När man nu accepterat att det existerar ekonomiska systemfel och att det inte är möjligt att genomföra någon reform av systemet som inte samtidigt innebär en krasch, så är ju nästa fråga vad en krasch kan innebära och hur man reducerar skadeverkningarna personligen. Ingen kan undvika att påverkas, men man kan alltså minska den personliga exponeringen.
När det ekonomiska systemet havererar så sker det genom recession, depression och deflation eller högt deflationstryck. I värsta fall får man dessutom skenande räntor, trots deflation. Oavsett så är det välfärdsnedskärningar, arbetslöshet och fallande marknadspriser på finans- och realmarknader. Vad man alltså också måste kunna hantera är minskat stöd från välfärdssystemen och arbetslöshet.
Man kan titta på Argentina, Grekland, Irland, Island etc och välja och vraka bland vad som kan ske. Varje land lär uppföra sig någorlunda unikt.
Så vad skall man göra? Egentligen är förberedelserna ungefär samma som inför peak oil, just därför att de tydligaste konsekvenserna av peak oil är just en ekonomisk nedgång. Jag fokuserar nedan dock främst på rent ekonomiska förberedelser.
Notera att jag inte tror att Sverige akut kommer krascha, men arbetslösheten kommer när övriga Europa dras ner och våra exportmarknader försvinner. Och med arbetslöshet kommer även fortsatta nedskärningar av svensk välfärd.
Buffert
Man behöver ett buffertsparande oavsett. I den mån välfärdssystemen fortsätter att fungera så tar det redan idag månader innan a-kassa börjar betalas ut. Dessutom kan det som alltid komma oförutsedda utgifter. Helst skall man förstås ha ett Wibble-konto med en årslön, men mer realistiskt är åtminstone en månadslön, helst flera. Har man bil, hus, barn etc så behövs större buffert än för singelhushållet som hyr en lägenhet. Man kan också ha flera dedikerade buffertkonton för hus, bil etc.
Notera att med konto så avser jag den bokföringsmässiga konstruktionen konto. Inte nödvändigtvis bankkonton. En fet bunt med sedlar är också ett konto om du håller reda på vad de skall användas till, dvs bara i nödfall. Samtidigt är det förstås olämpligt att ha kontanter hemma, utöver det du alltid bär på dig.
Man bör ha kontanter på sig för att klara åtminstone en veckas utgifter, åtminstone i en grekisk situation. Det kan mycket väl bli så att bankerna stängs under en period i Grekland när man går ur euron. Det kan också vara lämpligt att diversifiera vad man har för valutor kontant.
Kontantdiskussionen är generell. I Sverige ser jag ingen anledning till att ha mer än några dagars behov av kontanter hemma i händelse av att betalningssystemen går ner. Svenska banker kommer inte krascha utan förvarning – det gör de inte ens i Grekland. Som systemkritiska kommer staterna hålla bankerna under armarna så länge som möjligt och man lär få förvarning innan det är dags att ta ut kontanter.
Bufferten skall inte spekuleras med. Den skall vara likvid, omedelbart greppbar, och inte vara utsatt för marknadssvängningar. Bankkonto eller Riksgälden är det som gäller. Dock tar Riksgälden sin tid för att betala ut pengar. Att man förlorar på KPI-inflation pga dåliga räntor är en del av försäkringskostnaden och det är bara att fylla på bufferten i takt med detta. När du får höjd lön så tar du och använder de första löneökningar till att utöka bufferten. Över huvud taget bör bufferten fyllas på varje månad. Handlar det om en husbuffert så bör den oavsett ligga på 1000 – 5000:- i månadssparande för att hantera det ackumulerande underhållsbehovet.
Buffertbehovet kan också justeras för andra faktorer. Om du har bunkrat en livsmedelsbuffert så minskas ju behovet av att ha kontanter till livsmedel och det samma gäller för drivmedel och energi. Men även den hårdföre survivalisten kommer alltid få utgifter som inte är förutsedda eller som innebär att man måste köpa in externa tjänster (sjukvård, tandläkare etc) så man behöver ändå ha en ekonomisk buffert.
Amortera dina skulder
När en buffert om lämpligt antal månadslöner är upprättad, så skall man amortera sina skulder. Är de för stora för att amortera effektivt så skall man antagligen sälja bostaden och flytta till något billigare som går att amortera i bra takt.
Den som är i skuld är inte fri. Skulderna kommer begränsa din frihet kraftigt när ekonomin dyker. Det är skulderna som är det stora problemet idag och i framtiden.
Men fallande marknadsvärden så är det helt meningslöst att sitta inne på aktiemarknaderna. Det är bättre att, undantaget nödvändiga buffertar, amortera ner skulderna. Eventuell ekonomisk kris kommer åtföljas av kraschande marknader, så har du tillgångarna på marknaden så försvinner de. Den som vet vad hin håller på med kan förstås ligga i negativa positioner mot marknaderna, men dessa har alltid en motpartsrisk och kan i slutändan visa sig bli lika stora förluster som att legat inne positivt i marknaden.
För övrigt så är amorteringar det mest destruktiva man kan göra mot bankerna om man nu av haveristskäl hatar dessa. Amorteringar är också destruktiva mot det rådande finansiella systemet så hatar man det bör man också amortera, hårt.
Minska dina utgifter
Att förbereda sig på sämre tider innebär att man ser över sina fasta utgifter och minskar dessa. Amorteringar är en del i det.
Fördelen med att minska fasta utgifter är att du har glädje av det direkt, oavsett om det ekonomiska systemet bryter ihop eller oavsett om du drabbas av arbetslöshet eller ej. Det blir mer pengar över till annat, sådant som du prioriterar.
Alla vet egentligen hur man skall minska utgifterna, så det är inte så mycket att orda om. Har man bil så är det snabbaste man kan gör att sälja den. Röker man är det bara att sluta röka. Dricker man mycket alkohol är det bara att sluta med det osv. Sedan visar det sig förstås att folk är lika beroende av bilen som av att röka, går inte att sluta bara så. Men den dagen du blir arbetslös kanske det är för sent att sälja din begagnade bil? Återigen handlar det också om skuldsättning. Är du skuldfri kanske du inte måste sälja bilen, vid kris/arbetslöshet kan du ställa av den och bli av med kostnaderna utan att sälja den.
Sen då?
Om du nu har dina likvida buffertar, är skuldfri och har minimerat dina fasta kostnader, ja då kan du ägna dig åt investeringar. Men det är inte lätt att investera vid en varaktig ekonomisk kris och för normala människor så är det nog bäst att sätta tillgångarna hos Riksgälden. Riksgälden kommer vara det sista som går omkull, det vore det samma som att svenska staten gick i konkurs. Vilket inte kommer ske först.
Svårare än så är det inte. Buffert, amorteringar – helst total skuldfrihet, minskade utgifter. Utanpå det är gäller de vanliga förberedelserna för kriser. I övrigt se tidigare inlägg om personliga förberedelser för peak oil.
Ett annat ämne är hur man kan minska sitt deltagande i det finansiella systemet om man nu ser det som ett självändamål. Men det är som sagt ett annat ämne.
129 kommentarer
Varför nämner du inte guld, förslagsvis i sista delen om investeringar?
Därför att jag inte skrev något om hur man skall investera. 10-20% guld gäller alltid.
silver då?
Tack för ditt svar. Jag tror även på silver, kanske ännu mer än guld.
Varför? Silver är extremt konjunkturberoende. Varför inte köpa något du behöver istället?
Är vi dumma i huvudet som läser din blogg ?
Ja om du tar bort ettan så blir det nog mer korrekt i ditt fall
Mmmm…
I love the smell of sarcasm in the morning
/Enskede
Har skrattat i fem minuter åt din dråpliga kommentar. Den satt fint.
Alla som visar sitt mindervärdighets komplex med att tala om eller skiva om sin höga IG är i de flesta fall mytomaner.
Bra genomgång.
Alla borde veta att detta scenario återkommer med ett visst schema, tex senaste gången var 1929, den stora depressionen, återkommer ungefär en gång per livstid, så nu är det 83 år sedan =medellivslängden.
Intressanta frågor Cornu… Intressant också att du noterar att varje finanskris är unik. Man kan travestera Tolstoj och säga att alla lyckliga fiatvalutor liknar varandra, men alla dysfunktionella fiatvalutor är dysfunktionella på sitt eget vis. Du tar upp vad man bör göra på individuella planet, men utelämnar vad som kan göras på samhällsnivå. Jag har följande förslag:
1. Introducera omedelbart WIR, en komplementär valuta som använts i Schweiz i decennier. WIR är kort och gott ett bytesnätverk för företag. Om ett företag levererar en vara/tjänst så erhålls WIR (som mäts i nationell valuta, SEK) och med denna kan man sedan köpa varor/tjänster av andra företag i nätverket. Detta minskar företagens likviditetsbehov, och minskar beroendet av bankernas självförstärkande cykler av kreditexpansion/kreditkontraktion. Enkelt att implementera. WIR gäller bara företag eftersom det handlar om bytesaffärer som inte kan beskattas. WIR är räntefritt, vilket eliminerar beroendet av tillväxt. WIR är robust eftersom det kan senare anpassas för vilken sorts "pengar" man väljer att introducera senare när bankverksamhet blir dysfunktionellt.
2. Satsa på energi-effektivisering. Det finns mycket mer lågt hängande frukt i energi-effektivisering än inom förnyelsebar energiproduktion. Vindkraft kostar typiskt 70 öre/kWh för att vara lönsam. Energimyndigheten har visat att det går att spara el för en kostnad motsvarande ca 5-10 öre/kWh. Man undrar varför det byggs vindkrafverk överhuvudtaget.
Ja Corny utelämnar en del. Han tycks tro att depressioner är någon sorts naturlag och att ekonomin ställt sig ovanför oss i evolutionen och att vi inte kan göra något åt det. Ekonomin, the master of the universe. Snurrande planeter, galaxer och kondratiev cykler. Vi har uppfunnit något som vi inte kan rå över, kanske är ekonomin vårt skynet istället?
Sunda råd som jag önskar att fler följde. Har själv ställt om min ekonomi, tog ett tag men nu har jag följande upplägg:
1. Buffersparande 3 nettomånadslöner som faktiskt räcker till mina levnadskostnader i 9 månader (skulle jag bli av med jobbet räcker dom rimligen 12 månader då jag skulle kunna sluta åka bil).
2. Skuldfri, amorterade av min bostad skaffade en billigare bil. Både mina vänner och mina kollegor på jobbet undrade om jag hade några problem när Mercedesen såldes för en Ford av äldre årsmodell. Lite skrämmande faktiskt hur min omgivning reagerade på detta. Gjorde mig bara ännu mer motiverad att följa den inslagna linjen.
3. Sparar nu för att kunna investera i ett jordbruk som jag tänker ha som bostad för att kunna säkerställa energi (skog) och matförsörjning (åker) till mig och min familj i generationer framöver.
Är väldigt intressant att se hur familj och vänner reagerar på när man gör dessa förändringar. När man får upp ögonen för dessa frågor känns det plötsligt väldigt lustigt att sitta och diskutera med folk som har lägre inkomster än en själv, åker dyrare bilar, sätter in flashiga kök och åker till Thailand årligen samtidigt som skulderna på huset ökar år för år. Men när dom hör mig berätta hur jag gör och tänker så tycker dom jag är lite knäpp/dum/paranoid. Jag är inte fanatiskt på något sätt utan strukturerat och medvetet skapar jag en livssituation som jag tror är mer långsiktigt.
Hoppas fler tar till sig av vad du skriver så färre får uppleva de tragedier som rimligen kommer drabba dem som inte förstår och förändrar sig.
Bra jobbat! Annars kan man säga att många är bortskämda risktagare. En del går det bra för, andra inte. De allra flesta fattar inte det minsta om ekonomi och de gör bara som alla andra – lever över sina tillgångar och fattar inte att lån är just lån.
09:16
Nästan en kopia av min strategi och min omgivnings undran. Keep Up!
Det är en fantastisk skön känsla. Förutom ovan nämnt fick jag en rejäl löneförhöjning iår som gjorde att jag snabbt började jobba 75% =)
Exakt! Själv satsar jag även på att vinna drömvinsten på lotto.
Förövrigt bör man nog om man har fysiska tillgångar överväga om man ska skaffa ett vapen, då äganderätten inte kan garanteras av myndigheter om det utbryter anarki.
/anonym
Frågan är väl om/hur den kan försvaras med ett vapen?
Nu måste jag erkänna mig vara väldigt dålig på jordbruk, men är inte det väldigt mycket jobb för liten avkastning? Sliter du med målet att du och dina arvtagare skall bli tvingade till jordbruksliv resten av era liv?
Oavsett om himmeln faller ner eller oljan sinar kanske det finns bättre saker att investera i som inte binder upp dig eller din barn i evigt arbete med låg ekonomisk avkastning?
För investeraren är viss distans till finansindustrin ingen ideologisk utan ekonomisk fråga. Jag har vid sidan av jobbat en hel del med mindre investeringar för familjens räkning i samband med ett generationsskifte de senaste åren. Att göra oss av med hopplösa produkter från ett par stora försäkringsbolag var en utmärkt affär eftersom de var dyra och underpresterande. (Kan tillägga att vi råkade ut för ett direkt stöldförsök via förfalskade värdebesked av en liten förvaltare, enda skälet till att vi inte förlorade pengar var ett hederligt depåinstitut (en utländsk bank), det svenska försäkringsbolaget gjorde inte ett skit förutom att försöka täcka upp för förvaltaren).
Vad gäller investeringar finns ett annat råd: undvik sådant som är överdrivet komplext, risken är stor att vare sig din förvaltare eller du själv begriper, undvik också sådant som är juridiskt komplext (alltså upplägg med många jurisdiktioner, svag kontroll etc.) går det fel är det nämligen extremt svårt att reda ut. Kom också ihåg att konsumentskyddet för folk som köper kapitalförsäkringar i praktiken är icke-existerande i Sverige.
"undvik sådant som är överdrivet komplext"
Hur många som handlar räntebevis kan värdera risken?
Min gissning är ganska få. Dom köper ändå eftersom ISK och kapitalförsäkringar gör det skattemässigt fördelaktigt.
Stora, ett av räntebevisen, har gjort en megainvestering i en nytt kartong- och massabruk i Kina. 1,6 miljarder Euro är rätt vågat.
Jag antar att frågan var retorisk..
Räntebevis har jag dålig koll på men om jag fattat det rätt så fungerar det som företagscertifikat fast för konsumentmarknaden istället för institutionella placerare. Jag minns trots att jag pga av min ålder inte borde vad som hände när företagscertifikatsmarknaderna torkade upp 90/91, inte så kul. Då var det mest fastighets-/finansbolag som var där, nu verkar det vara fastigheter, rederier och basindustri, alltihop typiskt sett ganska konjunkturkänsliga branscher. Räntebevis kanske är undantag (fast med minst motsvarande risk), men förvaltningskostnaderna för fonder/försäkringar etc är så stora att det ofta är bättre att köra verksamheten själv med dagens avkastningsnivåer.
Sedan beror det på hur mycket kapital man har, har man runt 20 mkr och uppåt så går det att kombinera AB och enskild firma på ett sätt som skapar en rimlig skattebelastning kring 20% (lite beroende på mixen av investeringar, belåningsgrad och liknande) på nettot totalt.
Säga vad man vill om börsen med den ger guidning om hur framtiden kommer att bli. Börsen brukar gå före fundamenta och nyheter och vi kan således räkna med ytterligare elände från Sydeuropa utöver det vi redan ser idag; tyvärr.
Redan för två år sedan när grek-krisen blossade upp så insåg alla att "räddningspaketen" som beslutades då inte var var någon lösning på problemet.
Det handlade bara om att skjuta upp det oundvikliga; det höll två år…
Hoppas att svenskarna varit smarta och sett om sitt hus under denna epok och inte fortsatt tokbuda på övervärderade kåkar/lägenheter.
Mvh
Observer
"Hoppas att svenskarna varit smarta och sett om sitt hus under denna epok och inte fortsatt tokbuda på övervärderade kåkar/lägenheter."
Hm, ja. Tyvärr vet vi väl svaret på den saken ganska så väl..
En villa nära mig, topprenoverad 50-tal med Vätterutsikt i Bankeryd, har just nu budats upp från 2,95 till 3,9 milj. Vissa verkar tro att vi får fortsätta leva i en bubbla frikopplade från problemen i sydeuropa.
Var har du fått ifrån att det finns ett verb som heter buda? Det heter BJUDA. Man lägger bud på en auktion, dvs man BJUDER.
Buda är ett väl etablerat ord på svenska. Det används framför allt i samband med bostadsförsäljningar.
Vad det gäller kontanter ska man komma ihåg att vi står inför ett sedelbyte 2013. Sedlar som man lägger undan idag upphör alltså som giltiga betalningsmedel inom ett fåtal år, även bortsett från stöld- och brandrisk. Vem löser in gamla sedlar efter en krasch?
Riksgäldskonto är nog säkert i teorin, men man kan ju drabbas av mer triviala problem, som att någon kapar ens kontonummer och lösenord. Det är nog bäst att inte lägga alla ägg i samma korg, även om det råkar vara riksbankens korg.
Att låna ut till staten eller förlita sig på statliga garantier är säkert tills staten beslutar att staten inte har några skyldigheter att betala.
Tror du det är lika säkert att låna ut pengar till grekiska staten?
Jag har sedan år 2004 räknat med en ekonomisk/finansiell kollaps några år framöver i och med Peak Oil och världshistoriens största kreditbubbla. Jag räknar också med att det nuvarande monetära systemet kommer att kollapsa. Sedan 1971 är det första gången någonsin alla valutor på planeten varit rena FIAT valutor. Därför ser jag det inte som något alternativ att spara i kronor eller någon annan pappersvaluta för den delen. En buffert med några månadslöner kan vara bra att ha för förutsedda och oförutsedda utgifter. Sparande på längre sikt bör man inte ha i några som helst pappersplaceringar på de finansiella marknaderna. Det enda som återstår är de enda riktiga pengar som finns och funnits i flera tusen år DVS Guld och Silver, och då menar jag att Cornus 15-20% är alldeles för lite. Själv har jag 95% i dessa metaller och resten i en mindre buffert med kronor. Jag har sedan 2005 konstant växlat över kronor till Guld och Silver, vilket dessutom varit mycket lönande. En bra strategi är helt enkelt att varje månad eller kvartal accumulera metallerna oavsett pris.
Ifall det finns någon som har ett bättre förslag på en säker finansiell placering skulle jag gärna vilja veta det. Själv kan jag inte komma på någon.
Kent
Stackare
Jag vet inte vad du menar med det, men jag har mer än fördubblat mitt kapital i värdeökning under tiden. Hade jag haft pengarna på börsen hade det varit en förlustaffär.
Så jag ser mig inte som någon stackare. Tvärtom är jag mycket glad att jag insåg läget redan för flera år sedan. Sparandet i metallerna har inte inneburit några som helst försakelser i det dagliga livet, det har bara varit överflödiga pengar som annars hade sparats någon annanstans.
Kent
Kent, om du skulle hålla på ditt guld tillräckligt länge så blir du blåst. På lång sikt kommer människan att bli hänvisad till industrisamhällets rester och guld är ingen vidare rest. Praktisk användning kommer nog att dominera. Jag skulle istället föreslå att du säljer vad du har och köper järnskrot. Innan dess så blir det också en bra placering eftersom den årliga kostnadsökningen för att få järnet till ett stålverk är uppåt 10 procent. Den totala kollapsen och isoleringen från världen i övrigt för det här importberoende och överbefolkade landet blir nog i mitten av århundradet, av en exponentiell effekt utan botten, bortsett från vad resterna erbjuder.
På kort sikt så tror jag att Cornu har fel. För när den stora massan inser det oundvikliga och de stora ekonomierna liknar Grekland så flyr alla papperslapparna till förmån för något realt. Om inte annat så kommer makthavarna att fortsätta att trycka dom. Det kan komma fort. Pensionärerna blir blåsta och arbetslinjen får turbo. Det moraliseras för mycket och det är sådant som säljer. Men det är svårare att förutse det kortsiktiga.
Finns många olika papperslappar, sk valutor. Inte sannolikt att förtroendet förloras samtidigt överallt, dvs det finns alltid andra papperslappar som kan vara bra att ha.
T ex kan man skaffa norska papperslappar. Norska staten bör inte få problem med statsfinanserna på ett tag, även om deras bostadsbubbla kraschar.
Det svårt att säga om papperslapparna divergerar i två läger och jag har inte funderat närmare på det. Det kortsiktiga är som sagt svårare. Mycket politik och önsketänkande är inblandat. Det är ju ingen naturlag att papparlappar ska bli värdelösa på ett sådant sätt.
Urban Persson ditt förslag med järnskrot ser jag som ett skämt från din sida. Det var frågan om FINANSIELLA placeringar. Jag har fortfarande inte sett något bättre förslag än guld.
Cornucopia Även norska kronor liksom alla pappersvalutor innebär en SÄKER FÖRLUST årligen bara pg a inflationen. Kom Igen, jag har bevisligen mer än fördubblat värdet på mitt under åren accumulerade GS innehav, och ser ingen anledning till att inte värdeökningen skall fortsätta åren framöver så länge som penningmängden fortsätter öka globalt.
Ge mig ett bättre förslag på var jag skall ha mina besparingar.
Kent
Duktig du..kanske ska bli rådgivare åt Borg
Cornu, varje papperslapp har i princip en geografisk hemvist med ett eget våldsmonopol. Svagare monopol kommer säkert att isoleras resurs- och handelsmässigt från starkare, vilket får svagare monopol och deras papperslappar att falla. Men detta först i ett senare stadium. De papperslapper som har störst förutsättningar att överleva endast vid en finansiell krasch är nog de som innehas av något våldmonopol med mycket naturresurser och som är allmänt isolerat med en diktator och liknande. Folket tror på diktatorn och det stabiliserar papperslapparna.
Kent, mitt järnskrot är en finansiell placering för mig. Det är inget skämt och jag har tjänat mer på det än du har gjort på ditt guld eftersom jag hämtade det gratis på 90-talet när jag hade åkeri. Nu är jag miljonär.
Urban Persson
Gratulerar med ditt järnskrot. Men jag skulle tvungen att köpa det, så det vore inte någon bra grej. Dessutom vill jag inte ha en hög järnskrot på min lilla tomt. Guldet tar liten plats och ryms i ett bankfack. Förresten har jag också blivit miljonär på mitt guld.
Kent
Ojdå
Ska ut och bunkra konserver och rotfrukter för domedagen är nära…..
Är den?
Ekonomisk krasch i slow-motion är väl ingen domedag?
Vi får väl se hur länge det där med slow-motion håller.
Kent
Det är nu du skall plantera.
Lite sent tycker jag. Men vissa växter kan man plantera nu.
När domedagen kommer, då tar jag en god cigarr och lämnar in.
Vilken nytta är det att leva i en jordkula för en något längre levnadsbana.?
// Halu
Halu
Du har tappat kontakten med dina grundläggande behov. Nej, du kommer inte lämna in. Du kommer kämpa för din överlevnad precis som alla andra. Skillnaden är bara att livet kommer kännas mycket jävligare för dig.
Förresten vet jag inte vilken domedag du pratar om. Vi pratade om ekonomisk kris här.
Den här trådens början..
// Halu
Varit o handlat konserver och rotfrukter för en halv månadslön..nu kan domedagen komma..flyttar nu in i jordkulan
Väl skrivet!
Bra råd!
Apropå något annat så står det på DI idag om att byggbolagen har hundratals tomma, osålda lägenheter. Hur går det ihop? Vi har ju bostadsbrist, det var ju den som styrde efterfrågan. Eller hur var det nu?
Ja, titta på gatorna. Tiotusentals hemlösa överallt.
Nej, vi har ingen brist på bostäder. Handlar inte ens om promille som saknar bostad.
Tvärt om bor svenskarna på toppnivåer när det gäller kvadratmeteryta per person i EU och flyttar hemifrån först i EU. Skulle påstå att vi tvärt om har väldigt gott om bostäder.
Däremot har vi ett överskott på folk som inte är nöjda och tror att lånta fjädrar gör dem lyckligare.
Vi har onekligen gott om bostadsyta. Om man placerar två familjer i varje bostad så blir det också gott om bostäder.
basta forsakringen ar att kopa lgh i sthlms innerstad. kommer sta sig i varde nar bildacken brinnner
/bolanevinnare
Problemet är att din teori har blivit dogm – alla tror på den, okritiskt. Det är ett bra tecken på bubbla och överprissättning.
Det är nog säkrast att hålla sig ifrån städer överhuvudtaget framöver när kollapsen är ett faktum. De kommer till innerstaden också för att råna dig och dina grannar.
Lägenheten i Stockholms innerstad blir nog inte värdelös i första taget, men det är inte samma sak som att den behåller sitt värde. Är den plötsligt bara värd hälften så mycket så var köpet kanske inte så lyckat. Skulderna/det redan satsade kapitalet blir ju inte hälften så stora som en anpassning till det sänkta marknadsvärdet.
Det är ju bara trams att det är omöjligt att reformera systemet utan kollaps. Men det krävs en folklig opinion mot nuvarande system, som inte kommer att uppstå utan att fler viftar med armarna. Och då menar jag i det politiska och journalistiska etablissemanget och inte bara ensamma stackars privatbloggare som du kallar haverister.
En kollaps av det nuvarande skuldberget/systemet är oundvikligt. Reformer är för sent ute nu.
Ludwig von Mieses från den österrikiska ekonomskolan skriver:
Es gibt keinen weg, den finalen kollaps eines booms durch kreditexpansion zu vermeiden. Die frage ist nur, ob die krise durch freiwillige aufgabe der kreditexpansion kommen soll, oder später zusammen mit einer finalen und totalen katastrophe des währungssystems.
Vi har globalt valt den totala kollapsen. Frågan är in om utan när den inträffar.
Kent
Wow. Den där Mises (hjälper dig att stava till namnet på din idol korrekt) verkar inte dum han. Får jag fråga, ven påstår du globalt har valt den totala kollapsen? Jag kan inte dra mig till minnes att jag någonsin tillfrågats om jag vill ha det kreditbaserade penningsystemet. De som försökt med något annat har hanterats effektivt med krigsmaskinen. Så igen, vem påstår du har valt detta globalt?
Om jag kommer ihåg rätt, så stavas faktiskt hans namn Mieses. Vad gäller att vi globalt har valt den totala kollapsen, så är det inte du som individ, utan vi kollektivt genom staterna(och i Sveriges fall även privatpersoner) som fortsätter kreditexpansionen. Dvs man försöker lösa en skuldkris genom ytterligare lån. Två framstående exempel är USA och EURO området.
Sverige ligger dessutom illa till i och med att vi är belånade med ca 450% av BNP(stat, företag, banker, privatpersoner). Lån som inte går att betala tillbaka. Detta har också belysts av Cornucopia på ett bra sätt.
Kent
Och hur föreslår du att vi som stat eller folk gör något annat än belånar oss när vi inte kan ge ut pengar som är permanenta och skuldfria, dvs inte skuldsätter någon? Mises är så fullt av hål att jag inte vet vad jag ska likna det med. Huvudintresset verkar vara att kasta skuld på staten och folket.
I övrigt älskar jag när det skrivs "Corny har också belyst detta" som om det automatiskt gör saken rätt.
Det är inte "automatiskt rätt", men i det här fallet tycker jag att han i flera inlägg belyst frågan på ett bra sätt, som jag skrev.
Kent
Anonym 12:25
Jag vet inte vad man skall göra i det här sena skedet. Förmodligen har skuldsättningen gått så långt att systemet kommer att kollapsa, och vi hamnar i en utdragen depression precis som på 30-talet när dåtidens kreditbubbla kollapsade. Därefter får man börja på nytt med ett nytt monetärt system. Studerar man ekonomisk historia så återkommer de här bubblorna med åtföljande depressioner med ca 80 års mellanrum. Börjar vi om med ett skuldsystem igen, så brister det väl om ca 80 år igen.
Men som sagt jag är ingen guru som har någon lösning, har bara studerat ekonomisk historia som amatör.
Kent
Om man tänker efter, så är kraschen/kollapsen inprogrammerad och oundviklig i ett skuldbaserat monetärt system där skulderna hela tiden måste öka bara för att betala räntorna på de skulder som tagits tidigare.
Till slut är systemet mättat med skulder och då kollapsar bubblan. Se också hur låga räntorna är just nu. Skulderna är så stora nu att systemet inte tål höga räntor utan kollapsa. Det gör också att realräntorna fn är negativa och spararnas besparingar urholkas hela tiden. De tvingar många att spekulera exempelvis på börsen där de flesta också förlorar pengar. Just nu verkar guld vara det enda säkra sparandet som ger positiv avkastning.
Kent
Det kan också bli som i Japan. Ganska odramatiskt (jag tänker på ekonomin inte på härdsmältorna i kärnkraftverken).
Dock tycker jag man skall ha en halv månadslön i kontanter i brandsäkert skåp.
Tänk bara på när ett haveri hos Tieto slog ut flera viktiga samhällsfunktioner i flera veckor.
Vem vet nästa gång Tieto (eller annan lägstbjudande outsourcingleverantör) slår till mot bankomat eller kortsystemen. Med lite extra cash kan du fortsätta vara king! 😉
/ Lowrisk
En halv månadslön har man väl i plånboken.
Ok, beror på vad man tjänar. Försökte vara lite diplomatisk. Jag går inte runt med så mycket pengar på stan.
/ Lowrisk
"för normala människor så är det nog bäst att sätta pengarna hos Riksgälden. Riksgälden kommer vara det sista som går omkull, det vore det samma som att svenska staten gick i konkurs. Vilket inte kommer ske först."
Varför Riksgälden? Pengarna hos Riksgälden bygger på FIAT, och om fiat går omkull (vilket har hänt 3600 gånger under vår civilisation) så finns inte Riksgälden längre. Svenska staten kan fortfarande funktionera under ett militärt undantagstillstånd men pengarna kommer du inte få tillbaka, även fast nya pengar trycks i framtiden.
Kan du elaborera är du snäll! 🙂
Pengar hos Riksgälden? Jag skrev fel, det skall stå "tillgångar hos Riksgälden".
Det du har hos en bank, Riksgälden etc är en tillgång, denominerad i svenska kronor. Specifikt är denna tillgång en fordran på respektive bank etc. Pengar är det väl inte strikt räknat förrän du har sedlar i näven. Men i dagligt tal brukar man prata om dessa tillgångar som pengar.
Egentligen är ju inte sedlar bättre, enda backningen av dessa är att staten lovar att du kan betala skatt för dessa, men kräver å andra sidan samtidigt att du först sätter in dem på banken och får en tillgång hos banken att betala med.
Men vanligt folk förstår vad man menar med "pengar på banken".
Varför skriver du fiat med stora bokstäver? FIAT har alltså gått omkull 3600 gånger under vår civilisation? Vilken civilisation menar du, det har funnits väldigt många. Det var också längesedan vi hade FIAT istället för krediter, varje gång någon försöker att skapa en skuldfri permanent valuta brukar det på ett eller annat sätt stoppas av de höga herrarna med krigsmaskiner, mord eller en kombination, eller något annat fantasirikt sätt. Du kanske inte fick lära dig det på liberty silver eller var du nu har läst om FIAT som gått omkull 3600 gånger.
@Cornucopia? , OK!
@Anonym , Nja. Från Romarriket till idag kanske "vår civilisation" räknas in. Men å andra sidan vet jag inte varför jag skrev "fiat" med stora bokstäver. Det återstår att se. Men visst är det intressant att jag gjorde det? Hur som helst, tycker jag inte Liberty silver har bra pris för sitt Guld jämfört med andra leverantörer. Fiat valutor har säkert gått omkull mer än så.Informationen fick jag från YouTube.
Ha en bra kreditkväll!
Nej, det är inte lätt när man vägrar att förstå. Guldbaggar är inte intresserade av fakta, bara av sin religion. Scoris borde vara sektledare.
EU-byråkraterna kommer i sin iver att "lösa" problemen gå in turbo-mode och reglera sönder det som återstår av ekonomin. Central planlösning är att vänta, kanske till och med femårsplaner.
I juni kommer Andreas Cervenkas bok Vad är pengar.
Nu vet vi vem Lincoln är …
Du är född i farstun va?
Ja. Men jag har också humor.
Någon tittat på de nya Mynten som ska komma också?
Kopparpläterat stål. 1 Krona ungefär som 3-4 Cent I €uro.
http://www.riksbank.se/sv/Sedlar-och-mynt/Nya-sedlar-och-mynt/De-nya-mynten/
5kr ca 30Cent om man jämför med €uro mynten. (samma material i mynten)
Kronan devalveras till 17-20kr per dagens €uro?
Ingen ide att jämföra kronan med EURO. den valutan är DOOMED.
Corru
"När man nu accepterat att det existerar ekonomiska systemfel och att det inte är möjligt att genomföra någon reform av systemet som inte samtidigt innebär en krasch"
Det enda vi nu behöver göra är att öka penningmängden en aning och tillfälligt frysa lönerna så får ekonomin fart.
Kvoten p/m (penningmängden/medeltimlönen) måste öka, det har aldrig prövats för det har ekonomerna missat.
Du kan inte komma med någon invändning.
Jag använder ren matematik och jag kan bevisa alt rent matematisk.
Ideologin att vi inte ska öka penningmängden men tillåta löneökningar är så felaktig att ett barn som har läst grundskolans matematik kan se att det inte går att göra så på lång sikt.
En matematisk omöjlighet.
Vi kan inte öka lönerna utan att samtidigt öka penningmängden lika mycket, jag kan bevisa att det är matematisk omöjlig.
Exempel säg att medeltimlönen är 150kr och att penningmängden är 100 miljarder.
Vi ökar lönerna varje år med 5% och lämnar penningmängden oförändrad.
Det tar då 418 år för medeltimlönen att bli större än penningmängden, vilket inte kan fungera i verkligheten, vi har nått en matematisk omöjlighet.
Timlönen * löneökningen i % och antalet år = medeltimlönen i framtiden
150*1,05^418 = 107 miljarder det går fort, lönerna ökar med exponentiell tillväxt.
Enklare matte 150kr 5% i lönelyft ger 157kr,
Nästa år tar du 157kr med 5% i löneökning det blir 164kr.
Nästa år tar du 164kr med 5% i löneökning det blir 172kr.
Så fortsätter du i 418 år, då är medeltimlönen 107 miljarder, matematisk så är det faktiskt så, det innebär att alla pengar som finns i landet inte räcker för att betala ut en enda timlön.
Vi gör en matematisk beräkning där vi varje år ökar lönerna med 5% och penningmängden med 2%.
Säg att timlönen är 150kr och penningmängden är 100 miljarder, det tar 701 år men då är timlönen större än penningmängden.
Sammanfattning, penningmängden måste öka lika mycket i procent som medeltimlönen annars så blir timlönen större än penningmängden på lång sikt och då fungerar inte ekonomin.
Ekonomiteorier där man inte vill öka penningmängden men tycker att löneökningar är bra går emot matematiken, dom ekonomiteorierna kan rent matematisk inte vara riktiga.
Ökar vi lönerna mer än penningmängden i % så går ekonomin mot en säker död, det är skrivet i sten för det går att matematiskt bevisa.
Ett liknande matematiskt förhållande, men där går det snabbare.
"Riskornen på schackbrädet,även sädeskornen på schackbrädet, är ett matematiskt problem som visar den snabba ökningshastigheten vid exponentiell tillväxt.
Om man på ett schackbrädes rutor lägger riskorn så att man på den första rutan placerar ett riskorn och därefter dubblar antalet för varje ruta, det vill säga på den andra rutan lägger 2, på den tredje 4, på den fjärde 8 etcetera, hur många riskorn kommer då att ligga på schackbrädet när det lagts ut riskorn på samtliga 64 rutor?"
Talet blir 18 446 744 073 709 551 615 eller ungefär 18 triljoner.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Riskornen_p%C3%A5_schackbr%C3%A4det
Flera av dina läsare förstår det matematisk omöjliga men dom vågar inte säga det, ingen vill vara först med att erkänna den matematiska omöjligheten.
p/a=m (penningmängden /arbetstimmar = medeltimlönen)
Mvh ekvationsteorin
"Du kan inte komma med någon invändning.
Jag använder ren matematik och jag kan bevisa alt rent matematisk."
Hahaha, underbart! Vilka stollar det finns.
Läs grundskolans matematik.
Du har ingen saklig invändning, du använder ett argumentationsfel.
Jag kan säga att du har grönt hår och därför så har du fel i alt du säger.
Hmm… ekonomisk satir är inte lika rolig som politisk satir.
Jag har läst avancerad matematik på universitet min vän. Jag kom inte med någon invändning, sakling eller osaklig. Jag reflekterade bara över det komiska att du tror att dina meningslösa uträkningar är någon genialisk lösning på världsproblemen. Vad du än röker bör du sluta med det, du är inte helt förankrad i verkligheten.
Puckon tror att man kan beskriva ekonomi som om det vore en naturvetenskap. Ekonomi är en religion, inte en vetenskap. Religioner går inte att beskriva med ekvationer och dessutom är hela tankegången felaktig. Jag har bemött det hela, men det rinner av som vatten på en gås, alltså stämplar jag "ekvationsteorin" som en sk haverist.
Du stämplat hejvilt lilla Corny. Ekonomi är alltså religion nu? Nånstans ovan såg jag dig också skriva att det vi har på våra konton inte är pengar men brukar bara kallas det i dagligt tal. Du är alltså haverist? Haverist javisst!
Själv tror jag att ekvationsteorin har tomtar på loftet. Det är så mycket tokigheter i hans inlägg att det är svårt att ens bemöta seriöst.
Ekvationsteorins "teori" går ut på att folk inte kan få mer pengar än det finns pengar.
Imponerande… Dags att söka nobelpriset.
Jag tror du har rätt.
Jorå, så att..
Jaha, vad gör vi nu då?
Emil
Corru
"Jag har bemött det hela"
Ja med argumentationsfel,"Puckon" men ingen saklig invändning har du.
"Ekonomi är en religion"
Pengar är siffror i matematiken och pengarna följer matematiska lagar.
Jag tror på matematiken och inte på religiösa förklaringar till hur ekonomin fungerar.
18:25 Om du nu kan matte så borde du insett att det inte går att öka lönerna mer än penningmängden se ovan 16:05
20:12 Nämn ett fel du kan inte. argumentationsfel var alt du kom med.
p/a=m (penningmängden /arbetstimmar = medeltimlönen)
Mvh ekvationsteorin
Ekvationsteorin
1. Det är endast argumentationsfel om man försöker vederlägga någon ståndpunkt. Det har jag inte gjort, jag har bara uttryckt en åsikt.
2. Din "teori" går ut på att man inte kan betala ut mer pengar i lön än det finns pengar. Ja, jag tror att vi alla är rörande överens. Att du bemödar dig med någon halftafflig uträkning för att "matematiskt bevisa" detta och dessutom tror att detta är ekonomins svar på relativitetsteorin och Ohms lag är ett tydligt tecken på att du har tomtar på loftet.
3. Vem är det som har en "ideologi" om att öka lönerna men ej penningmängden? De senaste åren har snarare styrts av motsatsen – massiva stimulanser och måttliga löneökningar, t.o.m. lönesänkningar i vissa länder.
4. Det finns självklart de som har en agenda att öka lönerna – dessa representerar vissa intressegrupper, dvs. det är en fråga om omfördelning. De kan uppnå en önskvärd fördelning utan att lönerna ska öka mer relativt penningmängden i hundratals år tills det blir "matematiskt omöjligt".
5. Massiva stimulanser och måttlig löneökning har inte fått nämnvärd fart på sysselsättningen – så din fina formel fungerar dessvärre inte. Självklart är ekonomin något mer komplex – företagen hamstrar om de väntar sämre tider, de efterfrågar viss specifik kompetens, m.m.
6. Min rekommendation, om du tycker detta är intressant, är att du börjar med att studera ekonomisk teori och löser världsproblemen sedan.
10:33
Typisk argumentationsfel du påstår att jag har fel men du kommer inte med någon fakta als.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Argumentationsfel
2. "Din "teori" går ut på att man inte kan betala ut mer pengar i lön än det finns pengar. Ja, jag tror att vi alla är rörande överens."
Om vi då ökar mängden pengar så kan vi betala ut lön till fler, varför är matten så svår?
ökar vi p så ökar a om vi har samma m p/m=a
Ökar vi både p och m så kan vi inte betala ut lön till fler.
3. Jag visar att en sådan ideologi omöjligen kan vara sann, sen vill jag inte peka ut dom som tror på matematiskt omöjliga ideologier.
4. Om hundratals år så är det matematiskt omöjligt men ekonomin bromsas upp på bara några år med en minskning av kvoten.
5. titta på penningmängden den har krympt i krisen
6. Det är precis så jag gör.
p/a=m (penningmängden /arbetstimmar = medeltimlönen)
Mvh ekvationsteorin
1. Var påstod jag att du hade fel? Står ingenstans.
2. Ditt svar är inte kopplat till det du citerar. Jag skriver att vi är överens och du gör någon koppling till hur vi inte är överens i något annat avseende och svarar på det. Inte bra det där.
Men självklart är det supernaivt att tro att man kan lösa problemen genom att printa pengar och dela ut som lön till arbetslösa. Vem ska anställa dessa, företagen? Ska de tvingas anställa dessa med de nya sedlarna de får från riksbanken, eller hur hade du tänkt?
3. Ok, m.a.o. det finns ingen som har en sådan ideologi, du bara visar att man inte kan betala ut mer pengar än det finns pengar. Revolutionerande…
4. Ja, för höga lönekrav kan verka menligt på tillväxten. Igen, revolutionerande… Det är precis vad Svenskt Näringsliv propagerat för under avtalsrörelsen.
5. Kan du hänvisa till källa?
6. Får jag fråga vad du har för utbildning?
1."Att du bemödar dig med någon halftafflig uträkning för att "matematiskt bevisa" detta och dessutom tror att detta är ekonomins svar på relativitetsteorin och Ohms lag"
Du häver ur dig saker du inte har belägg för, du bara tror att jag har fel.
2.Jag har inte sagt att du ska ge pengar till dom arbetslösa, staten kan använda pengarna till infrastrukturen och det skapar riktiga jobb.
efter ett tag så är penningmängden lagom stor och då slutar vi med sedelpressen.
3. det finns många som pratar om att man inte får öka penningmängden, så det finns felaktiga ekonomiska läror, förneka inte fakta.
4. Jag förklarar matematisk varför vi inte kan höja lönerna för mycket, det har näringslivet inte förklarat, kvoten p/m får inte bli för liten. läs nedan 2012-05-19 16:33 så ser du matematiken bakom det jag säger.
Om du nu kan matte så borde du kunna förstå en ekvation.
Ökar vi penningmängden och stoppar alla orealistiska löneökningar så ökar p i min ekvation och m är oförändrat då ökar a (p/a=m)
Hypotetisk och förenklat dela ut 5000kr till alla då ökar konsumtionen garanterat och fler behöv i produktionen, det fungerar under förutsättning att lönerna inte ökar.
Ökar lönerna så stiger priserna och då kan vi bara köpa lika många varor som förut.
Varför stimulanser av ekonomin har misslyckats förut är att dom lät lönerna öka samtidigt som penningmängden ökade, kvoten p/m ökar inte då.
Kvoten p/m har varenda lärobok i nationalekonomi missat.
Penningmängdens storlek värde kan bara mätas i kvoten p/m.
Vi har historisk alltid haft ett problem med att hålla kvoten tillräckligt stor.
Så fort det har gått relativt bra så kommer dom orealistiska löneökningarna och då minskar kvoten.
Kvoten kan förklara nairu matematisk.
Socialismen, kapitalismen, vänster och högerregeringar har haft samma problem med orealistiska löneökningar, samma matematiska fel finns i alla våra ekonomier.
Det matematiska felet har varit okänt därför har ingen kunnat styra ekonomin.
Ekonomins heliga graal p/a=m
Mata inte ekonomiteoritrollet. Han har fel, men lyssnar inte på några argument, så det är meningslöst. Antagligen ett utfall av psykiatrireformerna.
"Det matematiska felet har varit okänt därför har ingen kunnat styra ekonomin.
Ekonomins heliga graal p/a=m"
Du behöver vård. Jag menar det. Det förvånar mig att Cornucopia släpper igenom sådant här galet svammel.
Cornucopia
Ja, slut på matandet.
Corru
Visa då på ett fel i min matematik, du har aldrig kunnat påvisa ett enda fel.
Jag lyssnar men argumentationsfel struntar jag i "Antagligen ett utfall av psykiatrireformerna"
Varför tar så många till argumentationsfel?
Om jag har fel så borde det vara lätt att påvisa ett fel, jag har aldrig sett en saklig invändning mot ekvationen.
En ekvation kan inte ifrågasättas, det är matematik, det enda som kan diskuteras är om man kan ställa upp ekonomin i en sådan här ekvation.
p/a=m
Att bara påstå att någon har fel duger inte.
Ekvationens giltighet kan testas teoretiskt.
Ekvationen kan vara lättare att förstå om vi tar bort varorna och bara tänker oss tjänster (arbetstid) som är det som produceras.
Självhus hållning före pengarnas uppkomst då räfsade alla sina löv själva, ingen kunde bli arbetslös dom kunde räfsa så mycket dom ville, 8 timmars arbetsdag kunde man få om man bara ville.
Senare så började vi byta tjänster (arbetstid) med varandra
A räfsar löv hos B
B räfsar löv hos A
Dom byter arbetstid med varandra och dom kan byta så mycket arbetstid som helst med varandra INGET hindrar dom att byta arbetstid, dom kan byta 5 timmar med varandra och om dom vill kan dom byta 8 eller 10timmar med varandra.
Sen införs pengar (betalningsmedel), dom kan som förut byta precis hur mycket arbetstid dom vill med varandra så länge bara ekvationen följs, men följs inte ekvationen så går det inte att byta arbetstid.
1600kr i penningmängd införs (betalningsmedel) och delas mellan A och B, dom har nu fysiskt 800kr vardera i sina händer.
Ekvationen ser ut så här 1600/16=100
Penningmängden är 1600kr
Arbetstimmarna är person A 8 timmar + person B 8 timmar =16 arbetstimmar totalt.
Timlönen är 100kr/t
A räfsar löv hos B 8timmar a 100kr/t
B räfsar löv hos A 8timmar a 100kr/t
A har 800kr i handen och köper 8 timmars lövräfsning a 100kr/t av B för 800kr
B har 800kr i handen och köper 8 timmars lövräfsning a 100kr/t av A för 800kr
Nästa dag så har dom fortfarande fysiskt 800kr i sina händer så dom kan fortsätta byta arbetstid med varandra i oändlighet, Ingen arbetslöshet kan uppstå.
Men om dom vill öka sin arbetstid till 10 timmar så måste dom öka penningmängden till 2000kr
2000/20=100
men dom kan fortsätta att byta arbetstid med varandra i all oändlighet.
Dom kan även börja byta lövräfsningen med C om dom ökar penningmängden till 2400kr
(24 arbetstimmar * 100kr timlönen blir 24*100= 2400) 24 arbetstimmar delat på 3 personer ger dom 8 timmars arbetsdag
2400/24=100
En person till D (totalt 4 personer) kan dom börja byta sin arbetstid med om penningmängden ökas till 3200kr
(32 arbetstimmar * 100kr blir 32* 100= 3200)
3200/32=100
Fungerar ekvationen med fyra personer då kan den även fungera med 8 då borde den fungera med 16 då kan den lika gärna fungera med 32, då måste även 64 fungera, en hel by med 2000 personer måste även fungera, då fungerar även en stad med 200 000, ett land med 2 miljoner fungerar också då måste det fungera med miljarder personer, alla jordens personer kan då byta arbetstid med varandra.
Slutsats
Så länge förhållandet mellan penningmängd arbetstimmar och timlönen är korrekt så kan det inte uppstå någon arbetslöshet.
Men om vi har personerna A, B, C, D, och vi höjer deras lön utan att ändra penningmängden så kommer det att uppstå arbetslöshet.
Först den riktiga lönen där arbetslöshet inte kan uppstå 3200/32=100
sen höjer vi deras lön till 110kr och låter penningmängden vara oförändrad 3200kr och låter ekvationen ge deras arbetstid 3200/x=110 X = 29 avrundat
3200/29=110 29 arbetstimmar delat på 4 blir 7,25 arbetstimmar en viss arbetslöshet har uppstått
penningmängden 3200kr delad på 4 är 800kr dom kan fysisk bara ha 800kr i sina händer.
När A ska köpa arbetstiden av B så går det inte A har 800kr i handen men
B vill ha 110kr/t *8 = 880kr A kan bara köpa 7 timmar av B, B kan nu inte sälja en arbetstimme och har därför blivit arbetslös en timme per dag.
Arbetslösheten kan upphöra om vi ökar penningmängden, till 3520kr och deras lön kan då vara 110kr/t full sysselsättning uppstår 8 arbetstimmar *4 = 32 arbetstimmar.
3520/32=110
Ekonomi är matematik det finns ett matematisk samband mellan arbete, lön för arbetet och betalningsmedlet.
En ekvation p/a=m
Ekvationsteorin
Jag föreslår att du läser följande så du får en introduktion till hur utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden fungerar (hint: företag anställer inte vem som helst bara de har tillräcklig med pengar, t.ex. anställer inte ett IT-företag lövräfsare A trots att han är en kratta på SQL).
http://en.wikipedia.org/wiki/Labour_economics
20:56
Läs det själv det står inget om kvoten p/m.
Kvoten bestämmer hur många timlöner ekonom kan ha, där är felet i dagens nationalekonomiska teorier.
Penningmängden dividerat med medeltimlönen bestämmer hur många timlöner ekonomin kan ha.
Överdrivet men tydliggjort 100miljarder i penningmängd och 1 miljard i timlön, då kan bara 100 timlöner betalas ut, det räcker inte ens till en månadslön (160 arbetstimmar)
100 miljarder och 150kr i timlön då kan 670miljoner timlöner betalas ut det är 4 miljoner månadslöner.
Kvoten p/m är helt avgörande för ekonomin och det har dagens nationalekonomiska teorier missat.
Penningmängdens värde bestäms av p/m, antalet jobb bestäms av p/m.
hint: det är fel i våra nationalekonomiska böcker, kvoten p/m saknas och ekonomins grunder finns inte med p/a=m
Läs ekonomilitteraturen p/m har ingen tänkt på, det är uppenbart att ekonomin inte kan fungera med en för liten kvot.
Ekonomerna har totalt misslyckats med att lösa krisen, det talar för att deras nuvarande modeller är felaktiga.
Hade modellerna varit riktiga så kunde dom åtminstone talat om vad som behövde göras.
Om modellerna var riktiga så skulle dom inte träta om vad som ska göras för att lösa krisen.
Lycka till! Jag hoppas det löser sig.
Corru
Du säger att vi ska spara och amortera av våra skulder.
Det innebär i praktiken att vi slutar konsumera varor och tjänster och ekonomin bromsar in kraftigt.
Minskar i vår konsumtion till hälften så försvinner hälften av produktionen av varor och tjänster.
Gör vi som du säger så går ekonomin under.
p/a=m (penningmängden /arbetstimmar = medeltimlönen)
Mvh ekvationsteorin
Penningmängden mäts på fel sätt nu, M0, M1, M3.
Penningmängdens värde mäts inte.
Betalningsmedlets värde kan bara mätas i kvoten p/m(penningmängden /medeltimlönen)
Vi stirrar oss blinda på M0, M1, M3, det är inte hela värdet i betalningsmedlet, här har vi ett problem som inte tas upp.
Överdrivet men tydliggjort, M0 100miljarder och en timlön på 1 miljard innebär att bara 100 timlöner kan betalas ut, man kan sätta värdet (kvoten) på betalningsmedlet till 100.
M0 och 150kr i timlön ger betalningsmedlet värdet 667 miljoner,
M0 och en timlön på 15kr ger betalningsmedlet värdet 6,7 miljarder.
Det vi har missat är värdet på penningmängden, kvotens storlek är värdet på betalningsmedlet.
Se det lite förenklat, pengar är betalningsmedel och man kan teoretiskt använda snäckskal som betalningsmedel.
Söderhavsön pärlan har 100 invånare och dom har 1000 snäckskal som betalningsmedel, och dom värdesätter en arbetstimme till ett snäckskal,
man kan säga att deras betalningsmedel då är värt 1000 arbetstimmar.
När dom har ett snäckskal i timlön (10 snäckskal per individ) så kan alla köpa mer än en arbetstimme av någon annan samtidigt.
Om dom ökar sin timlön till 2 snäckskal så minskar värdet på deras betalningsmedel till 500 arbetstimmar
Om dom ökar sin timlön till 10 snäckskal så minskar värdet på deras betalningsmedel till 100 arbetstimmar
Om dom har 20 snäcksal i timlön så minskar värdet till 50 arbetstimmar.
Dom har bara 10 snäckskal per person och om en arbetstimme kostar 20 snäckskal så blir det matematisk omöjligt för alla att köpa en arbetstimme av någon annan samtidigt.
Värdet på deras betalningsmedel kan återställas med en lönesänkning eller med fler snäckskal,
20000 snäckskal med 20 snäckskal i timlön ger värdet 1000.
Ett problem som uppstår när vi ökar snäckskalen och timlönen är inflation, det är Löneökningen som skapar alla problem.
Dagens ekonomi kan innehålla löneökningar som är lika stora som produktivitetsökningen, men inte större och vi måste även öka penningmängden lika mycket som löneökningen i %.
Vi gör ett matematiskt fel i vår ekonomi nu, vi måste titta på värdet i vårt betalningsmedel.
Pengar är betalningsmedel och en ekonomi som baseras på betalningsmedel måste ha en anpassad storlek på betalningsmedlet.
Vi tar exemplet Söderhavsön pärlan, dom hadde 10 snäckskal per individ från början,
ökar befolkningen pga invandring eller barnafödande till 1000 individer så har dom 1 snäckskal per individ det blir svårare att köpa sälja,
ökar befolkningen till 2000 individer så har inte alla något snäckskal (hälften är utan snäckskal) dom står nu utanför ekonomin.
Slutsats betalningsmedlets storlek måste anpassas till befolkningens storlek, fler personer fler snäckskal.
Samma sak gäller för oss M0 ca 100miljarder 9 miljoner personer det ger 11 tusen i varje plånbok teoretisk,
Flyttar alla kineser in i Sverige 1,3miljarder + 9miljoner =1,309miljarder personer då har varje person bara 74kr i plånboken teoretisk.
Flyttar alla 7 miljarder människor in i Sverige så har vi 15kr i våra plånböcker
Slutsats ökar befolkningen så måste riksbanken tillverka mer pengar och staten för lämpligen ut pengarna i ekonomin.
Min ekvation p/a=m (penningmängden / arbetstimmar = medeltimlönen) kommer ur denna matematiken, lönerna och antalet arbetstimma vi vill att ekonomin ska ha ger oss behovet av pengar (m*a=p)
Kvoten jag talar om är a utflyttad p/m=a.
p/a=m (penningmängden /arbetstimmar = medeltimlönen)
Mvh ekvationsteorin
Ekvationsteorin, jag är ledsen men du rör till allt. Varför leta ekvationsteorier för att få något som i grunden är gravt sjukt att fungera hjälpligt? Varför inte lägga din energi på att fundera på ett alternativt syatem? Kanske ett med pengar som inte måste skuldsätta någon för att existera? Bara ett förslag.
Ledsen att jag förstör din dag men jag beskriver hur vi kan få ekonomin att fungera, öka kvoten p/m.
"Varför inte lägga din energi på att fundera på ett alternativt syatem?"
Läs du har svaret framför dina ögon p/a=m (penningmängden /arbetstimmar = medeltimlönen)
"jag är ledsen men du rör till allt"
Jag förenklar alt till ekonomins grunder, det är så enkelt att du har svårt att tro på det, p/a=m.
Vad är det som gör att du inte kan tänka tanken att ekvationen kan förklara våra ekonomiska problem?
Är modellen för enkel?
p/a=m
Elläran har en lika dan ekvation U/I=R http://sv.wikipedia.org/wiki/Ohms_lag
En TV är komplicerad elektronik men alt bygger på ohms lag.
Fysiken har en liknande ekvation E = mc²
Jag säger att ekonomin är komplicerad men grunden i ekonomin är enkel p/a=m.
p/a=m (penningmängden /arbetstimmar = medeltimlönen)
Mvh ekvationsteorin
Ja det är en fin ekvation det där du har kommit på. Jag är också bekant med de andra formlerna du skrev, tack. Jag läser och läser dina teorier men hur dom ska lösa problem som härrör från det faktum att pengar är skuld kan jag inte se. Möjligtvis är du mycket smartare än jag. Grattis till teoein hursom, den är nog över min förmåga att förstå.
Hur föreslår du att penningmängden ska ökas? Att trycka kontanter? Eller att din önskade penningmängdsökning skall av någon stackare lånas ut i omlopp? Då ökas ju även skulderna och ränta som ska betalas.
17:58
"men hur dom ska lösa problem som härrör från det faktum att pengar är skuld kan jag inte se."
Primärt är att penningmängden är tillräckligt stor, sekundärt är om pengarna är skuldsatta eller skuldfria.
Det allvarliga problemet nu är att kvoten p/m är för liten.
18:04
Det finns bara ett sätt att öka penningmängden nu och det är att riksbanken trycker pengar och ger till staten som använder pengarna till infrastrukturen. Noll skuld och penningmängden ökar, så vi får fart på ekonomin.
Varför man historisk har misslyckats med stimulanspolitik har vart att man har låtit lönerna att öka för mycket.
Det är kvoten p/m som måste öka.
Att samtidigt öka både penningmängden och lönerna ökar inte kvoten p/m.
p/a=m (penningmängden /arbetstimmar = medeltimlönen)
Mvh ekvationsteorin
En TV är komplicerad det finns många saker funktioner i Teven men alt bygger på ohms lag U/I=R
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ohms_lag
U=Z*I
P=U*I
W=P*T
Det finns många lagar i elläran men grunden för alt är ohms lag U/I=R
Det finns mycket i en ekonomi, banker, valutor, skatter, statsbudget, med mera men grunden för ekonomin kan matematiskt beskrivas p/a=m
Betalningsmedel (pengar) är en grundläggande sak.
Arbete är en grundläggande sak.
Lön för arbetet är en grundläggande sak.
Dom tre sakerna fanns före vi hadde banker, statsbudgetar, skatter med mera.
En riktig ekonomisk modell måste kunna beskriva deras inbördes relation, p/a=m gör det perfekt
Det finns ingen annan modell som beskriver ekonomins mest grundläggande saker.
Pengar är tal i matematiken och talen följer dom matematiska lagarna.
Ekonomi är matematik.
Hur många som har ett jobb hänger på kvoten p/m
kvoten säger förenklat hur många timlöner ekonomin har.
p/a=m (penningmängden /arbetstimmar = medeltimlönen)
mvh ekvationsteorin
faktum är väll att penningmängden ökar och har ökat mer än löner sedan 60-talet, därför alla är fattigare nu och måste jobba mer, även kvinnorna måste ha ett extra jobb utanför hemmet. penningmängden ökar ca 10 % per år , löner 3-4%. så du slår in öppna dörrar
Penningmängden måste ses i relation till befolkningens storlek, sen gick vi från att en i familjen jobbade till att båda jobbar.
Ekvationen säger penningmängden /arbetstimmar = medeltimlönen
Ökar befolkningen så behövs det fler arbetstimmar med samma timlön, därför så måste penningmängden öka mer än lönerna.
arbetstimmar * medeltimlönen = penningmängden.
Se det så här befolkningsstorleken * medeltimlönen = penningmängden,
större befolkning större penningmängd.
Det är matematisk beskrivet i ekvationen p/a=m
p/a=m (penningmängden /arbetstimmar = medeltimlönen)
Mvh ekvationsteorin
miika läs 16:33
Ökar befolkningen så måste penningmängden öka för att kompensera befolkningsökningen.
60-70 talet hadde stor arbetskraftsinvandring.
Man kan inte bara mäta penningmängden i M1-M3, man måste se penningmängden i relation till lönerna och befolkningsstorleken.
Det är med i ekvationen om du bara läser noga.
Arbetstimmar har ett samband med befolkningsstorleken, större befolkning fler arbetstimmar.
Nu krymper penningmängden och krisen förvärras.
p/a=m (penningmängden /arbetstimmar = medeltimlönen)
Mvh ekvationsteorin
Är det verkligen nu som kraschen kommer? Grekland är ju en förhållandevis liten ekonomi i EU. Är inte den pågående cirkusen ett sätt att skrämma grekerna till underkastelse? Jag tror visst att kraschen kommer men när de stora ekonomierna i EU faller. Typ Italien (varför skriver ingen om det landet?) eller Spanien/Frankrike.
Har en känsla av att den stora kraschen inte kommer nu. Kanske vid nästa lågkonjunktur, det är svårt att sia om. Och anledningen är att trots den statsekonomiska skulden mår egentligen företagen ganska bra – förutom eventuell påverkan från statligt håll.
Värre vore om krisen började i näringslivet, samt en statsekonomisk kris ovanpå detta. OM staterna lyckas vrida sig ur sitt ekonomiska dödläge så är det bara en tidsfråga innan näringslivet börjar tuffa på igen.
Och oss emellan så ger jag blanka f-n i statskassan mår. Med tanke på att all skatt man betalar – och att staten ändå KNAPPT får ihop ekvationen – så blir man faktiskt ganska sorgsen.
Vår kris är den stora statens kris. Politikerna vill använda våra skattepengar till alla möjliga och omöjliga drömmar. Glöm det, skattepengaran ska gå till det nödvändigaste, inte en massa fluff. Annars sitter vi snart med 60-70% skatt – och en stat som ÄNDÅ ropar efter mer…
Bästa kommentaren!
Jag ser det som att det vi bevittnar nu är början på ett paradigmskifte, dvs det är inte frågan om enbart korrigeringar av vårt nuvarande ekonomiska system.
Jag ser det som att det vi bevittnar nu är början på ett paradigmskifte, dvs det är inte frågan om enbart korrigeringar av vårt nuvarande ekonomiska system.
Romarrikets fall
http://www.mises.se/2012/05/10/romarrikets-fall/
Statlig konkurrens
http://www.mises.se/2012/05/16/konkurrens-stater-emellan/
Mises. Suck. Vem ligger egentligen bakom det där?
Ekonomiska synpunkter vore intressant från kunnigt folk.
En medlem av ASPO Sverige (peak-oil) har tittat på vilka länder som
har den största andelen importerad fossil energi i sin energibalans.
Dessa var Irland, Island, Italien, Grekland o.s.v, d.v.s länder som är
kända av andra orsaker.
Någon begåvad ekonom med synpunkter?
Vem f-n bryr sig om vad ekonomer säger? Går du till prästen också?
Har redan kommenterat PIIGS-ländernas oljeförbrukning 2010.
http://cornucopia.cornubot.se/2010/10/peak-oil-skuldkrisen-och-piigs.html
Börjar nog bli dax för Europa att planera för elektrifiering av transportsektorn.
T.ex. så har Siemens uppfört en testanläggning för trådlastbilar. Inom säg 5 år så borde Siemens vara klara för kommersialisering av trådvägar för lastbilar.
101010 skrev du att man ska hålla sig borta från olja och energisektorn, ändå talar du dig varm om Blackpearl och Lundin Petroleum nu. Vad har ändrats?
Bufferten i sedlar funkar . . . kanske.
Det finns bara 100-miljarder av detta slag.
Och om vi då lägger dessa 'i madrassen' så funkar ej bankomaterna.