Inflationstakten steg i februari till 12.0% och inflationen utan energi och bolån ökade till 9.3%. Samtidigt kallar nu den socialistiska regeringen till sig livsmedelshandelns stora aktörer och vill stoppa dem från att höja priserna och alltså skapa en socialistisk brist på mat när man inte får sälja den med kostnadstäckning.
Inflationstakten som mätt som KPI ökade från 11.7% i årstakt i januari till 12.0% i februari trots fallande energipriser rapporterar SCB. Även inflationen utan vare sig bolån eller energi, KPIF-XE, ökade 8.7% till 9.3%. Årstakten på livsmedelsprisernas prisökningar var 22.1%.
Det hela innebär att Riksbanken knappast kan sluta höja sin styrränta, då man bara styr på en enda variabel, nämligen KPI utan bolån, KPIF, och även denna steg från 9.3% till 9.4%. Att den steg mindre än KPIF-XE beror på att energipriserna föll i februari och exempelvis elen backade med -8.9%.
Regeringen är nu upprörd över att livsmedelshandeln höjer priserna, och som socialister har finansministern nu kallat till ett möte med de tre stora livsmedelsjättarna för att förbjuda prishöjningar. Målbilden är alltså Sovjetunionens brödköer och tomma livsmedelshyllor när man inte får betala vad det faktiskt kostar att producera mat.
Energipriser för el, diesel och energiintensiva insatsråvaror som konstgödsel har rusat och för att bönderna alls ska kunna producera mat måste de ha mer betalt. Men det vill alltså inte Sveriges socialistiska regering. Exakt hur Sverige ska få mat när vi inte ska få betala vad den kostar lämnas som en övning åt fina(s)minister Elisabeth S(v)antesson.
Staten får väl skapa en dagligvaruhandelns prispressande SBAB, särskilda butiker där t ex politrukerna och högre statstjänstemän kan köpa mat billigt medan resten får klara sig utan. Om det nu är sådana överpriser som livsmedelshandeln tar med sina vinstmarginaler på några procent.
