I vår moderna och överspecialiserade värld, så ger exempelvis vårt penningsystem och finansiella system sk dynamiska effekter, där man säger sig få ett mervärde tack vare systemets konstruktion. Men dynamiska effekter fungerar åt bägge håll, vilket visar sig med säkerhetsbolaget Panaxias konkurs.
Upp mot 500 miljoner kronor i kontanter försvann de sista dagarna före bolagets konkurs. Det handlar om de dagskassor som bolaget hämtade in från stora och små företag, som livsmedelsbutiker eller bensinmackar, de sista dagarna. Pengarna har inte bokförts på några kundkonton och verkar generellt saknas.
Tusentals handlare anslutna till Svensk Handel ska drabbats och upp till 250 bensinmackar bland Svensk Bensinhandels medlemmar.
Man räknar med ett tiotal konkurser bland bensinmackar de närmaste dagarna. Kom ihåg att bensinförsäljningen står för stora summor av mackarnas omsättning, men med minimal vinst. Det handlar alltså om rätt mycket pengar som mackarna är skyldiga sina bränsleleverantörer. Med just-in-time-leveranser får man ju bränslet levererat till macken på kredit och är alltså per automatik skuldsatta.
Så en dynamisk effekt av samhällets kontanthantering via specialiserade säkerhetsbolag blir konkurser hos annars välskötta och hederliga småföretag. Sedan kanske en och annan småföretagare tar tillfället i akt och skyller på Panaxia, går i konkurs och smusslar undan de senaste dagarnas handkassa. Det lär dock framkomma vid granskning av kassaregister etc.
Polisanmälan mot Panaxia har upprättats av minst en ICA-handlare. Poängen här är att regelverket, likt hos svenska banker och t ex fondförsäkringsbolag, säger att man inte får ta klientmedel och stoppa i de egna hålen i verksamheten, men det är bara en lag. Inget hindrar bolag att inför döden bryta mot reglerna. Det kan t ex gälla kapital i kapitalförsäkringar etc, som ska hålla separat från pensionsförsäkringsbolagets moderbolag, men inför en konkurs kan oegentligheter inträffa. Så inget är säkrare än vad ledning och tjänstemän hos bolaget är hederliga.
20 kommentarer
Funderar på om det är praktiskt möjligt att på några dagar ta 500 miljoner i kontanter betala de fodringar man har emot sig. Kanske går det, men cash kanske inte är king företag emellan.
Kvar är ju en skuld till de företag man hämtat pengarna från, så konkurs blir det ändå.
Kan finnas intressekonflikter dock, det kan t ex handla om aktieägarlån eller lån från aktieägares andra bolag man betalar tillbaka med kundernas pengar.
Rent praktiskt om man kan sätta in pengarna på kundernas konto så kan man nog sätta in pengarna på något annat konto.
Noterar att de sägs ha försnillat hela sin normala årsomsättning för att hålla sig flytande under några dagar… Torde väl räckt att försnilla en bråkdel då.
I övrigt borde inte en bank reagera om det börjar sättas in sådana belopp i kontanter hos leverantörer som normalt sett säkert inte har enorma kontantintäkter
Det kan vara en normal rutin att de sätter in det på sitt eget konto först för att sedan göra en överföring till kundkontot – då kommer det inte framstå som misstänkt. Sen blir det givetvis inte misstänkt när pengarna går från panaxias konto till någon leverantör som brukar få betalt av panaxia.
" Bakom Panaxias konkurs ligger en avskrivning på 200 miljoner kronor som bolaget tvingades till i delårsrapporten för andra kvartalet, bland annat som en följd av misstänkta bokföringsbrott av två tidigare chefer i bolaget. Förlusten för kvartalet uppgick till en kvarts miljard kronor.
Bolaget försökte få in pengar via en nyemission på som lägst 225 miljoner kronor, men lyckades endast säkerställa 150 miljoner kronor. "
Tydligen var det inte en blixt från klar himmel – det har tydligen varit bokföringsbrott tidigare i bolaget och bolaget har försökt ragga fram 225milj, men bara fått in 150milj. Dessa fakta gör att man inte kan betrakta bolaget som speciellt "kreditvärdigt".
Sen tycker jag det verkar sårbart att driva ett företag som inte har marginaler för detta – det rör sig ju "bara" om ett fåtal dagskassor som gått förlorade.
Livsmedelsbranschen och bensinmackar har inte direkt höga marginaler och har leverantörer som ligger ute med belopp de vill ha in i efterhand. Får man inte in pengar för inköpta varor kollapsar systemet rätt fort.
Verkligheten är ofta ganska sårbar och inte så trevlig som i teorin.
Utanför ämnet, någon har vaknat:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nya-hotbilder-i-hemlig-rapport_7504282.svd
Även om man har låga marginaler – eller speciellt då så gör man klokt i att ha någon slags buffer. Det är som att folks ekonomi totalhavererar om lönen inte kommer förrän den 26:e.
Att man sedan anförtror sina pengar till ett företag som är underfinansierat och har en historik av bokföringsbrott får väl skyllas på dålig koll på vilka man har att göra med (i bästa fall – i värsta fall är man totalt naiv).
Btw har cornu problem med robotar som spammar med tanke på att robotfiltret verkar vara på igen?
Dock kan det ju vara så som Wofser skriver här nedan att Panaxia faktiskt lånar pengarna en kortare eller längre tid innan de hamnar på kundens konto.
I vilket fall som helst så tycker jag inte de kan skylla från sig ifall de går omkull – de har helt enkelt haft för små marginaler att klara av denna smällen.
Man undrar ju hur dessa "småmackar" kan komma upp i så extremt stora dagskassor. Nämns ju siffror på 500.000 till 1.000.000 kronor.
Vem betalar kontant när man tankar idag? Går ju knappt. Sedelautomater är borta på nästan alla ställen och oftast måste man gå in och slänga fram lite pengar om man vill tanka pga smitningsrisken.
Vad kommer alla pengar ifrån?
Läste även på ett annat forum att lagen var utformat så att om t ex Panaxia hämtar 1 miljon kr hos en handlare så får han ett handskrivet kvitto på den summan. Under transporten och tills pengarna sätts in på rätt konto så tillhör pengarna Panaxia. Om de går i konkurs så kan konkursförvaltaren enkelt snappa upp pengarna innan de sätts in på mottagarens konto och sedan är det sedvanlig prio. Staten (skatt) – Banker (lån) och om det blir några pengar över så går dessa till övriga fordringsägare, dvs de som lämnat pengar till Panaxia.
Din prio ordning saknar en person, advokaten. Hans arvode är först(vilket brukar vara en ansenlig summa när det är sådana här stora bolag), sedan statens, bankerna och om det blir över något därefter går till almänna fodringar men det har jag aldrig något minne av att det skett.
Fondmedlen som finns som finns till insättningsgarantin måste användas till att rädda företagen.
Det vore rent vansinne att låta småföretagen gå i konkurs.
Bankerna drabbas om företagen gör konkurser, då är det bättre att bankerna får ta av sina fondmedel insättningsgarantin och rädda företagen med.
Det är viktigt att spararna kan lita på att bankerna, därför finns insättningsgarantin.
Panaxia är nästan som en bank i ekonomin, verksamheten är systemviktig, därför så måste det finnas en insättningsgaranti för företagen.
Ingen reagerar på utvecklingen av detta samhälle, det verkar ju bara gå åt ett håll med girigheten?! Dödsryckningarna av ett döende och kollapsande finanssystem? Krig om småsmulorna?
Det enda man kan göra är att konstatera att samhället vill ha detta då man aldrig ser någon med auktoritet säga ifrån. Det kontantlösa samhället blir ju lättare att införa med sådana här incidenter, när det införs är vi alla fast i systemet. Då får vi se vad störningar i systemen kommer orsaka på riktigt.
Att staten har koll på alla transaktioner och kan spåra allas köp är nog en våt dröm som många farliga maktmänniskor länge haft. Sen kommer säkert krav på kameror i hemmen för att motverka våld mot kvinnor etc.
Kan låta berätta att dagskassan på en normalstor mack från en stor norsk kedja inte ligger på mkt mer än 20k kr i kontanter, samt att samma kedja sen några år tillbaka själva "äger" drivmedlet och själva handlarna i princip endast får ersättning för hanteringskostnaderna med några få öre per liter.
Några blev 500 miljoner kr rikare. Det här var en väl genomförd och planerad värdetransportrån, hela Panaxias affärsidé byggde på att skaffa många kunder, få fram en kritisk massa av kontanthantering utan att gå plus.
Varför? Jo den stora vinsten låg inte i avgifter från kunderna, utan att råna dem på några dagskassor.
De som förlorade pengar får skylla sig själva, de var antingen giriga eller naiva som inte kollade upp vilka skumma typer de gör affärer med.
Skulle gissa att Panaxias ledning funnit inspiration hos Ayn Rand och bara försökt maximera sin egennytta. Kan någon sann liberal finna något fel i det?
Nu är väl inte liberalism en ideologi som förespråkar total avsaknad av spelregler? Sen beror det ju lite på vad som ligger bakom här – folk spekulerar gärna en hel del innan fakta har kommit fram. Det kan ju faktiskt också vara så att Panaxia har gått så dåligt att de har gått i konkurs precis som Expert gjorde (eller du kanske antar att någon på Expert också har försnillat en massa pengar?).
Jag har aldrig gjort påstått att någon i Panaxias ledning försnillat pengar eller påstått att liberalismen är en ideologi som förespråkar total avsaknad av spelregler. Lägg inte ord i min mun.
Jag har inte påstått att du påstått något. Jag påstår att liberalismen nog förespråkar förbud mot förskingring, bedrägeri och andra liknande brott. Detta blir svar på din fråga – det är nog många liberaler som finner fel i detta (under antagandet att Panaxias ledning har varit inblandad i tillräckligt klanderlig omfattning).
En annan sak som är intressant att tänka på: jag läste någonstans om Panaxias försäkring (eller avsaknad av det).
Har man avtalat om att motparten skall ha ansvarsförsäkring så kan avtalsbrott bara göras gällande i de fall försäkringen inte behövs – att stämma dem för en saknad försäkring nu är bara meningslöst.
Därför måste man försäkra sig om att en giltig ansvarsförsäkring verkligen finns – och det är bara innan den behövs det kan vara meningsfullt att stämma dem för avtalsbrott, men å andra sidan så är skadan av avtalsbrottet då ganska marginellt.