad ökning av räntor.
Problemet uppstår genom det förändrade konsumtionsmönstret som blir resultatet när priset på pengar kanske fördubblas. Jag säger inte att det är långsiktigt fel (tvärtom skulle jag vilja se ett fixerat repo-ränteintervall mellan 5 och 7% vilket skulle vara mycket sunt). Men vad som är långsiktigt väldigt bra skulle få stora och svåröverblickbara konsekvenser i det korta perspektivet (stigande räntor vid en utbredd hög belåning är väldigt inflationsdrivande.
Leif
Tack för en intressant länk Joakim Persson!
Kanske borde bloggaren läsa den lite och speciellt studera sid 47 diagr 3:7
Skulderna som andel av olika tillgångar.
Där framgår att vi har en relativt måttlig skuldsättning på knappt 50% av bostadstillgångarna.
Eller 28% av totala tillgångarna.
Balanserad analys och bra diskussion av SCB!/Oppti
"Kan någon upplysa en okunnig om hur det här måttet skall tolkas för en enskild person? Om jag har 400.000 i bruttoinkomst/år och ett huslån på 4 miljoner, är min skuldsättning som procent av förvärvsinkomst 1000% då?
Här i Storstaden måste ju de flesta ha en skuldsättning på mer än 500% i så fall?"
Har man en skuldsättning på 1000% av sin bruttoninkomst är man ju i princip körd. Efter skatt skulle man i ditt exempel behöva betala hela din nettolön till räntan vid vara kanske en låneränta på 6%
@Oppti
"Husen står kvar länge länge och har normalt inte rasat i pris heller."
Säg det till dem som köpte hus 1990-91. För dem tog det i genomsnitt knappt tio år innan de ens var tillbaka på noll, nominellt vill säga. Realt tog det ytterligare 2-3 år.
Du argumenterar som om fastighetsvärdena är absoluta, att de aldrig kan falla i värde. I efterhand står det klart att vi hade en fastighetsbubbla runt år 1990. Om vi har en bubbla just nu kommer vi ju inte att kunna veta förrän i efterhand. Det vi däremot vet är att fastighetspriserna har stigit med ca 150 % på de senaste 15 åren, samtidigt som KPI har stigit med ca 25 %. Från aktiemarknaden, råvarumarknaden och alla andra marknader med fri prissättning, vet vi att tillgångspriser som stiger snabbt har en tendens att sedan också korrigeras ganska hårt. Efter stora börsuppgångar kommer bakslag med nedgångar i ett par år. Exakt samma mönster finns på fastighetsmarknaden historiskt, t.ex. med nedgången i början av 90-talet. Helt enkelt därför finns det en uppenbar risk att vi just nu är mitt inne i en bostadsbubbla. Men Oppti, du behöver inte skämmas över att du inte ser den, eftersom det är en del av bubblans natur att aktörerna i marknaden inte ser den, för då skulle den ju aldrig uppstå.
En genomsnittlig skuldsättning på 50 % av bostadstillgångarna är otroligt högt, med tanke på att en stor del av bostadsbeståndet är mycket lågt belånat. 1990-94 sjönk fastighetspriserna med närmare 25 % i snitt. Om det skulle ske igen, så skulle en mycket stor andel av dem som köpt de senaste åren ha större skulder än tillgångar. Just det har skett i Spanien de senaste två åren, där bankerna har genomruttna balansräkningar fulla av lån som överstiger värdet av panten. Dessutom kan inte bankerna tvinga låntagarna att sälja, eftersom det skulle sänka priserna ännu mer om utbudet ökas ytterligare.
Förresten så skulle jag få kasta sten också, amorterade av mitt bostadslån helt i våras.
Inflationen äter upp skulderna bara om man har sina pengar i guld, prova att låna pengar för att köpa guld så ska ni få se – guldpriset går upp mer varje år än vad man behöver betala i ränta på lånet.
Skillnaden mellan den grekiska staten och svenska privatpersoner är att de senare sitter på fiansiella tillgångar som vida överstiger deras skuldbörda. Värdet på hus, aktier, fonder, likvida sparande uppgår till ca 6 biljoner kronor medan skulderna uppgår till 2 biljoner. Sålunda har den svenska befolkningen nettotillgångar om 4 biljoner kronor.
Liknande situation för den svenska staten vars skuld uppgår till 40 % av BNP men där aktieinnehav, dolda fastighetsvärden i kommunerna, skog och mark gör att vi har ett nettoöverskott om ca 500 miljarder kronor för staten och kommuner.
Vidare ett pensionssystem i världsklass (sic!) som är fullt ut finasierat.
Sverige har ett av västvärldens mest ordnade ekonomer. Både för privatpersoner samt staten. Det enda som är tråkigt är att det inom låglöneyrken inte finns något utbrett sparande. Men det drar inte ned landet som helhet.
Anonym 22:07, Grekland har också tillgångar i form av t ex oexploaterade öar de kunde sälja av.
Vad gäller svenska bostäder, vad händer med värdet på dem om man skulle försöka tvångsförsälja dem för att betala skulderna? De skulle falla…
"Grekland har också tillgångar i form av t ex oexploaterade öar de kunde sälja av."
Definitivt. Om Grekland gav ut obligationer med öarna som pant skulle säkerligen räntan på obligationerna sjunka. Stater kan ta sig friheter och defaulta utan egen risk. Vad Grekland har gjort är att sätta revolvern mot tinningen med vetskap om att tyska banker har sina huvuden tätt tryckta intill. Rätt märkligt egentligen att det inte finns tillgångar att avyttra istf att EMU/IMF skall behöva rädda dem.
"Vad gäller svenska bostäder, vad händer med värdet på dem om man skulle försöka tvångsförsälja dem för att betala skulderna? De skulle falla…"
Ja. Frågan är varför man helt plötsligt skulle göra det? Alla tillgångspriser skulle gå mot noll om domedagen väntade. Vad skulle exempelvis guld vara värt dagen innan världen går under? Inget. En obligations värde består i låntagarens förmåga att betala tillbaka lånet och räntan.
Jag har aldrig fattat fokuset på skulder. Vad skulle skillnaden vara om bostadsköparen gjorde en nyemission av aktier för att finansiera sitt bostadsköp?
Johan
Fokuset på skulder beror ju på att de skall betalas någon gång. Och idag kan de flesta som lånar i Sthlm inte betala sina skulder om de skulle behöva. Då ligger Sverige illa till, eller rättare sagt vi får baila ut våra banker med skattemedel och skära ned i utgifterna.
Varför skulle de behöva betala sina lån? Tja, om värdet på huset går ned exempelvis. Högre ränta är ett skäl, och en känsla att husen inte längre kommer att generera pengar ur tomma intet ett annat skäl. Folk är inte så benägna att dra på sig ett mångmiljonhuslån i det läget, och då drar priserna iväg nedåt som ett godståg.
Ett tredje skäl kan bli att politikerna tvingas sätta amorteringskrav på alla lån. Kul om man har 3-5 miljoner i lån och det som skall åtgärdas är knappt 10% ökad lånestock per år, samt att den helst skall minska också. Hur mycket andel av lånen skall då amorteras per år för att hålla ökningen i schack? Kul jul, inga presenter i år heller.
What goes around comes around.
Jag har en känsla av att det där med staters skuldsättning i relation till BNP kan betraktas lite som ett pyramidspel, där det är helt "okej" för de traditionellt stora ekonomierna USA, Japan och även Tyskland men knatteekonomier som PIIGS befinner sig långt ner i pyramidspelets lånehierarki.