Börserna faller i de asiatiska tidszonerna under tisdagsmorgonen och kronan stärks. Den ryska gasjätten Gazprom stoppar utdelningar och har slut på pengar ens till investeringar efter att EU diversifierat bort från gas. Svenska hushåll ökade takten i sin belåning under första kvartalet, om än från bottennivåer.

Stockholmbörsen steg igår med +1.15% för OMXS30 och +1.18% för OMXSPI. Den svenska kronan stärktes något och dollarn kostar 10:69 SEK medan euron går på 11:61 SEK. Guldpriset stannade upp och ligger på 830:- SEK per gram.
I USA steg de längsta marknadsräntorn anågot, men tvååringen var stabil, om än på hög nivå.
S&P-500 gick +0.09% och Nasdaq 100 steg med +0.69%. Inom FANANGST gick Tesla sämst med -1.41% och Netflix bäst med +3.18%. Teslas aktieägare ska rösta om att ge vatniken Elon Musk 50 miljarder dollar i lön via tidigare incitamentsprogram som ogiltligförklarats av en amerikansk domare och Musk ska hylla svenska Avanza och Nordnet som gett sina kunder möjligheten att rösta, vilket normalt inte ska gå att göra för utländska aktier hos dem. Musks tänkta lön är alltså i storleksordningen med det amerikanska nya stödet till Ukraina på 60 GUSD, som han motsätter sig. Därtill verkar han också fått order från Ryssland att driva linjen att USA ska lämna Nato.
I de asiatiska tidszonerna backar börserna nu under morgonen. I skrivande stund går ASX 200 -0.15%, Hang Seng rasar -2.26% så eventuella effekter av eventuellt kinesiskt stödpaket var tillfälliga, KOSPI går -0.71%, Nikkei 225 -0.31% och Straits Times -0.50%.

Den ryska delvis statliga gasjätten Gazprom slutar dela ut pengar och har inte heller kapital till investeringar då kassan är slut rapporterar bland annat nederländska The Moscow Times. Orsaken stavas att EU-länderna till stor del diversifierat bort från rysk gas. Exporten är tillbaka på nivåer från 1985 skriver The Moscow Times, och GAzprom har tvingats frysa gasbrunnar och tappat en fjärdedel av sin produktion på två år för att nå sin lägsta produktion någonsin.
Bolaget ska inte längre ha möjlighet att dela ut pengar på många år, och saknar även kapital till investeringar och har stigande skulder. Skulderna överstiger nu den ryska nationella välståndsfonden (motsvarande norska oljefonden).
Gazproms gasförsäljning är och har varit en av ryska statens största enskilda inkomstkällor och bolaget har i storleksordningen 400 000 anställda.
Aktien ska rasat över 6%, vilket dock talar för att beskedet inte direkt var en överraskning. Aktiekursen har mer än halverats sedan innan den ryska invasionens start.

SCB rapporterar att de svenska hushållens skuldökningstakt stiger igen och låg på 0.7% under första kvartalet. Det är förvisso en ökning från att ha varit på sin lägsta nivå på många år under fjärde kvartalet förra året, men skedde alltså redan innan Riksbanken nu sänkte sin styrränta. Nettoupplåningen blev 14 miljarder, en ökning med åtta miljarder jämfört med ökningen under första kvartalet förra året, vilket förstås är småpengar när de totala skulderna hos hushållen är 5 244 GSEK, varav det mesta är bolån.
Men det börjar alltså rycka i ljumsken på lånefesten igen. Härliga tider, lånade tider väntar igen!
















