I vår moderna och överspecialiserade värld, så ger exempelvis vårt penningsystem och finansiella system sk dynamiska effekter, där man säger sig få ett mervärde tack vare systemets konstruktion. Men dynamiska effekter fungerar åt bägge håll, vilket visar sig med säkerhetsbolaget Panaxias konkurs.
Latest in kollaps
Boken Human ecology (Adlibris 212:-, Bokus 218:-) av Gerald “Gerry” Marten var en av dussinet böcker i kurslitteratur i grundkursen i humanekologi, när jag läste ämnet vid Göteborgs universitet för snart tio år sedan. Boken är en utmärkt introduktion till ämnet och kan läsas enbart för allmänbildningen, om det så handlar om samfälligheternas tragedi eller stabilitetsdomäner.
Glädjande nog finns numera hela boken att läsa online på Martens officiella sajt.
Se t ex kapitlet om samfälligheternas tragedi.
 |
| En av Martens illustrationer
kring stabilitetsdomäner |
Ett koncept som kan vara bra att känna till angående vår civilisations ökande problem är begreppet stabilitetsdomäner. Marten har utmärkta illustrationer som förklarar konceptet i delkapitlet med samma namn.
Både ekosystem och sociala system (inklusive något så banalt som parförhållanden), rimligvis inklusive det ekonomiska systemet, existerar i stabilitetsdomäner. Det betyder att även ett ganska stressat system dras tillbaka ner till ett jämviktsläge när stressen minskar. Man kan tänka på det som att läget är en boll som så fort man slutar rulla den upp för backen mot en kritisk topp rullar tillbaka igen ner till jämviktsläget nere i dalen. Men om man under stor ansträngning rullar den över krönet kommer bollen tvärt om rulla ner i nästa dal och till en annan stabilitetsdomän. Det kommer krävas stora ansträngningar för att få tillbaka bollen över krönet igen och tillbaka till den gamla stabilitetsdomänen.
Ett system kan alltså stressas rätt hårt, så länge man inte passerar den kritiska punkten och man får en oåterkallelig förändring. Detta gäller alltså både vår ekonomi, din personliga ekonomi, vår miljö, vårt klimat eller ditt förhållande med din livspartner.
Av just dessa anledningar ska man aldrig ta lätt på systemstress, därför risken finns alltid att man knuffar bollen över krönet. När väl jordbruksmark förvandlats till öken och gått från en fertil stabilitetsdomän till en infertil krävs enorma insatser för att vända tillbaka utvecklingen. Det samma gäller den som blir bolånetorsk och får gå från hus och hem med stora restskulder i form av blancolån med höga räntor och tuffa amorteringskrav.
Det är lätt att ta gällande stabilitetsdomäner som självklara. Men när bollen väl pressats över krönet kommer förändringen snabbt och är i princip oåterkallelig.
Oavsett så rekommenderas en läsning av Martens bok för alla som vill bilda sig.
SVT har använt sina licenspengar till att köpa in och i måndags visa National Geographics 2210: The Collapse eller Mot kollapsen, som SVT valt att kalla den.
Filmen är 51 minuter lång hos SVT Play och går att se de närmaste fyra veckorna, men verkar också finnas i en längre version på Youtube också, med tveksamt upphovsrättsligt läge.
Delvis är filmen inspirerad av professor Jared Diamonds bok Collapse – How societies choose to fail or succeed (Undergång – civilisationernas uppgång och fall är den något underliga titeln på svenska. Boken är slutsåld på svenska, men finns förstås på engelska hos Adlibris 127:- och Bokus 125:-. Tämligen obligatorisk läsning för er som inte redan läst den.) och Diamond är med i filmens dokumentära delar, som utgår från delar av boken. Annars innehåller filmen gott om datorgrafik från resterna av vår civilisation 200 år in i framtiden, en värld uppslukad av både öknar och hav.
Man bygger på exempel på problem som t ex vattenbrist som fick Anazasi-civilsationen att gå under, drar liknelser till vattenbristens Kalifornien idag och kliver sedan 200 år framåt i tiden till när Central Valley i Kalifornien åter blivit öken sedan man pumpat bort och tömt allt grundvatten i sina försök att köpa sig lite mer tid.
Dokumentären berör både peak oil och klimatförändringar och beskedet är Diamonds – valet är vårt, även om det rätta valet innebär enorma ansträngningar.
En samhällelig kollaps betyder inte något mer dramatiskt än minskad komplexitet i samhället, den tainterska definitionen av kollaps. Det är också anledningen till att top down-lösningar inte fungerar, utan att omställningsrevolutionen kommer ske bottom up.
När man nu accepterat att det existerar ekonomiska systemfel och att det inte är möjligt att genomföra någon reform av systemet som inte samtidigt innebär en krasch, så är ju nästa fråga vad en krasch kan innebära och hur man reducerar skadeverkningarna personligen. Ingen kan undvika att påverkas, men man kan alltså minska den personliga exponeringen.